Funktion

• Yara N-Sensor är placerad på en blå ramp på traktorns tak. På rampen sitter fyra kvävesensorer som tillsammans scannar ca 50 m2 av fältet i sekunden. Där sitter även en sensor som mäter instrålningen av ljus (från solen). Därmed kan sensorn kompensera för varierande väderförhållanden som t ex växlande molnighet. Yara N-Sensor fungerar endast under dagsljus. Solen ska ha en vinkel mot horisonten på minst 30º.
  

• Det finns ett mycket starkt samband mellan klorofyllinnehållet och N-innehållet i växterna. Därför är det möjligt, med hjälp av en matematisk modell, att beräkna den optimala kvävemängden utifrån klorofyllinnehållet.
  

• Mycket förenklat kan man säga att gödseln fördelas enligt följande princip: Där det i grödan finns en liten koncentration av klorofyll, tilldelas relativt mer kväve, och där det finns en hög klorofyllmängd, reduceras gödselmängden.
  

• Spannmål kan mätas från grödans sträckningsfas (st 31-32) och framåt. Före grödans sträckning kan variationer i grödans kväveinnehåll inte registreras.
  

• Yara N-Sensor varierar givan direkt under körning i fält. Det är inte nödvändigt att bearbeta data först.
  

• Grödans klorofyllinnehåll och biomassa (grödans täthet) mäts med Yara N-Sensor.

• Sensormätningarna av grödan samt mätningen av infallande solstrålning samlas i en signal och utifrån dessa data beräknas den gödselmängd som är optimal för grödan.

• Informationen sänds vidare till en dator i traktorn, vilket styr spridaren. Hela förloppet från mätning av grödan till styrning av spridaren sker under bråkdelen av en sekund.

• Systemet är sammankopplat med ett positioneringssystem (GPS), vilket innebär att man kan få fram en gödslingskarta, som noggrant visar hur mycket gödsel som spridits på fältets olika delar.

• Kartan illustrerar koncentrationen av klorofyll (grödans färg) på olika ställen i fältet. Den visade kartan är ett havrefält från år 2001.

• Det finns ett mycket starkt samband mellan grödans innehåll av kväve och grödans färg (klorofyllhalten i bladen).

• Koncentrationen av klorofyll anges med en siffra (index). Ju mer klorofyll grödan innehåller, desto mörkare grönt blir området på kartan.

• Variationen i grödans färg följer i detta fallet jordarten och pH. Den västra ljusa delen av fältet har en mycket hög lerhalt och lägre pH. Grödan här har inte god tillgång till kväve och blir därför ljus. I mitten av fältet finns en sänka. Man ser ofta att lågliggande områden är mörkare i färgen eftersom man har en förflyttning av organiskt kväve mot dessa områden. Östra delen av fältet är ganska mörk tack vare att grödan förses med kväve genom den höga mullhalten.

• Yara N-Sensor mäter också grödans täthet. Kartan visar biomassan i samma fält som på föregående sida.

• Det är nödvändigt att mäta grödans täthet för att ta hänsyn till områden med mycket låg biomassa. Då biomassan är låg minskas kvävegivan eftersom en låg biomassa visar att plantantalet och därmed kvävebehovet också är lågt. I områden med mycket hög biomassa riskerar man liggsäd varför givan också här måste minskas.

• Grödans täthet anges i index. Ju större täthet, ju mörkare grönt område på kartan.

• På kartan syns att sänkan i mitten av fältet har en högre grödtäthet. Det är i detta området man riskerar liggsäd. Man ser också att det finns områden i den östra delen av fältet som har ganska hög biomassa.

• På det lilla skiftet längst mot öst syns att grödan här är mycket tunn. Det finns också områden med mycket dåligt bestånd i det stora skiftets västra vändteg.
  

• Utifrån mätningarna av koncentrationen av klorofyll och grödans täthet (som visats på föregående sidor), beräknar Yara N-Sensor hur gödseln skall omfördelas för att optimera skörden och minimera risken för liggsäd.

• Kartan visar den rekommenderade tilldelningen av kg N per ha på olika ställen i fältet. Ju mörkare färg ju mera kväve.

• Den västra delen av fältet har generellt fått mest kväve. Det var denna delen där grödan var ljus och fattades kväve.

• I sänkan i mitten av fältet har Yara N-Sensor minskat givan betydligt. Det var i detta området grödan hade bra kvävetillgång och där det fanns den största risken för liggsäd.

• I den östra delen av fältet har gödseln på liknande sätt flyttats från områden med bra kvävetillgång till områden där grödan fattas kväve.

• På det lilla skiftet längst mot öster syns att Yara N-Sensor har dragit ned kvävegivan. Området hade ett mycket glest bestånd och där är således ett lägre antal plantor som ska samsas om kvävet. Det samma gäller i det stora skiftets västra vändteg.

Yara N-Sensor optimerar kvävegivan, jämnar ut skillnader i fält och minskar risken för liggsäd.