Vecka 18 Fortsatt goda förutsättningar för hög skörd!

Att det nu kommit/kommer nederbörd runt om i landet innebär att vi fortsatt kan hoppas på goda höstveteskördar på flertalet odlingsplatser. Ett svalt väder medför att utvecklingen inte går för fort, utan att näring och vatten hinner tas upp och lagras in i grödan och att de skott som utvecklats under bestockningsfasen kan gå fram och bilda ax.

Skillnaderna mellan försöksplatserna ökar

Det är intressant att jämföra utvecklingen på de olika försöksplatserna. Sortval, såtidpunkt, temperatur och jordart är viktiga faktorer av betydelse för såväl utvecklingstakt som kväveinlagring i grönmassan. Vi kunde tidigt konstatera att två av platserna; Hammenhög i Skåne och Skofteby i Västergötland stack ut med ett betydligt högre kväveupptag än på andra platser. Dessa två lokaler drar ifrån ytterligare och nu skiljer det hela 50 kg i kväveinnehåll mellan Hammenhög och Vintrosa, Örebro (just nu den plats som uppvisar lägst upptagen mängd N).

Låg markleverans

Jämfört med 2019 är upptagen mängd N i ogödslade led betydligt lägre. I år har vi varken restkväve kvar i marken från förra säsongen eller någon mineralisering av större betydelse så här långt.

Huvudgivan har redan börjat göra nytta

På de platser där tillväxten kommit igång kan konstateras att inte bara den tidiga givan kommit grödan till godo, utan att också huvudgivans kväve börjat utnyttjas. Att detta skett trots det torra vädret, tyder på att det ändå funnits viss markfukt som kunnat transportera ner nitratkväve i markprofilen.

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Asmundtorp diagram

Asmundtorp.jpg

Asmundtorp, Skåne
Inte mycket har hänt sedan förra veckan. Samma kväveinnehåll i grönmassan och samma utvecklingsstadium (DC 30, begynnande stråskjutning).

diagram i Ängelholm

Ängelholm.jpg

Ängelholm, Skåne
Inte heller i Ängelholm har kväveinnehållet ökat. Däremot har grödan gått från bestockningsstadium till begynnande stråskjutning, DC 30.

Diagram Hammenhög

Hammenhög.jpg

Hammenhög, Skåne
Fortsatt god tillväxt har uppmätts i Hammenhög. Beståndet är tätt och utvecklas bra. Detta är fortfarande den lokal som visar högst totalt kväveupptag i såväl ogödslat som gödslade led. I det högst gödslade ledet har 15 kg N lagrats in i grönmassan sedan förra veckan. Vi ser också en ökning av kväve i ogödslat led, vilket tyder på att mineraliseringen kommit igång. Skillnaderna mellan de olika kvävenivåerna visar att inte bara det tidigt utlagda kvävet kommit grödan tillgodo, utan att också huvudgivan börjat utnyttjas trots torrt väder. Utvecklingsstadium har gått från 30 till 31.

Försöksfält i Lidköping

Lidköping.jpg

Skofteby, Lidköping, Västergötland
Vetet utvecklas fortsatt väl och denna försöksplats står för veckans största upptag. Hela 20 kg har lagrats in i grönmassan sedan förra mättillfället. Huvudgivan som lades ut 9/4 har börjat komma grödan tillgodo, trots torrt väder under perioden. Precis som i Hammenhög verkar markens mineralisering också kommit igång. Ca 10 kg N mer har uppmätts i ogödslat led jämfört med första mättillfället. Utvecklingsstadium 31.

Grästorp Yara N-Prognos

Grästorp.JPG

Grästorp, Västergötland
Skillnaderna mellan leden syns mer och mer i Grästorp, men totala upptaget av kväve är bara ca hälften jämfört med den andra platsen i Västergötland (Skofteby). Skillnaderna mellan dessa två lokaler i Västergötland kan sannolikt härledas till tidigare sort och tidigare sådd i Skofteby samt till markparametrar. Ännu mineraliseras inget kväve från marken i Grästorp. Utvecklingsstadium har gått från 30 till 31.

Vreta Kloster

Vreta-Kloster.jpg

Vreta kloster, Östergötland
Vi ser inget större kväveupptag här sedan förra veckan. Däremot har utvecklingen tagit ett skutt från DC 22 till DC 31.

Färjestaden diagram

Färjestaden.jpg

Färjestaden, Öland
Grödan står och stampar här. Endast mindre ökning av kväveinnehåll har uppmätts. Det går heller inte att se någon skillnad mellan leden. Sådatum för platsen var 30 oktober, vilket kan ha betydelse för hur välutvecklat vetet var vid tillväxtstart nu på våren. Höstvetet närmar sig stråskjutning, men är fortfarande i DC22.

Vintrosa

Vintrosa.jpg

Vintrosa, Örebro
Ingen ökning i grödans kväveinnehåll har kunnat uppmätas. Däremot har vetet utvecklats och gått in i begynnande stråskjutning, DC 30. Vintrosa är den plats som visar lägst kväveinnehåll, endast ca 10 kg N finns i grönmassan.

Västerås v 16 2020

Västerås.jpg

Västerås, Västmanland
Ytterst lite har hänt med utveckling och kväveupptag under den tid som mätningarna pågått. Samma N-status och samma utvecklingsstadium, DC 22.

Uppland diagram

Vänge-Uppland.jpg

Vänge, Uppland
Vi ser en tendens till att kväveinnehållet i grönmassan ökat sedan förra veckan. Mätningarna visar ca 5 kg mer N i samtliga led. Grödan är fortfarande i bestockningsstadium.