Lägre koldioxidutsläpp genom höga skördar

Den Gröna Revolutionen medförde under senare delen av 1900-talet att skördarna per hektar ökade i världen. Enligt en nyligen publicerad rapport i Proceedings of the National Academy of Sciences, medförde den ökade produktiviteten att koldioxidutsläppen hölls nere. Forskarna beräknar att sedan 1961 har de högre skördarna per hektar medfört att nästan 600 miljarder ton mindre koldioxid släppts ut till atmosfären.

”Det motsvarar ungefär 20 års förbränning av fossila bränslen vid nuvarande nivå”, säger Steven Davis som är medförfattare till rapporten och som arbetar vid Carnegie Institution´s Department of Global Ecology. ”Våra resultat motsäger uppfattningen att industriellt jordbruk är värre för klimatet än äldre former av jordbruk”.

Jordbruk släpper ut mycket växthusgaser.De högavkastande sorterna som togs fram under den Gröna Revolutionen gav mycket mat, men de ökade också jordbrukets behov av pesticider, växtnäring och mekanisering. Forskarlaget, som också bestod av huvudförfattarna Jennifer Burney och David Lobell från Stanford University, undersökte de nya sorternas nettoeffekt på växthusgasutsläppen under perioden 1961 till 2005.

De fann att de olika insatserna i det moderna jordbruket kräver mer energi och ger ett större utsläpp av växthusgaser per producerad enhet jämfört med det äldre jordbruket, men samtidigt har skördarna Lägre koldioxidutsläpp genom höga skördar Den Gröna Revolutionen har medfört att nästan 600 miljarder ton mindre växthusgaser (CO2-ekvivalenter) har släppts ut i atmosfären. Enligt rapporten är ytterligare skördeökningar en viktig åtgärd för att hålla nere framtida utsläpp. ökat med 135 % och behovet av åkerareal för att producera samma mängd mat reducerades. Utan dessa fördelar skulle mycket stora arealer naturlig mark ha omvandlats till åkerareal, vilket skulle ha genererat avsevärt större växthusgasutsläpp; motsvarande nästan 600 miljarder  ton sedan 1961.

”När man omvandlar en skog eller buskmark till jordbruksmark oxideras det naturligt bundna kolet i ekosystemet till koldioxid och avgår till atmosfären”, säger Davis. ”Vår studie visar att denna indirekta påverkan då land omvandlas till jordburksmark är större än den påverkan som det moderna, intensiva jordbruket ger”. Forskarna gjorde också beräkningar på hur stora fördelarna är i att investera i jordbruksforskning som en strategi för att minska växthusgaserna. De beräknade att sedan 1961 har jordbruksforskningen förhindrat koldioxidutsläpp till en kostnad av 4 dollar per ton CO2. Denna kostnad ter sig konkurrenskraftig gentemot andra strategier för framtiden. Jordbrukets framsteg har förhindrat ca 13 miljarder ton CO2-utsläpp varje år, vilket är mycket mer än beräknade 1,8 miljarder ton som uppnåtts genom förbättringar inom energiförsörjning eller beräknade 1,7 miljarder ton från förbättringar inom transportsektorn.

”Jordbruksforskning är ett av de billigaste sätten att förhindra växthusgasutsläpp”, säger Davis. ” Och de senaste decennierna kan betraktas som en guide för en framtida stor potentiell minskning”.

Pressmeddelande 2 juli 2010 Carnegie Institution for Science. www.carnegiescience.edu/news/press_releases