Vecka 21 Dags ta ställning till kompletteringsbehov på många ställen

På några av försöksplatserna är höstvetet i stadium 37, vilket innebär att det är dags att bedöma behovet av kompletteringsgiva. Eftersom markleveransen överlag fortfarande är mycket låg, behöver det på vissa platser kompletteras med relativt stora kvävemängder. Där så är fallet och/eller det är svårt att bedöma grödans skördepotential, är det ett bra alternativ att dela kompletteringen i två givor med Kalksalpeter.

Förutsättningarna skiftar mycket i våra försöksfält och utveckling och kväveupptag varierar mellan  områden och platser. I Skåne och i Lidköping samt på Öland är höstvetet i stadium 37 (flaggbladet just synligt), medan grödan i övriga områden fortfarande är i tidigare stråskjutningsfas, DC 31 / 32.

I praktiken ser vi att tidiga sorter i vissa områden är ännu längre komna (DC 39).

På några av försöksplatserna har vi beslutat lägga kompletteringsgiva, medan vi avvaktar i Vintrosa, Västerås och Vänge.

Brist på N innebär risk för skottreduktion och lägre skörd

Om det råder brist på kväve och eller markfukt under stråskjutningen, riskerar man att hamna i en situation av skottreduktion och därmed färre ax och lägre skördepotential. Vi kan se på diagrammen för platserna Ängelholm och Asmundtorp att kväveupptaget är lägre än önskvärt för det utvecklingsstadium grödan befinner sig i. Om kväveupptaget inte kommer igång efter de senaste dagarnas nederbörd kan vi behöva skruva ner förväntningarna om en hög skörd.

Hur mycket kväve behövs för en viss skördenivå?

Höstvetets totala behov av kväve beror av skördenivån och vilken proteinhalt som eftersträvas. Detta totala behov kan tillgodoses från marken själv och från tillfört gödselkväve.

Totalt kvävebehov för en viss skörd i höstvete redovisas i tabellerna nedan. Där ges också en enkel rekommendation för totalt gödslingsbehov utifrån tre ungefärliga nivåer på markleverans av N.

ATabell.PNG

Gödsling efter 0-ruta ger säkrare anpassning

En nollruta är till god hjälp när årets markleverans ska bedömas. Flera rådgivningsorganisationer ställer upp och mäter kväveupptag i nollrutor med hjälp av Yara Hansensor. Men om man inte kan få en exakt mätning av nollrutan kan man göra en visuell bedömning och skatta leveransen genom att jämföra sin egen nollruta med bilderna här i prognosen. Viktigt dock att man jämför vid samma utvecklingsstadium.

Många års försök med kväve till höstvete har givit oss en robust modell att gödsla utifrån. Kväveupptag i en 0-ruta används som bas för bedömningen. Detta nollrutevärde läggs in i ett av diagrammen nedan, där hänsyn tas till ungefärlig skördenivå, sort och användningsområde.
Modellen gäller för mätning av 0-ruta i vetets 2-nodsstadium – flaggbladsstadium dvs DC 32-37.

Diagram 1  använder man om man odlar kvarnvete eller kvarnvetesorter för eget foder.
Diagram 2  används om man odlar kvarnvete-/möllevetesorter, men utan betalning för protein t. ex. till etanol.
Diagram 3 används om man odlar lågproteinsorter som Mariboss, Hereford och Torp utan proteinvärdering ex. till etanol.

Gör så här:
Få mätt din 0-ruta eller skatta ungefärligt upptag genom att jämföra med bilderna i N-prognosen.
Ex. Om du odlar kvarnvete och har ca 25 kg N i ovanjordisk biomassa = SN-värde och räknar med ca 9 ton skörd, går du in i diagram 1 vid 25 på x-axeln och upp till 9-tons strecket. Där läser du av ett totalt gödslingsbehov på ca 220 kg N/ha. Har du lagt 170 kg tidigare behöver du alltså gödsla ca 50 kg ytterligare.

Kvävebehov 1.PNG

Kvävebehov 2.PNG

Kvävebehov3.PNG

Delad kompletteringsgiva ett bra alternativ

Det är givetvis inte enkelt att uppskatta skördenivån. Och ju tidigare man försöker, desto svårare är det. Om behovet av ytterligare kväve är stort och/eller om det fortfarande är svårt att skatta skördepotentialen, kan ett bra alternativ vara att dela kompletteringsgivan i två.

På flera av försöksplatserna har vi i år valt denna strategi, att lägga en del av kompletteringsgivan nu och vänta med resten tills vi lättare tar ställning till hur mycket som behövs.

Som visas i diagrammet nedan, pågår vetets kväveupptag länge. Mer än hälften av totala behovet är ännu kvar att ta upp. Ca 25 % tas upp efter DC 61 (begynnande blomning). Försök har visat att det går utmärkt bra att med hög N-effektivitet gödsla fram till blomning, förutsatt att det inte är för torrt. Om det föreligger behov och om markfukten är tillräcklig ger sent kväve såväl skördeökning som proteinhaltshöjning.

Diagram2.PNG

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Asmundtorp diagram

1Asmundtorp.jpg

Asmundtorp, Skåne

Utvecklingsstadium är nu 37, sorten Reform.

I det försöksled som gödslats med 200 kg N är totala upptaget i grönmassan nu 53 kg N, vilket betyder en marginell ökning sedan förra veckan. Kväveupptaget i ogödslat led har inte ökat, vilket återigen visar att markens egen mineralisering inte kommit igång. Det borde finnas en del outnyttjat mineral N kvar på 140 kg nivån, men förmodligen har omvandling av  ammonium till nitrat varit långsam och transporten av N nedåt i markprofilen därför låg. Vi bedömer att skördepotentialen kan ha sjunkit något på grund av det låga kväveupptaget, så vi baserar kompletteringsbehovet på en skördenivå om ca 8 ton och en låg mineralisering. Där grundgivan är 140 kg N gödslar vi nu med ytterligare 60 kg N som Kalksalpeter. Om vi finner anledning att höja förväntningarna på skördenivån lägger vi ytterligare N inom ett par veckor.

diagram i Ängelholm

1Ängelholm.jpg

Ängelholm, Skåne

Utvecklingsstadium 37, sort Ellvis.

Förhållandena i Ängelholm är snarlika dem i Asmundtorp. Kompletteringsgiva här utifrån 8 tons skördenivå blir 53 kg N ytterligare där grundgivan är 140 kg N.

Diagram Hammenhög

1Hammenhög.jpg

Hammenhög, Skåne

I Hammenhög är höstvetet fortfarande i stadium 37. Sort Informer.

Utvecklingen har varit och är god på denna plats. Sedan förra veckan har vetet lagrat in 20 kg N i grönmassan. Kväveupptaget i nollrutan har inte ökat sedan förra veckan, men är högst av alla platser.

Vi bedömer att skördepotentialen är mycket hög. Om vi räknar med 12 ton skörd blir resterande N behov 70 kg.

Försöksfält i Lidköping

1Lidköping.jpg

Skofteby, Lidköping, Västergötland

Utvecklingen har gått från stadium 32 till 37 under veckan, sort Norin.

Skördepotentialen är hög, ca 11 ton lägger vi in i modellen när resterande kvävebehov beräknas. Eftersom markleveransen är låg blir kompletteringsgivan hög, 99 kg N. För att undvika bristsituation gödslade vi med 60 kg 15 maj och planerar återstående kvävemängd inom ett par v.

Grästorp Yara N-Prognos 2020

1Grästorp.jpg

Grästorp, Västergötland

Stadium 32 (på väg mot 37), sort Reform.

Här har kväveupptaget varit relativt bra sedan förra veckan. Totala N-inlagringen i Grästorp är fortfarande lägre än på den andra platsen i Västergötland (Skofteby). Men höstvetet växer bra och vi tror på en hög skördepotential. Därför väljer vi att komplettera med 60 kg N nu och följer grödan för att återkomma med ytterligare Kalksalpetergiva när vi med större säkerhet kan bedöma skörden.

Vreta Kloster

1Vreta.jpg

Vreta kloster, Östergötland

Stadium 32, på väg mot 37.

Tillväxt och kväveupptag har fortsatt i Vreta Kloster. Ovanjordisk biomassa innehåller ca 15 kg mer N är förra veckan i det högst gödslade ledet. Vi tror på en relativt hög skörd här, ca 10 ton. Men sorten är Mariboss och vi börjar med att komplettera med 30 kg N, följer utvecklingen och återkommer med mer N om vi ser att vi kan höja skördeuppskattningen.

Färjestaden diagram

1Färjestaden.jpg

Färjestaden, Öland

Höstvetet utvecklas fort nu och har gått från stadium 31 till 37 sedan förra veckan. Sort Julius.

Även om nollruteupptaget har ökat med ca 10 kg sedan mätningarna började, är upptaget här ff lågt. Skördepotentialen är svår att bedöma här. Vetet var mycket sent sått (30/10) men har utvecklats väl de senaste 2 veckorna. Om vi tror på ca 9 ton blir kompletteringsgivan i ledet med 140 kg grundgödsling 66 kg N. Vi följer grödan och om vi ser anledning att skruva upp förväntningarna på skörden återkommer vi med mer Kalksalpeter senare.

Vintrosa

1Vintrosa.jpg

Vintrosa, Örebro

I Vintrosa är grödan fortfarande i DC 31. Sort Reform.

Tillväxten är god och försöket ser bra ut. Nollrutan på denna plats visar årets lägsta kvävetillgång, ännu ingen mineralisering. Med värme och nederbörd kommer utvecklingen att gå lite fortare framöver och kanske kan vi börja diskutera kompletteringsbehov nästa vecka.

Västerås 2020

1Västerås.jpg

Västerås, Västmanland

Utvecklingen här går fortfarande långsamt, DC 31.  Julius.

Höstvetet på denna plats är tämligen glest och kväveinnehållet fortfarande lågt. Endast ett fåtal kg N i ökat kväveinnehåll.

Uppland diagram

1vänge.jpg

Vänge, Uppland

Försöket är fint, men sedan förra veckan har det inte hänt så mycket varken med utveckling eller kväveupptag. Stadium 31