Kompletteringsgödsling i potatis

Genom att gödsla flera gånger med kväve under tillväxten får man en högre skörd. Tabell 1 visar resultaten från en försöksserie utförd av Lantbruksuniversitet (SLU) där totalgivan 150 kg N/ha har lagts dels som en engångsgiva vid start, dels uppdelad på flera givor. Försöket visar att knölskörden ökar då kvävetillförseln anpassas till potatisens tillväxt genom delade givor.

Till de flesta odlingar är det lämpligt att ge 1/2 till 2/3 av kvävebehovet vid sättningen med den ProMagna NPK mikro som bäst täcker hela fosforbehovet. Resterande kväve (och kalium, se nedan) tillförs som en eller flera kompletteringsgivor från 4:e till 7:e veckan efter uppkomst. Finns det möjlighet till bevattning i samband med kvävekompletteringen ökar upptaget på ett effektivt sätt.

Mat- och industripotatis förbrukar mycket stora mängder kalium och det är relativt vanligt med kaliumbrist. En anledning till brist kan vara att hela kaliumgivan läggs i samband med sättning och eftersom potatis normalt odlas på  lätta jordar kan bevattning och nederbörd lätt laka ut det kalium som grödan behöver senare under tillväxten. Kaliumtillförseln, precis som kvävetillförseln, bör därför anpassas efter grödans upptag genom delade givor.

En annan nackdel med att lägga hela kaliumgivan vid sättning är att stora  mängder kalium konkurrerar ut andra baskatjoner, som till exempel kalcium och magnesium. Minskar upptaget av dessa ämnen påverkar det potatisens kvalitet negativt. En delad kaliumgiva ger en mer balanserad fördelning mellan baskatjonerna i marken och både skörden och kvaliteten förbättras.

Då man kompletterar med kväve och kalium bör man välja produkter som har ett högt kalciuminnehåll (Ca), se tabell 2. Kalcium har ingen påverkan på skörden, men inverkan på kvaliteten är desto större! Kalcium hjälper till att bygga upp en stark cellstruktur vilket stärker cellväggarna och gör dem mer motståndskraftiga mot svamp- och bakterieangrepp och mot hanteringsskador. God tillgång till kalcium minskar dessutom risken för rostfläckar och lagringsdugligheten påverkas positivt. Potatis behöver minst 50 kg kalcium/ha. Det mesta tas upp av huvudrötterna och transporteras med saftströmmen (xylemet) upp till blad och skottspetsar där det fastläggs. Det kalcium som lagras in i knölarna tas främst upp av stolonernas rötter och absor beras genom knölarnas skal.

Om det finns för lite kalcium i marken under knöltillväxten kan inte kalcium omfördelas från bladen till knölarna. I motsats till många andra näringsämnen som kan röra sig både uppåt och nedåt i växten, beroende på var näringsämnet behövs, kan kalcium när det väl är fastlagt inte transporteras vidare, varken till andra blad eller ned till knölarna. Därför kan en kalciumtillförsel i samband med kvävekompletteringen vara avgörande för kvaliteten.

Kalksalpeter, Nitrabor (f.d. Bor-Kalksalpeter), Unika Calcium och Unika Kali har flera fördelar som kompletteringsgödsel. Produkterna är något dyrare än till exempel N27 eller Axan men priset uppvägs av många andra fördelar:

*  Innehåller snabbverkande nitratkväve. Vid användning av ammoniumkväve måste först ammonium omvandlas till nitrat innan växten kan ta upp kvävet.

*  Innehåller höga halter lättupptagligt kalcium (Unika Kali innehåller dock inte kalcium, se tabell 2).

*  Nitratkväve, till skillnad mot ammoniumkväve, gynnar upptaget av kalcium och andra positiva joner till exempel magnesium och kalium.

*  Unika Calcium och Unika Kali innehåller både kväve och kalium vilket sparar en körning då båda näringsämnena ska kompletteringsgödslas.
 

I tabell 3 visas en exempelkalkyl över två gödslingsstrategier i potatis. Förutsätt-ningarna är desamma för bägge strategierna. Den förväntade skörden beräknas till 45 ton per hektar. P-AL ligger i klass IV och K-AL i klass III. Gödselpriserna baseras på cirkapriser från januari 2010.

I gödslingsstrategi 1 kompletteringsgödslas potatisen först med Unika Calcium, det vill säga med både N och K. Senare läggs en Ngiva med Kalksalpeter. Tillförseln av kalcium är totalt 85 kg/ha (60+13+12)!

Gödslingsstrategi 2 är en vanlig förekommande strategi. Allt kalium läggs i samband med sättning och komplettering görs endast med kväve. Som kvävegödselmedel används N27. Denna strategi ger  samma totalmängd N, P och K som strategi 1 men endast 24 kg kalcium.

Gödselkostnaden med Unika och Kalksalpeter (strategi 1) är något högre än kostnaden med kalimagnesia och N27 (strategi 2). Denna kostnaden uppvägs dock av:

*  risken för kraftigt intäktsbortfall på grund av sämre kvalitet, se tabell 4

*  en bättre anpassad kaliumkomplettering

*  kväve i form av nitratkväve vid kompletteringen

*  en körning mindre (arbetsbesparande)

Tar man höga knölskördar ökar risken att näringsbrister begränsar skördeutbytet. Framförallt då potatisen är inne i en stark tillväxtfas uppstår lätt en obalans i växt-näringstillförseln. Under begynnande knölbildning till begynnande knöltillväxt kan därför en eller två förebyggande behandlingar med 5-10 liter YaraVita Solatrel vara väl motiverade.

Solatrel är speciellt framtaget för att passa  potatisen och innehåller de för potatisen viktiga näringsämnena fosfor, kalium, magnesium, kalcium, mangan och zink. I Holland har Solatrel visat goda resultat i försöken. I ett försök behandlades potatisen med 10 l/ha en vecka efter 100 % uppkomst. Solatrel gav en statistiskt signifikant skördeökning med 16 %. Skörden av knölar större än 35 mm ökade med 22 %. Flera andra försök i Tyskland och Polen visar också att både skörd och knölstorlek ökar.

Vid behov kan även bladgödsling med enskilda näringsämnen såsom P, Ca, Mg, Mn, B och Zn behövas. Produkter som innehåller dessa näringsämnen finns i YaraVita-sortimentet. En behandling bör grundas på en växtanalys eller på synliga brist-symptom.

En av fördelarna med YaraVita-produkterna är att de går att blanda med ett stort antal ogräs- och växtskyddsmedel. Detta ger färre körningar och sparar tid. Information om blandbarhet finns på www.tankmix.com