Maltkornet är i bestockningsfas, men närmar sig stråskjutning i tidigaste fälten


Stora skillnader i såtidpunkt och utveckling

Överlag ser årets maltkornfält bra ut. Men det råder i praktiken stora skillnader i såtidpunkt, uppkomst och bestockning. De tidigast utvecklade fälten (sådda i slutet av mars/början av april på gynnsamma lägen) har kommit betydligt längre i sin utveckling och kväveupptag än årets gödslingsförsök. Flera av dessa är relativt sent sådda och uppkomsten är sen och något ojämn.

För att vi ska kunna uttala oss om utvecklingen även i de tidigt sådda fälten, främst i Skåne, har vi tagit hjälp av några lantbrukare som anlagt nollrutor i sina kornfält. Det vi redovisar denna vecka är resultaten från mätningar på dessa gårdar i ogödslade rutor och i omgivande fält. Endast två av våra försöksplatser har kommit tillräckligt långt i utvecklingen för att kunna mätas.

Stort gödslingsbehov där hög skörd förväntas

Maltkornet ser som sagt oftast fint ut och totalt kvävebehov kan komma att bli stort där skördepotentialen är hög. Markens kväveinnehåll efter vintern var lågt och markens egen mineralisering har ännu inte kommit igång på grund av låg marktemperatur och torra förhållanden. Därför kan vi räkna med att behovet av tillfört mineralgödsel N är något högre än normalt.

Följ kornets utveckling och väderprognosen!

Ännu är kornet som sagt bara i bestockningsfas, men vi vet att det kan gå fort tills det är dags att bedöma kompletteringsbehovet i maltkorn. Jämför vi med utvecklingstakt tidigare år, kan det mycket  väl vara dags redan nästa vecka att diskutera ytterligare gödsling i de tidigaste maltkornfälten. Lämplig tidpunkt för komplettering är DC 31-32. Om det sedan behövs ytterligare N, går det bra att köra senare, men ju senare gödsling, desto större risk för att inte få fullt skördeutbyte. Det utlovas en del regn under kommande 14 dagars period, vilket kommer att öka såväl skördepotential som kväveutnyttjande. Även förutsättningarna för att kunna kompletteringsgödsla förbättras.

Resultat och kommentarer

Nollrutemätningar:

För att komplettera försöksmätningarna i Skåne, där utvecklingen i praktiska fält kommit längre än i försöken, har vi mätt i av lantbrukare anlagda nollrutor på 5 platser södra och östra delen av landskapet.

Utvecklingsstadierna är 22 och 23, dvs bestockning med 2 respektive 3 sidoskott.

Tabell Nollrutor1.PNG

Tabell till Maltkorn.PNG

Nollruta Aggarp

0N-Aggarp.jpg

Nollruta Lunnarp 1

Nollruta-Lunnarp1.jpg

Nollruta Lunnarp 4

Nollruta-Lunnarp4.jpg

Nollruta Lunnarp 5

Nollruta-Lunnarp5.jpg

Nollruta Östra Vemmenhög

Nollruta-ÖstraVem.jpg

Jämfört med tidigare års mätningar är upptaget lågt i nollrutorna, men normal i gödslade led. Detta understryker att tillväxten är god, men att marken inte själv levererar så mycket kväve. Kvävetillgången i fälten med sockerbetor som förfrukt förefaller vara något högre än efter höstvete.

Försöksmätningar:

Tabell Maltkorn3.PNG

 

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Försöksfält i Södra Sandby

N-Prognos-m_korn-Södra-Sandby.jpg

Södra Sandby
Trots att försöket såddes relativt tidigt har tillväxten varit långsam i starten. Det har varit torrt på platsen och försöket vältades i slutet av april. Uppkomsten är jämn, men ännu syns inga skillnader mellan leden. DC 21

Försöksfält i Kristianstad

N-Prognos-m_korn-Kristianstad.jpg

Kristianstad
Här har kornet kommit lite längre i sin utveckling än i SSandby. DC 22. Gödslade led syns i förhållande till nollrutorna.