Ge betan bor i vår

Enstaka fält med borbrist har alltid förekommit.
– Men under säsongen 2009 var antalet fält med uttalade bristsymptom alarmerande många, berättar Per-Olof Persson, betkonsulent vid Nordic Sugar.

Han uppskattar att han själv och kollegorna på Nordic Sugar 2009 var ute och besiktigade ca 50 fält med tydliga brister. Men det kan vara toppen på isberget, för hur många fält med brist som inte betkonsulenterna besökt är omöjligt att bedöma. Under säsongen 2010 var antalet besökta fält något färre, men problemen var fortsatt stora.

Växternas behov av bor är ganska litet. Bor är ett mikronäringsämne. Men det är ett livsnödvändigt sådant och vissa grödor, främst sockerbetor och kålväxter såsom raps, är känsliga för borbrist.

Bor är svårrörligt i växten och bristsymptomen ses först i tillväxtpunkten. Nybildningen av celler i betnacken störs och de yngre bladen gulnar först, sedan mörknar  de och dör. Så småningom uppkommer en torröta som sprider sig ner i roten. Symptomen kallas hjärtröta (se foto). De äldre, yyttre bladen ljusnar. Efterhand bildas vissna partier.

Hur mycket bor marken kan leverera varierar mellan olika jordar. Lätta jordar innehåller mindre bor än lerjordar. Bortalet ger ett mått på hur mycket tillgängligt bor som finns i jorden. Generellt gäller att om bortalet är under ca 1,0 bör sockerbetorna gödslas med bor. Men även andra faktorer har betydelse. Årsmånen spelar stor roll. Torka hämmar upptaget, medan riklig nederbörd kan medföra att bor lakas ut ur profilen. Vid höga pH-värden i marken sker i stället en fastläggning och tillgängligheten minskar.

– De uttalade bristerna ser vi främst på lite sämre jordar. Mest på moränjordar till exempel i Mellanskåne, på Österlen och i Halland, förklarar Per-Olof Persson.

Det är inte alltid hela fältet lider av brist, utan delar eller fläckar kan vara drabbade. En fläck med borbrist syns på avstånd som en ljusare del i fältet (se foto), eftersom de äldre bladen också gulnar efterhand. Ofta uppträder symptomen på höjder med dålig vattenhållande förmåga eller där pH är högt. Men det är inte alltid förutsägbart var bristerna förekommer.

Brister uppkommer speciellt under torra förhållanden och de två senaste säsongerna har varit ganska torra. Men detta är sannolikt inte hela svaret. Att tillförseln av bor till betor och andra grödor i växtföljden minskat har också stor betydelse. Per-Olof påminner om att vanliga gödselmedel förr till sockerbetor var PK med bor, Bor-Kalksalpeter och Chilesalpeter. Även oljeväxterna tillfördes bor i form av PK, Kalksalpeter och/eller NPK 20-3-5 med svavel och bor. Nuförtiden finns ju ProBeta NPK, men alla använder inte denna. En kvalificerad gissning är att endast ca 25–30 procent av alla betfält tillförts bor under de senaste åren.

Sockerbetor är ofta den mest lönsamma grödan för sydsvenska lantbrukare. Betorna ger stora intäkter, men odlaren har också stora kostnader per hektar. 

– Det är därför alltid lönsamt att ta goda skördar, menar Per-Olof Persson.

En väl balanserad växtnäringstillförsel är en viktig faktor. Odlingssäkerheten är viktig. Därför rekommenderar Nordic Sugar ProBeta. Då vet man att betans behov blir tillfredsställda och risken för bor- eller manganbrist minskar. Att använda ProBeta är enkelt och enligt de beräkningar som gjorts betalar skördeökning och andra fördelar merkostnaden för produkten.

• YaraMila ProBeta innehåller 0,1 % bor.
• Med 120 kg N/ha får betan 0,8 kg B/ha.
• Den mängden täcker betans B-behov.
• ProBeta ger även svavel, magnesium och mangan vilket ökar odlingssäkerheten ytterligare.