Vecka 22 Snabb utveckling och tillväxt i höstvetefälten

Under den senaste veckan har höstvetet utvecklats mycket väl i alla våra försök, liksom i de flesta fält i praktisk odling. Tillväxt och kväveupptag går fort nu och det är viktigt att bevaka gröda och väderprognos för att pricka in rätt gödslingstillfälle och rätt mängd N i kompletteringsgödslingen. Behovet av kvävegödsling är fortsatt relativt högt i år på grund av ovanligt låg markleverans och överlag goda skördeprognoser.

Förutsättningarna skiftar mycket i våra försöksfält och utveckling och kväveupptag varierar mellan  områden och platser. Vid mättillfällena 24-25 maj, var de flesta fälten i stadium 37-41, men fälten i Vintrosa, Västerås och Vänge är forfarande något efter i utveckling och var i stadium 32. Tidiga sorter på gynnsamma lokaler kan ha kommit ännu längre. Vi har fått rapporter om vetefält som redan är i DC 45-47 och närmar sig axgång.

Ökat kväveupptag på samtliga platser

Gynnsamma betingelser med värme efter nederbörd har lett till relativt höga kväveupptag under veckan. På flera platser har kväveinnehållet i grönmassan ökat med ca 30 kg sedan förra mätningen. Upptagskurvorna lutar allt brantare, vilket indikerar att kvävet börjar ta slut på de lägre gödslingsnivåerna.

Fortsatt låg mineralisering

På de flesta försöksplatserna ser vi ännu ingen ökning av N-upptag i ogödslade rutor. Men en viss mindre ökning har uppmätts på gynnsamma lokalerna Vreta Kloster och Hammenhög.

Viktigt komplettera om det behövs

Som vi poängterat tidigare är totala behovet av N större än vanligt på grund av den låga markleveransen. Om ett kraftigt och bra bestånd lider brist på N under stråskjutningen sker skottreduktion. För vete som är i stadierna sen stråskjutning till axgång kommer reduktion av småax och blommor att ske. All reduktion riskerar minska skördepotentialen. Senare kvävebrist påverkar inlagringen i i kärnan och proteinbildningen.

Följ väderprognosen och gödsla inför nästa veckas regn!

Det är viktigt att inte höstvetet lider av kvävebrist, men det gäller också att kvävet som läggs nu verkligen kan transporteras ner till rötterna och tas upp. Planera alltså att lägga resterande kvävebehov i rätt tid inför nederbörd. Prognoserna har varit svajiga under de senaste dagarna, men nu utlovas regn till mitten-slutet av nästa vecka.  I våra prognosfält har vi redan kompletterat i samtliga fält som uppnått DC 37 och högre. Vi vill också lägga mer kväve i Vintrosa, Västerås och Vänge, men avvaktar ett par dagar och följer utvecklingen, så kan vi förhoppningsvis ha en klarare bild av skördepotentialen och lägga ut sista givan före utlovade regn. På de fält där kompletteringsbehovet var stort, valde vi att dela sista givan. Om höstvetet fortfarande ser ut att ge en bra skörd på dessa platser kommer vi att bedöma behovet av mer N även där nästa vecka. 

Totalt kvävebehov?

I förra veckans brev diskuterade vi höstvetets totala behov och hur detta beror av skördenivå och vilken proteinhalt som eftersträvas. Detta totala behov kan tillgodoses från marken själv och från tillfört gödselkväve.

Nedan bifogas igen den tabell där ungefärligt resterande N-behov uppskattas. Värdena är riktvärden och ska användas som sådana, men är en hjälp att använda vid beslutsfattande för sista givan/givorna.

Brödvete tabell.png

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Asmundtorp diagram

1Asmundtorp.jpg

Asmundtorp, Skåne (Reform)
Utvecklingsstadium är 39. I det försöksled som gödslats med 200 kg N är totala upptaget i grönmassan nu 84 kg N, vilket betyder en ökning om 31 kg sedan förra veckan. Kväveinnehållet i nollrutan har hållit sig relativt konstant sedan mätningarna började. Vi har tidigare spekulerat i att det borde finnas en del outnyttjat gödsel N kvar, men att omvandlingen av  ammonium till nitrat varit långsam och transporten av N nedåt i markprofilen därför låg. Men nu efter regn ser vi att upptagen mängd N ökat rejält även på 140 kg nivån och med 70 kg i grönmassan här, börjar kvävet ta slut på denna gödslingsnivå.

Det har varit svårt att uppskatta skördenivåerna på de skånska platser som lidit av torka, men nu ser det ut som om bestånden återhämtat sig bra och vi följer utvecklingen. Förra veckan kompletterade vi lagda 140 kg N med ytterligare 60 kg. Om vi finner anledning att höja förväntningarna på skördenivån lägger vi ytterligare N inför nederbörd.

diagram i Ängelholm

1Ängelholm.jpg

Ängelholm, Skåne (Ellvis)
Efter en trög start växter det nu ordentligt i Ängelholm. Utvecklingsstadiet är 41 och kväveinnehållet har ökat med hela 31 kg sedan förra mättillfället.

Förra veckan bedömde vi  skördnivån till 8 ton, något vi kanske ska omvärdera om den positiva utvecklingen efter värme och nederbörd fortsätter. Vi har kompletterat upp till 193 kg och kan lägga mer inför nästa veckas regn. Ingen som helst ökning av markleveransen kan utläsas.

Diagram Hammenhög

1Hammenhög.jpg

Hammenhög, Skåne (Informer)
Utvecklingen har gått framåt i Hammenhög, stadium är nu 41. Däremot har kväveinnehållet i grödan inte ökat så mycket, bara med ca 12 kg på den högst gödslade nivån. En mindre ökning av N-upptag i nollrutan kan noteras för första gången sedan mitten av april. Detta tyder på att en viss mineralisering skett.

Vi bedömer fortsatt att skördepotentialen är mycket hög. Om vi räknar med 12 ton skörd blir totala gödslingsbehovet ca 210 kg N, när en den relativt höga markkväve leveransen tas med i beräkningen. Förra veckan lades kompletteringsgivan om 70 kg.

Försöksfält i Lidköping

1Lidköping.jpg

Skofteby, Lidköping, Västergötland (Norin)
Utvecklingen har gått fort och vetet var vid mättillfället i stadium 41. Sedan förra veckan har 27 kg N lagrats in i grönmassan. Kurvan lutar alltmer, vilket indikerar att kvävet börjar ta slut på 140 kg nivån. Lidköping är den av våra försöksplatser som med hela 126 kg har högsta kväveinnehållet.

Skördepotentialen bedöms som hög, ca 11 ton och förra veckan bedömde vi att totala behovet av kväve var ca 240 kg, eftersom mineraliseringen är relativt låg. Vi har kompletterat med 60 kg N på 140 nivån och kommer att gödsla med ytterligare 40 kg N inför regn.

Grästorp Yara N-Prognos v 16 2020

1Grästorp.jpg

Grästorp, Västergötland (Reform)
Stadium 37. Utveckling och kväveupptag går framåt, men betydligt långsammare än i Skofteby. Kväveinnehållet har bara ökat med 8 kg.

Annan sort, knappt 2 veckor senare sådd och kallare och trögare jord gör tillsammans skillnaden.

Men vi vet att det går att få höga skördar även här och beståndet är jämnt och fint, så vi har kompletterat upp till 200 kg N totalt och räknar med att komplettera ytterligare i veckan om det är regn på gång så att vi får kväveeffekt och en hög skörd kan förväntas.

Vreta Kloster

1Östergötland.jpg

Vreta kloster, Östergötland (Mariboss)
God utveckling i Vreta Kloster, vetet är nu i stadium 37.  Kväveupptaget i högst gödslade ledet var 26 kg under förra veckan.

Grödan ser bra ut och vi tror på en relativt hög skörd här, ca 10 ton. Men eftersom sorten är Mariboss och odlingsmålet är utan fodervete utan proteintillägg har vi ännu bara kompletterat med 30 kg N till totalt 170 kg/ha.

Även här följer utvecklingen och återkommer med mer N om vi ser att vi kan höja skördeuppskattningen ytterligare.

Färjestaden diagram

1Öland.jpg

Färjestaden, Öland (Julius)
Utvecklingstakt och kväveupptag har bromsats lite efter ett par veckor med riktigt kraftig utveckling. Utvecklingsstadium är fortfarande 37 och kväveinnehållet har ökat med ca 10 kg under veckan. Men grödan har ett högt kväveinnehåll på 98 kg N.

Upptaget kväve i nollrutan är 26 kg och har inte ökat alls under de senaste 3 veckorna, vilket tyder på att marken ännu inte mineraliserar något kväve. Skördepotentialen är svår att bedöma här. Vetet var mycket sent sått (30/10) men är väl utvecklat. Förra veckan kompletterade vi med 66 kg N för en skörd på 9 ton. Fortsätter den positiva utvecklingen kan vi komma tillbaka med mer kväve om någon vecka, förutsatt nederbörd.

Vintrosa

1Örebro.jpg

Vintrosa, Örebro (Reform)
I Vintrosa är grödan nu i DC 32. Försöket ser bra ut och har börjat ta upp mer N. I grönmassan har vi uppmätt en ökning om ca 25 kg kväve sedan förra veckan. Nollrutan på denna plats visar fortfarande årets lägsta kvävetillgång, ännu ingen mineralisering. Vi kommer säkert att behöva kompletteringsgödsla här inför nederbörd. Med en så låg markleverans och en fin gröda med hög potential bedömer vi att ett totalt  behov är upp mot 240 kg N. Detta innebär att 140 kg nivån bör tillföras ytterligare 100 kg kväve. En så stor giva delar vi och lägger 60 kg före nästa regn.

Västerås

1Västerås.jpg

Västerås, Västmanland (Julius)
Utveckling och kväveupptag på Brunnby går fortfarande långsamt, DC 32.  

Höstvetet på denna plats är tämligen glest och kväveinnehållet fortfarande lågt. Sedan förra veckan har 14 kg N lagrats in i grödan. Ännu råder ingen brist på kväve, men vi bedömer att det kommer att behöva kompletteras på 140 kg nivån. Om vi lägger 50 kg N till, räcker kvävet till en skörd på 6,5 ton.

Uppland diagram

1Vänge.jpg

Vänge, Uppland (Norin)
Försöket har sett bra ut sedan sådd, men utvecklingen gick i början långsamt. Nu med värme och efter nederbörd har en stor tillväxtökning skett. 33 kg N på en vecka innebär en kväveinlagring i grönmassan med nästan 5 kg per dygn, vilket är relativt högt i innevarande utvecklingsstadium.

Ännu är det tidigt att uppskatta skörden, men med snabb utveckling bör vi ändå tillföra mer N på 140 kg nivån inför nästa regn. Vi kommer att gödsla med 60 kg i ett första steg, vilket kommer att räcka till en skörd på ca 8,5 ton. Om den positiva utvecklingen fortsätter och skördepotentialen kanske till och med kan uppskattas till 10 ton, kan vi komplettera med ytterligare 30 kg N om ett par veckor.