Förbered precisionsgödsling av rapsen redan i höst

Att hitta rätt kvävegiva till höstrapsen är viktigt för att kunna nå bästa ekonomiska netto på rapsen. En för låg giva innebär att vi inte utnyttjar full skördepotential. För hög giva å andra sidan innebär en onödig kostnad, lägre oljehalt och dessutom risk för negativ miljöpåverkan. Svensk Raps verktyg ”Kvävevågen” är ett välbeprövat verktyg för att hitta fältets kvävebehov och utgår från klippningar av rapsplantor vid tillväxtens slut på hösten. Med hjälp av Yaras satellitverktyg atfarm i kombination med kvävevågen kan man variera kvävegivan inom fältet och bestämma rätt giva, till förmån för både plånboken och miljö.

Hugo Hjelm oktober 2021

Precisionsgödslingens princip är enkel; istället för att gödsla hela fältet med samma giva, så anpassar vi givan inom fältet efter behovet. Traditionell rak gödselgiva, dvs samma giva överallt, innebär att vi bara gödslar rätt i en tredjedel av fältet. En tredjedel får för lite och den återstående tredjedelen får för mycket. Vid precisionsgödsling vill vi helt enkelt flytta den gödsel som inte behövs i fältdelar med lågt behov till de fältdelar som har ett högt behov. Det kan i praktiken göras antingen med hjälp av en Yara N-Sensor® monterad på traktorns tak eller med hjälp av styrfiler från satellitkartor, där Yaras satellittjänst finns i verktyget atfarm. Med hjälp av satellitfunktionen i atfarm kan man numer precisionsgödsla utan specialutrustning. Allt som krävs är en spridare som kan hantera tilldelningskartor. Arbetsgången är relativt enkel och börjar för höstraps på hösten:

När rapsplantornas tillväxt börjar avta i oktober till början av november

Gå in på atfarm, rita in ditt fält och titta på biomassakartorna. Ju större variation i biomassa, desto större förtjänst med precisionsgödsling. Välj ut två områden i rapsfältet, ett som har lägre biomassa och ett som har högre biomassa. Välj inte extremer, dvs inte om det finns ren missväxt eller små områden med extremt frodigt bestånd.

Åk ut till fältet och klipp rapsplantor i ett par kvadratmeterstora rutor per område, dvs både i ett område med stor biomassa och i ett område med låg biomassa. Håll isär siffrorna, när du är klar ska du ha en siffra på plantvikt per kvadratmeter i de bättre delarna och en för de sämre delarna

Gå in på kvävevågen på svensk raps hemsida och knappa in dina värden och förväntad skörd. Då får du ut vårens förväntade kvävebehov i både de bättre och de sämre delarna. Räkna också ut medelgivan från medeltalet av de två områdena du klippt i.

På våren när det är dags att sprida gödseln Gå in på atfarm och välj en biomassakarta från i höstas vid tillväxtens slut och utan molnslöjor. Skapa en tilldelningskarta utifrån medelvärdet som du räknade ut i höstas. Titta på kartan i atfarms grafiska läge och kontrollera att den anpassade givan i områden med mycket respektive lite biomassa stämmer överens med kvävebehovsberäkningarna från referensområden. Vid behov är det lätt att justera värdena för målgiva uppåt eller neråt så att klippningarna stämmer så bra som möjligt med givorna. Skapa en tilldelningskarta och exportera i ett format som fungera med din spridare. Spara tilldelningskartan på en minnessticka. Nu är det bara att ladda spridaren med den skapade styrfilen och låta spridaren göra resten av jobbet. Låter det krångligt? Odlare som provat säger att första gången kan det var ovant, men vi kommer att lägga instruktionsfilmer på Yaras hemsida så att det inte ska finnas några tveksamheter.

Precisionsgödsling enligt denna modell förutsätter att man sprider åtminstone en giva som rent kväve, Axan eller Sulfan. Har man planerat att dela giva och ge första givan som NPK så får man precisionsgödsla andra givan. Skillnader i behov finns i alla fält, men hur stor skillnaden är beror på fältets förutsättningar. Störst är skillnaderna i fält med olika jordart, olika mullhalt eller olika odlingshistorik. En stor skillnad ger givetvis den största vinsten med precisionsgödsling.

Att titta på biomassakartor i ett obegränsat antal fält ingår i den kostnadsfria basversionen av atfarm. I denna version ingår också fria tilldelningskartor i ett fält. Vill man köra i fler fält så uppgraderar man sin prenumeration i atfarm. Liknande funktioner finns även i t.ex. CropSAT. Blev resultatet bra? Följ upp precisionsgödslade fält senare under säsongen genom att titta på biomassakartorna. Nu bör fältet vara avsevärt jämnare.

Bild-1.jpg

Biomassakarta från november 2020. I fältet finns områden med både lägre och högre biomassa. Vid klippning av prover för kvävevågen bör man undvika mindre områden med extremt frodigt bestånd och mycket svaga områden.

Bild-2.jpg

Biomassakarta på samma fält i juni 2021. Fältet fick första kvävegivan på våren som Sulfan spriden efter tilldelningskarta och baserad på satellitbilden den 20 november. Andra givan var rak. Mindre variationer fanns fortfarande inom fältet men rapsen är betydligt jämnare än om fältet fått en rak giva. Skörden blev 4600 kg och skördemätaren slog på max +/- 500 kg vilket är extremt bra med tanke på fältets ojämnhet efter vintern.

Bild-3.jpg

Exempel på tilldelningskarta skapad utifrån biomassakarta i november. I detta läge kan man på datorn gå in och justera punkter och givor.

 

Man i fält
Man i fält

Nu kan alla lantbrukare precisionsgödsla!

Registrera dig kostnadsfritt för atfarm och få tillgång till fritt antal tilldelningskartor under 12 månader.

Kan din spridare inte ta tilldelningsfiler? Inga problem, du kan köra manuellt efter anvisningar från mobilen.

Erbjudandet gäller t o m 31 dec 2021. Värde 195 EUR.