Kompletteringsdags i de tidigaste höstvetefälten

Det kyliga vädret senaste veckan gör att utvecklingen går långsamt i grödorna. Även om det inte kommit stora mängder regn syns det nu tydligt att kvävet har fått bra effekt senaste veckan på de flesta ställen. Skördeprognosen har därför säkert stärkts ytterligare. Längst i syd och i tidiga sorter i övriga landet är det nu dags att börja fundera på om höstvetet behöver ytterligare kväve.

Även andra veckan i maj har varit sval och utvecklingen går sakta framåt. De platser som fick några millimeter regn för en dryg vecka sedan visar ett bra upptag av gödselkväve de senaste dagarna. De ställen som inte fått något regn förrän i helgen visar naturligtvis inget upptag av gödslat kväve ännu. Väderleksprognosen ser riktigt bra ut närmaste veckan. Lite varmare men ingen värmebölja och lite regn framåt helgen. Vi kan därför förvänta oss lagom snabb tillväxt och ett bra kväveupptag överallt där vi nu fått lite regn.

De fält som hunnit längst i utveckling är i flaggbladsstadie, DC 37, och har tagit upp ca 80- 100 kg N /ha i ovanjordisk biomassa i gödslade led medan de i flera fall tagit upp 40 – 60 kg N i ogödslat. Därmed ser det bara ut som om grödan tagit upp ca 40 – 50 kg N/ha av gödslat kväve men glöm inte att vi bara mäter kväveupptag ovan jord och vi i dessa tidiga stadier räknar med att ungefär lika mycket byggs in i rötter. Därför motsvarar de uppmätta 40-50 kg N ett faktiskt utnyttjande av ca 80 -100 kg gödselkväve. Om en vecka bör ytterligare 40-50 kg N vara förbrukat och då kan det helt enkelt ta slut på gödselkväve i de tidigaste fälten. Därför bör man nu när vi kommit till DC 37 vara beredd att tilläggsgödsla där det behövs.

Restkväve i marken sedan förra året?
Vi ser i flera av gödslingsförsöken stort kväveupptag även i ogödslad gröda. Det har dock varit ganska konstant sedan vi började mäta i början av april och ser därför snarast ut att vara ett resultat av kraftig utveckling och därmed ett större kväveupptag än normalt av grödan under hösten. Däremot verkar det inte övervintrat mer kväve än normalt i marken. På de flesta platserna kom det sannolikt tillräckligt mycket regn under vinter och tidig vår för att tvätta ur ev. restkväve. Även mineralkvävemätningar i marken och utlakningsförsök indikerar detta.

Hur avgör jag vad som behövs ?
Bäst indikation får man idag genom Nollrutor, där man kan läsa av markens kväveleverans. Har man inte tillgång till det kan man börja mäta med Yara N-tester i flaggbladsstadiet och sedan följa grödan fram mot axgång.

Totalt behöver grödan ta upp ca 310 kg N för att producera 10 ton kvarnvete. I medeltal behöver vi då gödsla ca 240 kg N/ha , resten kommer från markleverans. Vid låg markleverans kan vi behöva öka gödslingen till ca 260 kg N medan vi med riktigt hög leverans som i ex. Billebergaförsöket nedan bör kunna skörda 10 ton vete med 12% protein redan med en gödsling på 170 kg N/ha. Se tabellen.

Aktuellt_tabell_2.PNG

Låg markleverans (ca 15 kg N/ha i Nollrutan)
Genomsnittlig markleverans (ca 30 kg N/ha i Nollrutan)
Hög markleverans (ca 60 kg N/ha i Nollrutan)

Tänk på att

Kompletteringsgödsling är aktuell från DC 37 och framåt. Det går att höja både skörd och proteinhalt med Kalksalpeter ända fram till blomning. Gör en bedömning i DC 37 och följ sedan upp gödslingsbehovet för att kunna utnyttja skördepotentialen fullt ut. I dagsläget, när utvecklingen går lugnt och fint finns det ganska gott om tid att anpassa rätt! Vid stort kompletteringsbehov kan det vara en god ide att dela kompletteringsgivan. Lägg en giva i DC 37 och sedan en närmare axgång efter behov.

Exempel på hur man kan resonera finns i kommentarerna till de enskilda platserna nedan:

Billeberga kväveförsök v 20 2019

Billeberga.jpg

Billeberga, Skåne. Sorten är Julius i DC 37 (flaggbladsstadiet). Beståndet är mycket frodigt, med ett högt kväveupptag i nollrutan. Bra tillväxt den senaste veckan. Grödan innehåller ca 100 kg N ovan jord och det är mycket goda förutsättningar för en bra skörd. Här levererar marken mycket kväve, ca 60 kg N/ha i 0-rutan. Detta gör att gödslingsbehovet för 12 ton kvarnvete (vilket absolut bör vara möjligt att nå som det ser ut nu) är så lite som ca 210 kg N/ha total giva. Ännu så länge finns det gott om kväve kvar att ta upp, av det gödslade, men det kommer snabbt att tas upp och en komplettering kan vara på sin plats i nästa vecka.

Försöksfält i Ängelholm

Angelholm.jpg

Ängelholm, Skåne. Sorten är Praktik i DC 37 (flaggbladsstadiet).
Nollrutan har tagit upp ca 50 kg N och vid 140 kg givan ca 90 kg i grödan ovan jord. Det indikerar definitivt att det finns kväve kvar att ta upp men å andra sidan är grödan fantastiskt bra och om vi räknar med att vi kan ta 12 ton skörd skulle vi behöva totalt ca 235 kg gödslat kväve. Om vi tidigare lagt endast 140 kg N behövs ca 80 – 95 kg N beroende på om vi kör Kalksalpeter eller Axan och då bör vi göra en åtgärd redan nästa vecka. Så här stor giva kan med fördel delas upp i två med ca 30-40 kg N närmare axgång.

Försöksfält i Smedstorp

Smedstorp.jpg

Smedstorp, Skåne. Sorten är Torp, i stadium 37 (flaggbladsstadiet). Nu i bra tillväxt. Lite lägre markleverans, 39 kg, än de andra båda Skåneförsöken.  Sorten Torp räknar vi som en lågproteinsort och bör på denna plats kunna ge ca 12 ton redan på ca 190 kg N. Skall den användas till eget foder bör man upp till ca 250 kg N/ha. Vi får då några hundra kg ytterligare skörd samt ca 1,5% högre proteinhalt som har ett stort värde i en gris-foderstat.

Färjestaden

Farjestaden.jpg

Färjestaden, Öland. Sorten är Mariboss, i ennodsstadiet, DC 31. Lågt kväveupptag i ogödslat. Grödan har nu fått tillgång till gödselkvävet. Här är det alltför tidigt att ta ställning till ev. ytterligare kvävebehov.

Grästorp Yara N-Prognos v 20 2019

grastorp.jpg

Grästorp, Västergötland. Sorten är Reform, i tvånodsstadiet (DC 32) . Lågt kväveupptag i ogödslat. (Som vanligt i området) Nu ser man ordentlig gödslingseffekt men det är ännu för tidigt att fundera på kompletteringsbehov.  

Försöksfält i Lidköping

Lidkoping.jpg

Lidköping, Västergötland. Sorten är Norin, flaggbladsstadium, (DC 37). Högt kväveupptag i ogödslat och tydlig gödslingseffekt, kyla och torka verkar ha hållit emot större tillväxt sedan förra veckan. Ännu så länge finns det gott om kväve kvar att ta upp i gödslade led när det blir lite varmare.  Riktigt bra bestånd och mark som vi vet brukar kunna avkasta bra gör att det ännu så länge går att planera för 12 ton även med Norin. Platsen har en stor markleverans och behöver sannolikt inte mer än ca 230 kg N för att nå optimal skörd o protein. Om grödan tidigare endast fått runt 140 kg N kan man dela kompletteringen och lägga ca 300 kg Kalksalpeter snart och ytterligare lika mycket före axgång om vi får en fortsatt gynnsam utveckling.

Vikbolandet

Vikbolandet.jpg

Vikbolandet, Östergötland. Sorten är Reform, i tidig stråskjutning (DC 31) Kväveupptaget har ökat i grödan sedan förra veckan men det verkar ha varit för torrt på platsen för att det skall bli någon gödslingseffekt. Regnet den gångna helgen har ännu inte hunnit ge synbar effekt.

Klockrike v 20 2019

Klockrike.jpg

Klockrike, Östergötland. Sorten är Reform, i tidig stråskjutning (DC 31). Måttligt kväveupptag i ogödslat led, ännu ingen tydlig gödslingseffekt.

Västerås v 20 2019

Vasteras.jpg

Västerås, Västmanland. Sorten är Julius, nu i ennodsstadie (DC 31). Sedan förra veckan har vi fått tydlig kväveeffekt. Ännu finns gott om tid för en god utveckling av grödan och det är långt till ev. beslut om ytterligare kväve.

Uppsala v 20 2019

Uppsala.jpg

Uppsala, Uppland. Sorten är Norin, i flaggbladsstadium, (DC 37). Bra bestånd med högt kväveupptag i ogödslat led. Tydliga gödslingseffekter, men alltför liten andel av gödslat kväve som är upptaget för att det skall vara aktuellt att gödsla ytterligare ännu. Om man räknar med 10 ton skörd, vilket det bör kunna bli med ett så här bra bestånd, går det åt ca 175 kg gödslat N/ha när markleveransen är så här hög, 58 kg N i ovanjordisk biomassa.