Gödselmarknad

De senaste två säsongerna har bjudit på mycket stora prisvariationer på mineralgödsel, se figur1. Under hösten 2008 toppade priserna och priset på alla växtnäringsämnen nådde rekordhöjder.

För lantbrukaren kostade ett kg kväve cirka 18 kr, ett kg fosfor 42 kr och ett kg kalium 13 kr, se tabell 1. Under våren 2009  kollapsade marknaden och priserna med den. När försäljningen inför växtodlingsåret 2010 startade förra sommaren, var priserna på kväve och fosfor betydligt lägre. Ett kilo kväve kostade då drygt 9 kr och ett kg fosfor cirka 13 kr. Kvävepriset hade alltså halverats jämfört med toppen och fosforpriset var en tredjedel av rekordnivåerna.

Även kalipriserna har varierat, men tidpunkten för förändringarna skiljer sig från kväve och fosfor. Kalipriset toppade på cirka 19 kr per kg kalium. När försäljningen till årets säsong startade i juli, hade priset sjunkit till 13 kr/kg. Trots prissänkningen var priset fortfarande högt om vi jämför med några år bakåt i tiden.

Men inför årsskiftet 2009/10 sjönk kalipriset  och ett kg kalium kostar nu cirka 8 kr per kilo. Detta är fortfarande betydligt högre än för några år sedan och de marknadssignaler som finns just nu pekar svagt uppåt. Analytiker och andra bedömare verkar vara ganska överens om att priserna inte går tillbaka till ”gamla nivåer”, vi får med andra ord anpassa oss till en ny nivå.

Yara har inga egna kaliumgruvor utan köper in all kalium till produktionen av NPK. De viktigaste producenterna finns i Ryssland, Vitryssland, Tyskland och Kanada.

Världsmarknaden för växtnäring är knuten till US dollar, på samma sätt som många andra globala råvaror. Den svenska kronan har under senaste året stärkts rejält gentemot dollarn. I månadsskiftet mellan februari  och mars 2009 kostade en dollar 9:30 svenska kronor. Ett år senare är den ungefär 2 kronor billigare, cirka 7:25 kronor per dollar. Se figur 2.

Även gentemot euron har den svenska kronan stärkts. När kronan var som svagast kostade en euro cirka 11:70 kr. Under mars 2010 har växelkursen varit cirka 9:75 kr, en förändring på över 15 %. Se figur 3. Gödselpriset i Sverige är starkt kopplat till de globala priserna och till priserna i norra Europa.

Detta innebär att förändringar i växelkurser gentemot dollar och euro får direkt effekt på gödselpriset i Sverige. Den stärkta kronan har alltså medverkat till lägre gödselpriser.

I all marknadsekonomi bygger prissättningen på tillgång och efterfrågan. Det som styr efterfrågan på mineralgödsel är det internationella spannmålspriset. När priserna på spannmål är bra vill världens lantbrukare odla mer och efterfrågan på mineralgödsel ökar. Och när spannmålspriserna är dåliga så håller världens lantbrukare igen. Efterfrågan på mineralgödsel minskar.

Under det senaste året har vi haft sjunkande spannmålspriser. Och detta förstärks i Sverige när den svenska kronan blir starkare. Många analytiker tror på bättre spannmålspriser och prisprognoserna är betydligt högre än dagens pris. I takt med att världsekonomin återhämtar sig och världens befolkning forsätter att växa, måste efterfrågan på spannmål öka. Därigenom ökar efterfrågan på mineralgödsel. Osäkerheten ligger i att bestämma sig för när efterfrågan på spannmål ökar. Den som är säker på när detta sker, har alla möjligheter att tjäna pengar.

När fosforn var som dyrast hösten 2008 kostade den över 40 kr per kg. Sommaren och hösten 2009 var priset nere på cirka 13 kr per kg. I november började fosforpriserna stiga från strax under 300 USD per ton till över 450 USD (DAP fritt Tampa, Florida) i månadsskiftet januari - februari 2010, se figur 1. Detta gör att fosforn under våren 2010 kostar lantbrukaren cirka 15 kr per kg. Se tabell 1.

När fosforpriset var 40 kr per kg, var det med facit i hand klokt att hålla igen på givorna, eftersom fosforn blev billigare. Men på dagens prisnivå, finns det så vitt jag förstår ingenting som säger att det blir billigare längre fram. Det är med dagens pris väl motiverat att tänka framåt, att underhålla jordens bördighet, att i fosfor klass III gödsla för balans mellan tillförsel och bortförsel.

Kvävepriset till svenska lantbrukare var i juni 2009 cirka 9 kr per kg N, dvs halva priset jämfört med rekordnivåerna hösten 2008. Både återförsäljare och lantbrukare ansåg att detta var ett pris som med all säkerhet skulle gå upp under hösten, vintern och i vanlig ordning vara som högst under vårens förbrukningssäsong.

Försäljningen av kväveprodukter rivstartade därför redan under sommaren 2009. Under hösten kom sedan beskedet att gödselskatten skulle avskaffas från årsskiftet. Försäljningen tvärstannade från en dag till nästa. Politiska beslut är tyvärr inte lätta att förutse, inte ens när de är positiva. Men när  informationen kring gödselskatten klarnat tog försäljningen fart på nytt.

Svensk gödselmarknad skiljer sig från marknaden i många andra länder genom att vi arbetar med storsäck. Storsäckssystemet gör att gödseln säljs till lantbrukare och lagras ute på gård. I många andra länder hanteras gödseln i bulk, lagras hos återförsäljaren och lantbrukaren köper sin gödsel betydligt senare under året. Många europeiska återförsäljare var mycket försiktiga med sina inköp under hösten 2009. Framåt årsskiftet ökade därför efterfrågan och priserna på  kväve började stiga. I mars var priset på kväve till svenska lantbrukare cirka 9:40 kr per kg N. Om inte gödselskatten hade tagits bort hade priset varit 1:80 kr högre per kg kväve.

Vad händer nu? I skrivande stund, i början av april, så är osäkerhet fortfarande stor kring hur mycket ”gödselmarknad” det finns kvar för 2010 års gröda. Hur stor del av den gödsel lantbrukaren behöver har han köpt och hur mycket återstår att köpa? En kall vinter och ovanligt sen vår gör att lantbruket i dagsläget troligen har mer kvar att köpa in, jämfört med vad vi blivit vana vid när det inte varit någon vinter. Priserna sjunker ”alltid” på sommaren. Ibland händer detta runt den 1 juli, men förra året var det redan i mitten av maj. Hur det blir i år är omöjligt att förutse just nu. Men det är stor sannolikhet att priserna sjunker, startar om, även denna sommar. Men jag tror inte vi skall förvänta oss att de blir lika låga som de var förra sommaren, efter att vi dragit bort gödselskatten. Men slutligt facit på detta har vi inte förrän någon gång under sommaren.