Kalksalpeter - säkraste och snabbaste kvävet

Kalcium (Ca) vattenlösligt 18,8

Kalksalpeter finns även som en specialprodukt med bor (B). Produkten heter YaraLiva Nitrabor och innehåller 0,3 % bor.

Stråsäd. Kalksalpeter är lönsamt både till höst- och vårsäd. Generellt kan man säga att ju senare man gödslar, ju torrare förhållandena är och ju högre ammonium-fixeringskapacitet jorden har, desto större är anledningen att välja Kalksalpeter. Det är viktigt att vara medveten om att Kalksalpeter inte innehåller svavel. Säkerställ därför svaveltillgången på annat sätt. Vi rekommenderar främst följande användningsområden:

* Huvudgiva i höstsäd eller andra givan vid delad huvudgiva, inte minst om det är torrt, kallt eller om odlingen sker på tung lerjord. 

* Andra givan vid delad huvudgiva i vårsäd. Första givan ges som radmyllad NPK,
t ex YaraMila 22-6-6 eller 24-4-5. 

* All kompletteringsgödsling.

Vall. Kalksalpeter med sin snabba effekt är ett bra alternativ till återväxtgödslingen. Eftersom vallen är känslig för svavelbrist, bör den gödslas med tillräckligt med svavel till första skörden. Har återväxten behov av kalium gödslas i stället med YaraMila
22-0-12.

Potatis. Kalksalpeter är ett utmärkt kompletteringsgödsel. Dels ger det snabba och säkra nitratkvävet en fördel, men produkten innehåller även 19 procent lättupptagligt kalcium som är positivt för kvaliteten.

Grönsaker, frukt och bär. Nitrat- och kalciuminnehållet ger även stora fördelar i många av dessa kulturer.

Kalksalpeter innehåller 93 procent nitratkväve och har därför en betydligt snabbare och säkrare effekt än andra kvävegödselmedel. Hur mycket effektivare Kalksalpeter är jämfört med N27, Axan eller N34 beror på tillförselmetod, markfukt, temperatur, tidpunkt för tillförsel, m.m. Effektskillnaden kan vara så stor som 40 procent (se tabellen).

Generellt sett är Kalksalpeter den effektivaste kväveprodukten:

* vid övergödsling

* när jorden är kall

* under torra förhållanden

* på ammoniumfixerande jordar (vissa tunga lerjordar)

* då snabb effekt önskas

* vid all kompletteringsgödsling med kväve

Kalksalpeter innehåller nästan enbart nitratkväve som är direkt tillgängligt för växterna. De flesta andra kväveprodukter är baserade på ammoniumnitrat, det vill säga cirka hälften ammoniumkväve och hälften nitratkväve. Axan, N27, N34 och NPK innehåller alla minst hälften ammoniumkväve.
Eftersom grödan främst tar upp kväve som nitrat måste ammoniumkvävet först omvandlas av markens mikroorganismer till nitrat innan det blir växttillgängligt, se bilden.

Hur snabbt och hur effektivt omvandlingen från ammonium till nitrat sker varierar. Årsmånen har stor inverkan. Ju kallare jorden är desto längre tid tar det. Vid 10 graders jordtemperatur tar omvandlingen två veckor och vid 8 grader så mycket som fyra veckor (se diagrammet nedan). Detta är en anledning till varför Kalksalpeter är mer effektiv i Mellansverige än i södra Sverige som är lite varmare. Det är också en orsak till varför ammonium och urea (urea omvandlas till ammonium i jorden) fungerar bättre på kontinenten än på våra kalla breddgrader. 

Jordens fuktighet påverkar också omvandlingshastigheten. När det är torrt sker omvandlingen till nitrat långsammare. Optimal fuktighet är när 60 % av porvolymen är vattenmättad, dvs vid fältkapacitet.

Ammoniumkväve kan också gå förlorat genom så kallad kväveimobilisering. Markens mikroorganismer behöver kväve för sin tillväxt och de flesta föredrar ammoniumkväve framför nitratkväve. När markmikroberna tar upp ammoniumkvävet blir det inte längre växttillgängligt. Så småningom, när mikroberna dör, frigörs kvävet igen men detta kan ske långt efter att grödan har behov av det.

Ammoniumkvävet kan också bli otillgängligt på vissa lerjordar, så kallade ammoniumfixerande jordar. Den positiva ammoniumjonen (NH₄⁺) binds då till de negativt laddade lerpartiklarna. Nitrat (NO₃^-)som finns i markvätskan som en negativ jon förblir däremot växttillgängligt.

Nitratkväve är dock inte alltid bäst. Nitrat är lättrörligt i marken och vid kraftiga regn kan nitratkväve lakas ut och gå förlorat. Nitratkväve kan också förloras pga syrebrist när marken är vattenmättad. Markorganismerna utnyttjar då i stället syret i nitratjonen (NO₃^-) och det bildas kvävgas som försvinner upp i luften, så kallad denitrifikation.

Figuren nedan visar några resultat från en försöksserie i höstvete vars syfte är att visa skillnaderna mellan nitratkväve och ammoniumkväve (försöksserien i sin helhet redovisades i Växtpressen nummer 1, 2007).  Av staplarnas höjd ser vi att nitrat (Kalksalpeter) tas upp effektivare än ammonium. Ju senare gödsling, desto större blir skillnaden. Staplarna visar hur mycket kväve i kilo per hektar grödan tagit upp efter kompletteringsgödsling med 60 kg N/ha vid olika utvecklingsstadier. Första givan gavs som NS 26-4, 60 kg N/ha i alla led. Total giva således 120 kg N/ha. Procentvärdena anger kväveeffektiviteten, det vill säga hur stor andel av det gödslade kvävet som tagits upp.
(Utvecklingsstadier: DC 30-32 = stråskjutning t.o.m. 2:a noden, DC 37-45 = flaggbladet just synligt fram till flaggbladets slida betydligt vidgad, DC 55 = halva axet/vippan framme. Försök YA 0401; 16 försök i höstvete 2004-2006)

..

Om man räknar med de effektskillnader som beskrivs i tabellen ovan, blir priset per hektar lägre för Kalksalpeter jämfört med både N27 och Axan.
Låt oss göra ett räkneexempel. Vi antar att 10 hektar ska gödslas med 100 kilo kväve per hektar. Kostnaden per kilo kväve är nedanstående ungefärliga priser i januari 2011. Observera att priserna varierar på marknaden så de måste betraktas som exempel.

Om Kalksalpeter är 10 procent effektivare på fältet behövs endast 90 kilo Kalksalpeter för att uppnå samma skörd som med 100 kilo N27. 90 kilo Kalksalpeter på 10 hektar kostar ca 10 400 kronor medan priset för gödsling med N27 är 11 100 kronor. Kalksalpeter kostar alltså 700 kronor mindre.

Jämför man i stället med Axan blir skillnaden 850 kronor till Kalksalpeters fördel. Jämförelsen mellan Axan och Kalksalpeter kan dock inte alltid göras eftersom Axan ger en svaveleffekt som många gånger har ett mycket stort värde.

En nackdel med Kalksalpeter är att produkten har ett relativt lågt innehåll av kväve (15,5 procent). Det gör att fler säckar måste hanteras på gården jämfört med andra produkter.  Men detta extra arbete får man ofta betalt för om man ser till vad man tjänar i exemplet ovan. I en kalkyl bör man också ta med att kväveeffekten är både säkrare och snabbare med Kalksalpeter. Hur mycket detta är värt i kronor är svårt att generalisera. Som nämnts ovan spelar årsmånen en mycket stor roll.

Lönsamheten för Kalksalpeter ökar ytterligare om man värdesätter att produkten har en kalkeffekt. 100 kg N per hektar som Kalksalpeter höjer pH-värdet motsvarande
ca 70 kg CaCO₃. Om 1 kg CaO motsvarar 2 kg kalk så ger alltså 100 kg Kalksalpeter samma pH-höjande effekt som 140 kg kalk.

Produkter som innehåller ammoniumnitrat försurar i stället marken. 100 kg Axan försurar motsvarande 80 kg CaO, vilket kräver 160 kg kalk för att kompensera försurningen. Om man använder 100 kg Kalksalpeter per hektar i stället för Axan, ger det en skillnaden  på ca 300 kg kalk per hektar (140 + 160). Om priset är 300 kronor per ton kalk motsvarar detta 90 kr/ha.