Höstvete v 21, 2017

Kraftig tillväxt

Sedan förra mättillfället har mycket kväve lagrats in i ovanjordisk grönmassa. Trots torra förhållanden är tillväxten mycket god på samtliga försöksplatser. Värmen har verkligen satt igång tillväxt och kväveupptag.

Om vi jämför med förra årets mätningar i gödslingsförsök är upptaget större i år. Framförallt nollruteupptaget är ovanligt stort, vilket tyder på en god markleverans.

Det börjar bli dags att lägga tredje givan i södra Sverige. Tillväxtstadium var 37 i slutet av förra veckan och utvecklingen går fort nu. DC 39 och 41 är nu verklighet på många fält.

Vi bedömer och kommenterar även kompletteringsbehovet på de platser som nu uppnått DC 37. Bedömningen görs på grundgödslingsnivån 160 kg N. För att kvävet som tillförs ska kunna tas upp krävs markfukt / nederbörd. Men det behövs inte många millimeter regn för att Kalksalpeter ska lösas upp och nitratkvävet ska kunna transporteras ner i marken.

Diagram Lilla Harrie v 21 2017 N-Prognos

En god utveckling och ett mycket stort kväveupptag har skett under förra veckan. I gödslade led har hela 60 kg lagrats in i grönmassan på 8 dagar. Det innebär över 7 kg kväve per dag och ha, vilket är riktigt mycket. Kväveupptaget i ogödslad ruta har ökat med några kg per vecka och totalt innehåller vetet nu 38 kg N i nollrutan. 

På 160 kg nivån innehåller höstvetet 124 kg. Grödan är mycket jämn och fin, men sorten Norin har inte lika hög skördepotential som de högst avkastande brödsorterna. Vi bedömer att potentialen på denna plats är ca 9-10 ton. Med en ganska hög markleverans i år behöver vi då en total giva på ca 190 -200 kg för kvarnvete, dvs en tilläggsgiva på 30-40 kg N som körs nu. Bedömningen har gjorts med Yara N-Sensor så kallade Absolutkalibrering.

Diagram Ängelholm

Höstvetet i Ängelholm utvecklades mycket långsamt i början, men sedan förra mättillfället har kväveupptaget ökat väsentligt. Grönmassan innehåller nu över 100 kg N, vilket innebär en ökning med över 50 kg. Det som är mest förvånande är att marken själv levererat ca 50 kg kväve. Mellanleran här är trög på grund av att den är kall på våren, men nu har marktemperaturen stigit, vilket gynnar markens mikroorganismer och därmed mineraliseringen. Kurvan är fortfarande relativt flack och vi bedömer att vi kan vänta med kompletteringsgiva till nästa vecka eftersom vädret bedöms stabilt.

Diagram Hammenhög

Även i Hammenhög har grödan utvecklats positivt sedan förra mättillfället. Kurvan lutar alltmer, vilket visar att det börjar bli N-brist på lägre gödslingsnivåer. Kväveupptaget i nollrutan ökar trots att torkan sannolikt begränsar aktiviteten hos markens mikroorganismer. Grödan är tät och fin och skörden bedöms till 11-12 ton. Behovet av ytterligare N om grundgödslingen varit 160 kg, bedöms vara ca 60-70 kg

Diagram Mörbylånga

Mätningarna visar att den drivande jorden i Mörbylånga levererat mycket kväve. Kväveinnehållet i de högst gödslade leden är nu ca 120 kg N. Utvecklingsstadium är DC 32, så det lär dröja ytterligare någon vecka innan det är dags att bestämma kompletteringsgivans storlek.

Diagram Harplinge

Hittills har kväveupptaget i Harplinge varit begränsat och beståndet är glesare och mer ojämnt än på andra platser i syd. Men tillväxten har kommit igång och med den ett ökat kväveupptag. Utvecklingsstadium på försöksplatsen var vid mättillfället 21 maj bara DC 31.

Diagram Vikingstad N-Prognos

I Östergötland är tillväxttakten lugnare och som mest har nu totalt drygt 70 kg N lagrats in i grödan vilket innebär en ökning med ca 25 kg sedan förra veckan. En viss mineralisering har skett och N-upptaget i nollrutan under veckan var ca 10 kg N.

Diagram Grästorp

När vi tidigare jämfört de två försöken i Västergötland har Grästorpsförsöket varit tunnast och mindre välutvecklat än det i Lidköping. Det är sått drygt 3 veckor senare och var betydligt sämre bestockat när våren kom. Men med en ökning av kväveinnehållet med ca 30 kg förra veckan minskar skillnaden mellan de två försöken. Jordarten i Grästorp är mellanlera, så den är lite långsammare i starten. Markens mineralisering är fortfarande begränsad.

Diagram Lidköping

Grödan är mycket frodig och har haft en relativt jämn utvecklingstakt sedan tillväxten startade. Under den vecka som gått sedan förra mätningen har ca 10 kg N tagits upp. DC 32.

Diagram Vintrosa N-prognos

Höstvetet i Örebro börjar återhämta sig efter kyla och frostnätter, som dämpade tillväxten och skadade bladmassan. Sedan förra mätningen har kvävemängden i ovanjordiska delar ökat med ca 15 kg och nu finns ca 40 kg N i grödan. Ett visst ökat upptag ses också i ogödslat led, som nu innehåller ca 20 kg N.

Diagram Västerås N-Prognos 2017

Värmen har också i Västerås gjort att tillväxten äntligen kommit igång. Ökat upptag sedan förra veckan med ca 20 kg N. Utvecklingsstadium är fortfarande bara DC 31 i detta fält. Mineraliseringen verkar vara igång och grödan har i nollrutan lagrat in ytterligare 10 kg N. Kurvan är fortfarande flack och vi ser inga större skillnader mellan gödslade led.

Diagram Uppland N-prognos 2017 Höstvete v 21

På denna mullrika lera i Uppland har mineraliseringen verkligen kommit igång och marken har levererat mycket kväve redan. Totalt innehåller grönmassan nu ca 65 kg N. Kurvan är flack och det syns inga skillnader mellan gödslade led.