Spannmålspriserna styr gödselpriset

Under 2007 och 2008 var det ett mycket stort fokus på världens livsmedelsförsörjning och ökande livsmedelspriser. En stark världsekonomi gav en stor efterfrågan. Detta drevs inte minst av förändrad diet i utvecklingsländer och produktion av bioenergi. Under andra halvan av 2008 och   2009 slog finanskrisen till med full kraft,  men med hjälp av gynnsamt väder blev det trots allt rekordskörd under 2009. Skörden 2010 blev sämre på grund av torka i Ryssland och lägre intensitet i odlingen. Den globala skörden av vete 2010 var 6 procent lägre än 2009, 2/3 av minskningen kom i Ryssland och omgivande länder. Men produktionen sjönk även i resten av världen.

Konsumtionen av spannmål påverkas också av det ekonomiska läget, men jämfört med produktionen är den väldigt stabil. Vi måste få mat även i kristider och världens befolkning ökar hela tiden. Konsumtionen ökar med cirka 2 procent per år. Som framgår av figur 1 är konsumtionen av spannmål just nu större än produktionen. Detta resulterar i att lagren  sjunker och just nu räcker världens lager till knappt 70 dagars konsumtion.

För att balansera konsumtionen behöver produktionen under 2011 öka med 5 procent jämfört med 2010. Vi har tidigare sett produktionsökningar på denna nivå. Detta har uppnåtts genom att använda mark som legat i träda, genom att använda outnyttjad produktionskapacitet för mineralgödsel samt gynnsam väderlek. Träda och outnyttjad gödselkapacitet finns just nu inte i någon väsentlig omfattning. Hur blir det med vädret? Detta är idag den huvudsakliga osäkerhetsfaktorn. Produktionen 2011 kommer troligen att vara lägre än konsumtionen, även om vi skulle få världens tredje största skörd någonsin. Samtidigt ser vi rapporter om extremt ogynnsamt väder – översvämningar i Queensland i Australien och kraftiga regn med jordskred i Brasilien. Men det kan hända mycket under de närmaste månaderna.

Spannmålspriserna är i skrivande stund (mitten av januari) rekordhöga och stigande. Även priserna för nästa års  skörd är på en mycket hög nivå. Det är först fram i juli som vi verkligen börjar bli säkra på hur stor 2011 års skörd blir, men med de analyser som finns tillgängliga just nu, ser det ut som att spannmålspriserna kommer att fortsätta att vara på en bra nivå även under 2011/12. Annars skulle dagens priser för nästa års skörd inte vara på den nivå de är.

Men en bra nivå behöver inte innebära att priserna ligger runt 2 kronor per kilo. Även ett pris på 1:50 är bra jämfört med nivåerna för ett och ett halvt år sedan. Priser på denna nivå gör att det är lönsamt att odla spannmål och att lantbrukare runt om i världen är villiga att satsa på sina grödor. Om denna analys är korrekt, kommer det att vara stor efterfrågan på mineralgödsel under det kommande året.

Kina är idag en stormakt på nästan alla områden och detta gäller även mineralgödsel. Totalt produceras 150 miljoner ton urea i världen, och av detta produceras cirka 55 miljoner ton i Kina. Kina exporterar 4-5 miljoner ton urea per år. För att styra exporten arbetar Kina med exporttull på urea. Från december 2010 till juni 2011 kommer tullen att vara 110 procent. Under juli 2011 till oktober sänks tullen till 7 procent varefter den åter höjs till 110 procent. Detta innebär att exporten från Kina huvudsakligen sker under juli-oktober. Under resten av året är det i princip exportstopp. Det ta påverkar naturligtvis världsmarknadspriset på urea, men vi har ännu inte sett de extrema prisuppgångarna vi såg under 2008. Exporten under perioder med låg tull har hittills varit tillräckligt stor för att undvika extrema prisrusningar (figur 2). Kina har liknande exporttullar även för fosforprodukter.

..

I juli 2010 kostade ett kilo kväve strax under 8 kronor. Under hösten var efterfrågan mycket stor på kväve och annan mineralgödsel. Kraftiga ökningar i spannmålspriset skapade denna stora efterfrågan. All tillgänglig produktionskapacitet utnyttjas i dagens marknadssituation för fullt, men utbudet räcker inte för att fullt ut balansera efterfrågan. Marknaden drivs idag av efterfrågan. Detta gör att ett kilo kväve idag kostar cirka 11 kronor.

..

Även för fosfor och kalium har vi sett en mycket stark efterfrågan under hösten och priserna har ökat. Våra NPK-fabriker har varit konstant överbokade och som det ser ut just nu kommer situationen att vara densamma fram över årets vårbruk. Fosformarknaden domineras av producenter i Nordafrika och Marocko, men även Ryssland är en betydande producent. Yara har en fosforgruva i Siilinjärvi i Finland, men en stor del av vårt fosforbehov köps in på världsmarknaden. För kalium har Yara inga egna gruvor, utan all kalium köps in.

Vår svenska krona har stärkts kraftigt under förra året. Den 15 januari 2011 kostade en euro 8:92 svenska kronor, den lägsta växelkurs vi haft på mycket länge. En USA-dollar kostade samtidigt 6:66 kronor. De globala spannmåls- och mineralgödselmarknaderna är dollarmarknader. Alla priser är i US-dollar, så det är växelkursen gentemot dollarn som har störst påverkan på prisnivån för mineralgödsel. Men tittar vi på priserna i Europa så är det naturligtvis en mycket stark koppling mellan priserna i euro och i svenska kronor. Dollarn påverkar europriset och europriset styr priset i svenska kronor. Från 1 juli 2010 till 15 januari 2011 har den svenska kronan stärkts med cirka 15 procent gentemot dollarn. Alla kostnader är naturligtvis inte i dollar. Våra fabriker har kostnader i euro och i Sverige är kostnader för terminaler, transporter m m i svenska kronor. Men priserna på mineralgödsel hade varit betydligt högre om inte kronan stärkts.