Lönsamhet för NPK – vad baseras kalkylerna på?

Det är viktigt att väga in såväl kort- som långsiktig lönsamhet när gödslingen planeras. Den kortsiktiga, årliga lönsamheten gäller bara det enskilda årets gödslingsnetto. Hur mycket mer tjänar jag denna växtodlingssäsong på att lägga NPKS jämfört med enbart NS? Den långsiktiga däremot tar hänsyn till vad som händer om jag snålgödslar under ett eller flera år och därigenom tär på markens förråd av fosfor och kalium.

Basen för alla bedömningar av gödslingsbehovet både på lång och kort sikt ligger i markkarteringen. Det är av stor vikt att hålla markkartan uppdaterad och aktivt följa hur markvärdena utvecklas.

Oavsett om vi diskuterar kort eller långsiktig fosforbalans är det markens fosfor-innehåll, mätt som P-AL, som är grunden för gödslingsrekommendationen. Så har det varit sedan lång tid tillbaka. Vi har i de allra flesta fall en god överens-stämmelse mellan skördeökningens storlek och P-AL-nivån. Ju lägre P-AL är, desto större blir skördeökningen för fosforgödsling, och vice verca.

P-AL är fortfarende det bästa vi har att utgå ifrån när gödslingen planeras, men man måste vara medveten om att det inte är någon exakt vetenskap. Under vissa förhållanden kan P-AL vara missvisande:

• * Vid låga eller höga pH-värden. Vid låga pH-värden binds fosforn i järn- och aluminumföreningar och vid höga som kalciumföreningar. P-AL-talet visar i dessa fall för höga värden.

• * Vid hög mullhalt. Här kan fosforn finnas hårt bunden i organiska föreningar.

• * Om man gödslat med för lite fosfor under flera år kan det råda brist på lättupptagbart fosfor trots att P-AL inte har sjunkit till alarmerande nivåer.

Den ammoniumlaktatlösning (AL) som används är tillräckligt stark för att lösa ut även delar av det fosfor som finns bundet i de ovan nämnda föreningarna. Fosforformer som tyvärr inte är tillgängliga för våra grödor.

Dessutom måste man vara medveten om att det finns en felmarginal i själva analysen (10-20 %) och en årsmånsvariation som kan vara betydande. Se figur 1.

.

För riktigt kaliumkrävande grödor såsom vall är K-AL-talet en god och nödvändig hjälp för att bedöma gödslingsbehovet. Vallen tar bort väldigt stora mängder kalium och förrådet töms på kort tid.

För spannmålsgrödor däremot, är sambandet mellan K-AL och skördeökning för kaliumgödsling mindre bra. Försök med NPK till spannmål har visat att NPK ofta är bättre än NP, trots att K-AL-värdena är höga och försöken ibland legat på starka lerjordar. För dessa grödor verkar det som om en balanserad NPK-tillförsel förbättrar såväl skörd som kvalitet oavsett K-AL.