Vecka 22 Tillväxten är god


Veckans mätningar i Nollrutor som Yara gör tillsammans med Greppa Näringen redovisas för respektive område. I stort sett alla fält är nu i flaggblads-stadium och har höga kväveupptag. Kväveupptagen i alla områden var i början av veckan i många fält runt 100 kg N i ovanjordisk biomassa, men det förekommer fält med betydligt lägre totalt kväveupptag, ca 60 kg/ha. Om det inte är en tydligt gles gröda bör man fundera på om det kan ha förlorats en del kväve i regnen i dessa fält   

Vi kan nu ge råd för totalt behov av kvävegödsling utifrån Nollrutans leverans när grödorna kommit till 2-nods – flaggblads stadium eller längre. Som exempel visas i tabellen kvävebehovet för 10 ton kvarnvete för att man skall kunna jämföra mellan fält. Totalt behöver ett vete med 10 ton skörd ta upp ca 300 kg N/ha. Hur mycket vi behöver gödsla av det beror på markens kväveleverans. Lägsta totala gödslingsbehovet i mätta fält är nu ca 110 kg N/ha och högsta ca 270 kg/ha för samma skörd och proteinhalt. Räknar man med 1 ton högre eller lägre skörd justerar man med +/-20 kg N/ha.

Om man inte har något värde av proteinet i en kvarnvetesort behövs ca 20-30 kg N mindre än för kvarnvete.

Läs vidare för ditt område nedan. Grön linje i tabellerna på 28 kg N motsvarar normalvärde för stråsäd som förfrukt och kreaturslös drift och orange linje på 45 kg normal beräknad kväveleverans efter höstraps.

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Mätning av Nollrutor i fält

Nollrutor i Skåne och södra Halland

Vetet var fortfarande i flaggbladsstadium, DC 37.
Marken levererar snarare något mer kväve än riksmedel och förfruktseffekten av raps ser ut att vara kring de 40 kg som man beräknar. Totalt beräknat kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ofta ca 200-220 kg/ha efter stråsäd och efter raps ca 180-200 kg/ha men stora variationer mellan fält finns, variationerna spänner mellan ca 110-250 kg N för 10 ton.

Nollrutor i Östergötland, Kalmar och Närke

Vetet var även här i flaggbladsstadium, DC 37 eller något längre utvecklat.
Efter stråsäd levererar marken ofta snarast något mindre kväve än riksmedel men det ser i många fall ut att finnas en normal förfruktseffekt av raps.  Totalt beräknat kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ofta ca 220-250 kg/ha efter stråsäd och 170-200 kg/ha efter raps men även här är skillnaderna stora mellan fält. Variationerna spänner mellan ca 120-250 kg N för 10 ton.

Nollrutor i Västergötland

Vetet var i flaggbladsstadium, DC 37 eller något längre utvecklat.
Marken levererar ofta klart mindre kväve än riksmedel och förfruktseffekten av raps ser ut att vara svag i de flesta fall.  Totalt beräknat kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ofta ca 225-250 kg/ha efter stråsäd och efter raps ungefär det samma men stora variationer mellan fält finns också här, variationerna spänner mellan ca 150-270 kg N för 10 ton.

Nollrutor i Västmanland och Uppland

Vetet var även här i flaggbladsstadium, DC 37.
I området finns fält som levererar mycket lite kväve så här långt och också har ett ganska lågt totalt upptag. I dessa är antingen beståndet inte så starkt och har lägre skördepotential eller så kan man befara att en del kväve förlorats. Efter stråsäd levererar marken ofta ungefär som riksmedel men de fält som har ärter som förfrukt ser inte alls ut att ge den förfruktseffekt man normalt räknar med. Det ser oftast ut att finnas en normal förfruktseffekt av raps. Totalt beräknat kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ofta ca 200-230 kg/ha efter stråsäd och 160-180 kg/ha efter raps, men även här finns det stora variationer mellan fält, som är mellan ca 100-250 kg N för 10 ton.

Mätningar i försök med kvävegödsling till olika höstvetesorter

Simrishamn diagram

Skåne-Etana.jpg

Simrishamn diagram

Skåne-Informer.jpg

Försöket i Skåne är uppe i DC 37 (flaggbladet just synligt). Det fortsatt svala vädret har gett plantorna god tid på sig att utvecklas vilket borgar för en god skörd. En sista giva Kalksalpeter gavs i förra veckan så nu är all planerad kväve på plats. Regn har kommit sedan dess i relativt lämplig mängd så vi kan också vara säkra på att sista givan finns i rotzonen. Därmed finns nytt kväve tillgängligt även i det lägst gödslade ledet som begränsats i sitt kväveupptag tidigare. Om detta hade varit ett lantbrukarfält så skulle vår strategi nu varit att vänta någon vecka och därefter följa upp med N-Tester för att bedöma eventuellt ytterligare kvävebehov för full skörd och rätt proteinhalt.

Grästorp Yara N-Prognos

Grästorp-Etana-översikt.jpg

Grästorp Yara N-Prognos

Grästorp-Informer-översikt.jpg

Även försöket i Västergötland växer på i en takt som passar höstvete. Kväveupptaget är uppe i runt 100 kg N/ha i de mest gödslade leden vilket innebär att kvävet börjar bli begränsande i flera av leden, sista givan var vid mätningen inte tillförd. Nollrutornas leverans ligger runt 20 kg N/ha vilket är normalt för området. Av erfarenhet vet vi också att fält med nollruteleverans på denna låga nivå i princip alltid stannar kvar på en låg nivå hela sommaren. Beräknat med den låga kväveleveransen så krävs det 240 kg N/ha om vi tror på en skörd på 10 ton/ha.

Diagram Lilla Böslid

Halland-Etana.jpg

Diagram Lilla Böslid

Halland-Informer.jpg

I försöket på Lilla Böslid är plantorna precis som förra veckan i DC 37. Kväveupptaget har i gödslade led hoppat upp en nivå och ligger nu på över 120 kg N/ha i biomassa ovan jord i de led som fått lite högre kvävenivå. Kompletteringsgivan lades i måndags (31 maj), samma dag som N-Sensor mätningen. Om vi räknar på kväveupptaget minus markleverans så var det bara de två högsta gödslingarna som inte använt upp sitt mineralkväve innan kompletteringsgivan. Som vi skrivit tidigare har vi varit lite oroade för liggsäd i detta mycket frodiga försök och hade om det var ett lantbrukarfält valt att vänta med kompletteringsgivan till DC 45. Eftersom det är ett försök så gödslas det enligt plan och vi får se vad vi kan dra för lärdomar av det.

Vreta Kloster

Östergötland-Etana.jpg

Vreta Kloster

Östergötland-Informer.jpg

I Östergötland växer försöket på i lagom takt. Vid senaste N-sensor mätningen var det uppe i DC 37 och kväveupptaget i biomassa ovan jord låg i de mest gödslade leden låg på runt 90 kg N/ha. Försöket ligger på en plats där vi tidigare år sett en relativt hög markleverans, så är fallet också detta år. Med den höga kväveleveransen från marken ser tillfört mineralkväve ut att räcka långt, men eftersom Östergötland fått en hel del regn i vår så är risken stor att vi i alla fall har en del kväveförluster. Hur som helst så står det kompletteringsgiva i planen i DC37 så nytt kväve kommer fyllas på i detta stadium.

Västerås

Västerås-Etana.jpg

Västerås

Västerås-Informer.jpg

Försöket i Västmanland är precis som på alla de andra försöksplatserna uppe i DC 37. Kväveupptaget har varit högt den gångna veckan är tangerar nu 80 kg N/ha i ovanjordisk biomassa i det högst gödslade ledet. Nollrutorna levererar strax över 10 kg N/ha vilket gör att behovet av mineralkväve är det högsta av försöken. Tror vi på en skörd på 10 ton/ha innebär det ett behov av 270 kg N/ha i form av mineralkväve. Om detta hade varit ett lantbrukarfält med brödvetemål så hade vi valt en strategi med en giva nu vid DC 37 (precis som i planen) och därefter följt upp med N-testern fram till DC 59 för eventuell ytterligare en komplettering.