Yara N-Sensor med ny teknik i raps

Intresset för Yara N-Sensor har ökat mycket starkt de senaste åren. Idag rullar 80 sensorer i Sverige. Det gör att vi ligger på tredje plats i värden. Det är bara Tyskland med ca 450 sensorer och England med ca 220 sensorer som har fler.

I spannmål fungerar kalibreringen med Yara N-Sensor så att odlaren själv bestämmer med hjälp av Yara N-Tester hur mycket kväve grödan behöver. I höstoljeväxter däremot, är det Yara N-Sensor med den nya absoluta kalibreringen som ger förslag på hur mycket kväve som behövs vid gödslingstillfället. Metoden har använts i praktisk rapsodling sedan två år tillbaka i Sverige och fungerar mycket bra. Absolut kalibrering testas även i spannmål, men fler försöksresultat behövs innan metoden kan användas i praktiken.

Det har visat sig att mängden biomassa i höstraps på våren är direkt proportionell mot mängden upptaget kväve. Före spridningen knappar odlaren in om han förväntar sig en hög, måttlig eller låg skörd. Sensorn vet då hur stor totalgivan för kväve ska vara. Under spridningen mäter Yara N-Sensor mängden biomassa. Biomassan omvandlas till kilo upptaget kväve i fältets olika delar. Kvävemängden som sprids är mellanskillnaden mellan upptaget kväve och totalbehovet. Sensorn drar ner på kvävemängden där rapsen är frodig (hög biomassa) och ökar givan där rödan är glesare. Tekniken fungerar på liknande sätt i spannmål där Yara N-Sensor mäter klorofyllmängden i bladen. Klorofyllmängden i kombination med biomassan ger ett mått på mängden upptaget kväve vid spridningstillfället i spannmål.

Den nya absoluta kalibreringen är främst tänkt till rapsens andra giva på våren. Men om det finns någon klorofyllaktivitet i plantorna redan vid först givan, det vill säga om grödan börjat grönska, fungerar tekniken även då. Användaren programmerar in före spridningen om det är 1:a eller 2:a givan som är aktuell. En spännande utvidgning av tekniken är på gång: Genom att scanna grödan på hösten i september/oktober testas om man kan ta fram en spridningskarta som sedan kan styra den första givan tidigt på våren innan grödan kommit igång.

Genom att använda Yara N-Sensor i höstraps på våren får man en bättre anpassning av kvävegivan över fältet. Eftersom jorden i ett fält aldrig är enhetlig så varierar kvävemineraliseringen mellan fältets olika delar. Dessutom varierar mineraliseringen mellan åren. Att mineraliseringsförmågan varierar mellan åren beror främst på att jordtemperatur och vattentillgång skiljer sig mellan åren. Jorden behöver både värme och vatten i rätt mängd för att åstadkomma en stor kvävemineralisering. Är det exempelvis för kallt eller för torrt minskar kvävemineraliseringen och man kan behöva ge en högre kompletteringsgiva. En lantbrukare vittnar om att sensorn ett år bara gav 130 kg N/ha i medeltal på hans rapsfält, men det blev ändå en toppskörd på 4 500 kg. Mycket kväve sparades detta år! Men året därpå gav sensorn hela 170 kg N/ha i genomsnitt, men skörden blev bara 3 500 kg. Vid spridningstillfället hade rapsen tagit upp mindre kväve än normalt eftersom våren var både lite kallare och torrare än vanligt, vilket minskade jordens  ineralisering och i sin tur rapsens skördenivå. Yara N-Sensor gav en korrekt giva vid gödslingstillfället. Att sedan väderförhållandena ändrade sig drastiskt efter gödslingen kan tyvärr ingen förutsäga.

Med Yara N-Sensor kan man spara gödsel samtidigt som skörden ökar. Det är också lättare att får rätt kvalitet på skörden. Därigenom blir en större del eller oftast hela skörden klassad till det man har planerat. Idag, då priserna på både växtnäring och skörden varierar, är det oftast lönsamt med en egen sensor hemma på gården om man har mer än 150-200 ha spannmål och oljeväxter.