Behövs mer kväve till stråsäden?

Höstsäden har haft en tuff vinter. I stora delar av Mellansverige lade sig snön på otjälad mark. Snötäcket var dessutom ovanligt långvarigt och risken för utvintring var därför stor. Även om en del fält har drabbats hårt av vintern, finns det många fält som har ett bra  bestånd. I södra Sverige klarade sig den höstsådda stråsäden sig bättre.

Vid det första gödslingstillfället är det oftast svårt, eller helt omöjligt, att avgöra hur höstsäden kommer att avkasta. I mitten av maj däremot, när denna tidning utkommer, är det betydligt lättare att bedöma avkastningspotentialen i höstsäden. Inom kort är det därför rätt tid att försöka göra sig en bild av om mer kväve behöver tillföras eller inte.

Vårsäden kan också behöva en extra kvävegiva. Även om det är mindre vanligt än i höstsäd, kan det vara aktuellt att pletteringsgödsla både till foderkorn och maltkorn.

1. Besiktiga fältet och titta på beståndstäthet, frodighet m m.
2. Vilken sort odlas?
3. Vilket är odlingsmålet (skördenivå, proteinhalt, m.m.)?
4. Bedöm fältets mineraliseringspotential, dvs hur mycket kväve som kan komma att frigöras. Ta hjälp av historiska skördenivåer och proteinhalter samt eventuella Noll-rutemätningar.
5. Ta hänsyn till årsmånen. En mycket torr försommar kan ha begränsat upptagningen av redan tillfört kväve och en ovanligt blöt försommar kan innebära att kväve gått förlorat.
6. Ta hjälp av Yara N-Tester (f.d. Kalksalpetermätaren) för att bedöma behovet.

En extra körning med 40 kg Axan kostar ca 460 kr/ha. Vid ett spannmålspris på 1:20 räcker det med 400 kilo merskörd för att täcka produktkostnaden. Försöken visar att en väl etablerad hösvetegröda mycket väl kan ge upp till 1 000 kg i merskörd för en komplettering. Det motsvarar 1 200 kr/ha.

En missad proteinhalt kan ge betydande ekonomiska förluster. En skörd på 8 ton som klassas som fodervete i stället för brödvete betalas kanske 20 öre sämre. Det ger en förlust på 1 600 kr/ha.

Även i foderkorn och maltkorn kan det vara klokt att ta sig en funderare kring  lönsamheten av en komplettering i varje enskilt fält.

Eftersom gödslingen idag görs med ammoniumnitrat (Axan m.fl. produkter) och inte som tidigare med nitrat (Kalksalpeter), bör man inte gödsla för sent. Ammonium-kvävet behöver omvandlas till nitrat i jorden innan det tas upp vilket tar ca 2 veckor beroende på temperatur och nederbörd.

Höstsäd och vårvete: slutet av stråskjutningen (eventuellt axgångens början).
Tidig gödsling: större skördepåverkan.
Sen gödsling: större proteinpåverkan.
 
Vårkorn: från plantsträckningen till 2-nodsstadiet.

Maltkorn: från plantsträckningen till 1-nodsstadiet.

Havre: från plantsträckningen till mitten av stråskjutningen.

Har du tillgång till en Yara N-Sensor, så är den ett bra hjälpmedel vid spridningen. Den utjämnar den variation som alltid finns naturligt i fältet. Bland annat blir skörd och kvalitet jämnare.