Gödselmarknaden i förändring

Att sommaren 2010 skulle bli den torraste på 130 år i Ryssland var omöjligt att förutse. När detta var ett faktum ökade spannmålspriserna med mer än 50 %. Ryssland införde exportstopp på spannmål.

I skrivande stund, i slutet av augusti, är det fortfarande stor osäkerhet kring hur spannmålspriset utvecklas framöver. Fortsätter priset uppåt eller är det en tillfällig prisbubbla där luften snart går ur? Hur som helst tror jag att de allra flesta hoppas att priserna blir bättre än vad de varit under 2009 och första halvan av 2010. En något bättre odlingskalkyl gör att spannmålsodlingen ökar och att man är beredd att satsa på sina grödor.

Tillgång och efterfrågan är i all marknadsekonomi de viktigaste faktorerna som styr priset. Detta gäller för spannmål, men det gäller också för mineralgödsel. Efterfrågan på mineralgödsel är starkt kopplat till de internationella spannmålspriserna. När priserna på spannmål är bra vill världens lantbrukare odla mer och efterfrågan på mineralgödsel ökar. När spannmålspriserna är dåliga håller världens lantbrukare igen. Efterfrågan på mineralgödsel minskar.

När nu spannmålspriserna ökar så stiger efterfrågan på mineralgödsel och de internationella gödselpriserna tar därmed ett kliv uppåt. Men det finns fortfarande en stor osäkerhet kring hur marknaden kommer att utvecklas.

Kvävepriset till svenska lantbrukare var i juni 2009 cirka 9 kronor per kg N, det vill säga halva priset jämfört med rekordnivåerna hösten 2008. Sommaren 2010 var priset nere under 8 kronor (se tabellen). Men nedgången berodde på att gödselskatten på 1:80 kr per kg N togs bort vid årsskiftet 2009-2010. Priset utan skatt var alltså något högre sommaren 2010 jämfört med sommaren 2009.

Löften från de röd-gröna partierna att vid en valseger återinföra gödselskatten satte lite extra fart på sommarens gödselförsäljning, men även i andra europeiska länder var efterfrågan på gödsel mycket god. Europas lantbrukare ansåg att priserna förmodligen inte skulle bli lägre och att det därför fanns skäl att köpa in en del av nästa års behov. Kvävepriserna har när du läser detta troligtvis gått upp någon krona jämfört med sommarens priser, men som sagt, osvuret är bäst.

Denna sommar kostade ett kilo fosfor ungefär 18 kronor. Förra sommaren, 2009, var priset nere i cirka 13 kr per kg och när den var som allra dyrast hösten 2008 kostade den över 40 kr per kg. I dagsläget finns det, så vitt jag kan se, inget som tyder på att fosforpriset kommer att bli lägre. Om vi skulle få en kraftig efterfrågeökning på grund av höga spannmålspriser kommer naturligtvis fosforpriserna att stiga, men återigen, det är stora osäkerheter. Med dagens pris är det väl motiverat att tänka framåt, att underhålla jordens bördighet och att i fosforklass III gödsla för balans mellan tillförsel och bortförsel.

Förra sommaren, 2009, var priset för kalium cirka 13 kr per kg och när det var som allra högst hösten 2008 toppade det på 19 kr per kg kalium. Dagens pris på under 8 kronor är lågt jämfört med de två senaste åren, men är betydligt högre än vad det var för några sedan.

De marknadssignaler som finns just nu pekar svagt uppåt. Analytiker och andra bedömare verkar vara helt överens om att priserna inte går tillbaka till ”gamla nivåer”, vi får med andra ord anpassa oss till en ny nivå.

Yara har inga egna kaliumgruvor utan köper in all kalium till produktionen av NPK. De viktigaste kaliumproducenterna finns i Ryssland, Vitryssland, Tyskland och Kanada.

Just nu kan man i affärspressen läsa om potentiella storaffärer inom kalium-produktionen. Världens största gruvföretag, BHP Billiton, har lagt ett bud på 40 miljarder USD (300 miljarder SEK) för aktierna i världens största kaliumproducent, kanadensiska PotashCorp. BHP Billiton har sitt huvudkontor i Australien och har bland annat stora järn- och kolgruvor. Samtidigt är starka ryska intressenter på väg att samla merparten av Rysslands och Vitrysslands kaliumindustri under en hatt. Detta visar att det finns en stark förväntan om att världens ökande befolkning kommer att kräva en ökad global livsmedelsproduktion och att denna kommer att resultera i en större förbrukning av mineralgödsel.