Gödsla vallåterväxten rätt

När det blir aktuellt att gödsla återväxten gäller det att inte snåla för mycket, för då tappar man i skörd och kvalitet. Underoptimala kvävegivor ger skördesänkningar och sänkta proteinhalter i rena gräsvallar. Tabellen ger en  överblick över avkastning och proteinhalt i förhållande till kvävegivans storlek till vallåterväxten.

Vi ser exempelvis att 60 kg kväve/ha till återväxten i en ren gräsvall i genomsnitt ger en skördesänkning på 700 kg ts/ha och en sänkt proteinhalt på 3 g/kg ts jämfört med en optimal giva på 80 kg kväve. I en klöver/gräsvall med ca 15 % klöverinnehåll ger motsvarande kvävebrist en skördesänkning på 300 kg ts/ha. Se därför till att alltid gödsla optimalt med kväve.

Med kvävegivan har du även möjlighet påverka klöverandelen i blandvallen. Ett riktmärke som passar de flesta foderstater är ett klöverinnehåll på ca 20-30 %. Om kvävegivan blir för låg, kommer klöverandelen successivt att öka och därmed kan det bli problem att  hålla önskad och jämn kvalitet på vallfodret. Självfallet får kvävegivan inte heller vara för hög. Hänsyn måste tas till utlagd mängd  stallgödsel och förväntad skördenivå.

Efter oljeväxter är vallen den gröda som är mest känslig för svavelbrist. Försök under 90-talet gav en genomsnittlig skördeökning på 600 kg ts per ha för svavelgödsling. Beroende på skördenivå behöver vallen ca 20 kg svavel per ha och år. Svavlet kan lämpligen fördelas mellan delskördarna. Om man väljer NK, Axan eller någon  YaraMila NPK-produkt till återväxten tillgodoses svavelbehovet.

Även stallgödsel innehåller svavel, men det  mesta är hårt bundet och inte växttillgängligt första året. Om man däremot lagt stallgödsel under ett antal år, frigörs några kg svavel per ha. Rekommendationen är att minska totala svavelgivan med ca 5 kg om stallgödsel använts kontinuerligt.

Vallen tar upp stora mängder kalium och markens förråd töms snabbt under vallens liggtid. Det är därför vanligt att vallen lider brist på kalium. Särskilt under senare vallår och i återväxten. Normalt bortförs per hektar cirka 25 kg kalium per ton ts. Vid en skörd på 8 ton ts bortförs därmed cirka 200 kg kalium.

Eftersom vallen kan ta upp mer kalium än den behöver till första skörden (lyxkonsumtion), kan det uppstå kaliumbrist i senare delskördar även om stallgödsel eller NPK tillförts vid säsongstart. 

Optimalt med kalium till återväxten påverkar skörden mycket positivt. Framförallt när profilen har tömts på kalium (efter stora vallskördar eller vallår II och III) kan skördeökningen bli mycket stor. I försök har skördeökning på upp till 2 ton ts/ha noterats i vallår III. En skördeförlust på 1 ton ts/ ha motsvarar cirka 1 500 kr. Vid stora kaliumbehov är kostnaden för kaliumgödsling därför mycket måttlig i förhållande till den  merskörd gödslingen kan ge.

Eftersom markens innehåll av kalium ändras så snabbt, är det viktigt att ha en aktuell K-AL-analys som stöd för gödslingen. Under avsnittet Gödslingsråd - Slåttervall, finns en utförlig tabell för totala kaliumbehovet utifrån K-AL. Denna totala rekommendation ska fördelas över delskördarna så att återväxterna tillgodoses först. Om K-AL inför säsongen låg på 12 eller därunder, behöver återväxten gödslas med kalium.

Foderanalyserna från tidigare år kan användas som ett facit på om kaliumgödslingen varit optimal. Kaliuminnehållet bör ligga mellan 20 och 30 gram kalium/ kg ts. Ligger värdet under 20 gram har man gödslat med för lite kalium och tappat i skörd. Kaliumhalter över 30 visar på för hög kaliumtillgång, vilket kan ge problem med djurhälsan. Dessutom finns risk att kalium konkurrerar ut magnesium vid plantans näringsupptag.

Foderanalyser visar att 1/3 av alla vallskördar i Sverige får för lite kalium! Titta därför på förra årets analys när du ska gödsla i år.

Har vallen behov av N, K och S bör man använda en NK eller eventuellt en NPK. Finns inget kaliumbehov, används Axan som ger en balanserad giva av N och S.

Tabellen visar optimal kvävegiva till återväxten baserat på försök med olika vallfrö-blandningar 1998-2008 utförda av Lantmännen och Svalöf Weibull. Tabellen visar också hur mycket skörd man förlorar samt hur proteinhalten påverkas om för lite kväve ges.