Välkommen till Yara
Yara är Sveriges ledande leverantör av växtnäring till jord- och skogsbruk
Main content
(Landskrona, 2010-09-21 09:56:00) Den årliga lönsamheten för olika gödslingsinsatser har varierat mycket under de senaste åren, när priser på såväl gödselmedel som avsalu-grödor har gått upp och ner. Detta är en situation vi får förhålla oss till och det är lika viktigt att hålla koll på kostnaden för de olika växtnäringsämnena som på spannmålspriset.
Det är egentligen omöjligt att göra en lönsamhetskalkyl redan nu under hösten om man ännu inte köpt gödsel eller prissäkrat spannmålen. Det vi har gjort är att använda de priser som gäller just nu (aug/sept) på fosfor och kalium och räknat på lönsam-heten för att använda NPK i orn/maltkorn vid olika P-AL-nivåer.
I en lönsamhetskalkyl för NPKS-användning bör man ha med:
värdet av skördeökningen
värdet av kvalitetsförbättringen
värdet av en tidigare mognad och skörd (i de fall det är relevant)
kostnaden för det fosfor som bortförs med grödan om inte ny fosfor tillförs i motsvarande mängd om fosforförrådet inte är så stort (klass I-III).
.
Vi har flera gånger tidigare visat den skördeökning som kan förväntas i vårkorn, om man gödslar med NPK jämfört med enbart N, se figur 1. I figur 2 redovisas lönsamheten för de olika fosfornivåerna. Maltkornpriset har satts till 1:60 kr/kg. Aktuella priser (aug 2010) på växtnäringsämnena är 8 kr för K och 19 kr för P.
I figuren ser vi att om man enbart räknar med värdet av skördeökningen är lönsamheten idag mycket god för NPK jämfört med N vid P-AL under 4 (klass I och II). Vid P-AL-värde 4-8 (klass III) får vi en merintäkt ända upp till 17 kg P/ha. I år är det alltså lönsamt att tillföra det grödan bortför även i klass III. Om marken ligger i P-AL-klass IV eller däröver är det svårare att räkna hem den högre kostnaden om man enbart tar hänsyn till merskörden.
Det man sett i försök är att NPK-gödsling ofta leder till högre tusenkornvikt och rymdvikt. Den högre skörden gör också att proteinhalten minskar. Detta gäller i stort sett alla spannmålsgrödor. Om man odlar maltkorn och maltutbytet ökar förbättras lönsamheten. Om vi antar att maltutbytet ökar med ca 5 %, innebär det ett mervärde på ca 90 kr/ha att lägga till i kalkylerna med ökad merskörd ovan. Att få en proteinhalt som ligger under gränsen för maltbetalning är självfallet också värdefullt, men svårare att ta med i beräkningen.
I tabell 1 framgår att kvalitetsparametrarna för maltkorn förbättras om NPK används jämfört med N.
Det beror ju på vilken gröda det gäller och var i växtföljden den ligger. Om vi diskuterar en korngröda, efter vilken man planerar att så höstoljeväxter, kan en tidig mognad och skörd av kornet möjliggöra en tidig sådd av höstoljeväxterna, vilket kan betyda mycket. Enligt Svensk Raps innebär varje dygns fördröjning av höstrapssådden 26 kg/ha lägre skörd. Ett år som i år hade ett par dagars tidigare mognad inneburit att man kommit ut och tröskat och kanske till och med sått före det myckna och ihärdiga regnandet. För många blev det i år ingen höstrapssådd alls och för dem som faktiskt fick sått höstraps var sådden ofta försenad. 14 dagars försening skulle kunna innebära att nästa års rapsskörd minskar med 360 kg/ha. En dryg tusenlapp per hektar kan det vara värt om man får 3 kr per kg raps!
I årets försök med NPK, NK och NP ser vi också stora skillnader i vattenhalt vid skörd. Det kan skilja så mycket som 3-4 procentenheter mellan Axan-gödslade och NPK-gödslade led. I år kan kalkylen således också belastas med torkningskostnaderna för den våtare spannmålen. Det kostar ca 10 kr/ton/% vattenhalt. 6 tons kornskörd som torkas ner 4 % kostar då 240 kr.
När man inte gödslar med fosfor och kalium tar grödan vad den kommer åt ur markens förråd (under förutsättning att det finns något lättillgängligt att ta av). Denna fosformängd behöver ersättas så småningom. Om man har ett normalt eller litet förråd av P och K så måste ju förlusten ersättas. Annars utarmas jorden.
Om man tar ut från markbanken bör man också värdesätta det som plockas bort. Om man räknar med att fosforn kostar ca 19 kr/kg, plockar en genomsnittlig spannmåls-gröda bort fosfor till ett värde av ca 200-350 kr/ha och år. Kaliumborförseln motsvarar ett värde av ca 100-250 kr/ha om kaliumpriset är 8 kr/kg.
Ofta gör vi det lätt för oss genom att bara räkna med mervärdet av skördeökningen minus merkostnaden. Men även ett högre maltutbyte måste värdesättas och räknas in i kalkylen. Eftersom skördetidpunkten bara är av betydelse för ekonomin vissa år (regniga höstar som denna till exempel) är den svår att exakt värdesätta. Den får närmast räknas in som en försäkringspremie. Men det är ju då viktigt att veta vad man försäkrar sig emot.
Bankaffären kan också med skaplig lätthet räknas in. Den bästa affären är ju såklart om man sätter in fosfor när priset är lågt och tar ut när det är högt. För ett par år sedan när fosforn kostade 40 kr per kg var det i allra högsta grad ekonomiskt att ta ut det man en gång satt in till en billigare peng och vänta med att ersätta och hoppas på en prissänkning. Idag däremot, när priset sjunkit till rimliga nivåer, bör en ersättning (insättning) övervägas. Definitivt om man under några år snålgödslat och mark-värdena börjar sjunka under kritiska nivåer (se artikeln nedan). Man bör inte heller glömma att i klass I-III är det i år även kortsiktigt lönsamt att använda NPK i vårkornet.
Gunilla Frostgård
Överst på sidan
Main navigation