Året ser fortsatt ut ge bra skördar!

Fortsatt ostadig väderlek och halvsvalt väder gör att utvecklingen i både höst-och vårsäd känns ganska optimal på de flesta ställen i Syd- och Mellansverige. Ingen värmebölja i sikte gör också att förutsättningen finns för en bra kärnsättning i höstveteaxen och bra bestockning i vårkorn. Just nu talar alltså allt för en riktigt bra spannmålsskörd i år. Som förväntat har vi också en mycket stor variation i markens kväveleverans i år, både mellan regioner och mellan fält inom regionen. Många fält levererar mycket kväve men vi har också många exempel på motsatsen.

Som vi rapporterade redan förra veckan visar både våra mätningar i höstveteförsök för N-Prognosen™ och de mätningar Greppa Näringen gör i nollrutor med Yara Handsensor mycket stor variation i kväveupptag i ogödslade nollrutor.

I Syd- och Västsverige är det främst frodiga fält som tagit upp mycket kväve redan i höstas som ligger på höga värden. Därefter har upptaget inte ökat så mycket under våren vilket tyder på att det inte finns så mycket restkväve kvar i marken efter förra årets grödor.  Många fält ligger också på normala/låga nivåer. Man kan därför inte säga att det generellt är en mycket större markkväveleverans än normalt i Syd- och Västsverige. 

På östsidan från Östergötland och norrut har det generellt varit torrare under vintern och det ser ut som vi i många fält har haft ett stort kväveupptag även i ogödslade rutor. Här har säkert en del restkväve efter förra året övervintrat och kan nu tas upp av årets grödor.

Det är därför ännu svårare än vanligt att ge generella råd om kvävegödslingsnivå i år. Eventuellt behov av kompletteringsgödsling behöver bedömas i det enskilda fältet, antingen genom mätning/bedömning i Nollrutor och Maxrutor, eller genom mätning med Yara N-Tester™. Kontakta gärna din rådgivare eller säljare om du inte har egen utrustning för mätning.

Hur mycket kväve behövs?

Se tabellerna för gödslingsbehov vid olika skördenivåer och olika markkväveleverans i höstvete, maltkorn och havre.

Tabell_new.png

1 Låg markleverans (ca 15 kg N/ha i Nollrutan)
2 Genomsnittlig markleverans (ca 30 kg N/ha i Nollrutan)
3 Hög markleverans (ca 60 kg N/ha i Nollrutan)

Maltkorn/Havre
Skörd/ha

Totalt Kväveupptag i grödan

ca kg N/ha

Gödslingsbehov
vid genomsnittlig markleverans
(ca 18 N i nollruta i DC 31-32)

kg N/ha

Gödslingsbehov vid låg markleverans
(ca 10 N i nollruta i DC 31-32)

kg N/ha

Gödslingsbehov vid hög markleverans
(ca 30 N i nollruta i DC 31-32)

kg N/ha

5 ton 140 85 110 50
7 ton 170 115 140 80
9 ton 200 145 170 110

Gödslingsnivåerna förutsätter att grundgivan kombisåtts. Lägg till 10-15 kg om grundgivan bredspridits.

Gödsling i höstvete

I syd och väst närmar sig axgång inom några dagar. Det är då hög tid att slutjustera kvävenivån. I kommentarerna till försöken nedan finns exempel på hur man kan resonera i olika bestånd, sorter och fält. I öst har utvecklingen inte kommit så långt vilket gör att man ännu har tid på sig att slutjustera kvävegivorna i normalsena sorter.

Gödsling till vårsäd

Vårkornet är i Syd- och Västsverige nu ofta i en- till två-nodsstadium (DC 31-21). Det är då dags att komplettera kvävenivån om behov finns. Här är det inte så sannolikt att det finns mycket restkväve i marken, gödslingsnivån bör vara ganska normal i förhållande till förväntad skördenivå. Skörden ser å andra sidan ut att kunna bli riktigt bra, vilket totalt sett kan innebära ett högre gödslingsbehov än normalt. Lagom svalt väder den närmaste tiden bör innebära att anlagda skott går fram i stor utsträckning bara kvävet räcker till.  Tabellen ovan ger en indikation om kvävebehovet vid olika skördenivåer. För det egna fältet bör man om möjligt använda Nollrutor, Yara N-Tester eller nitratstickor för att bättre bedöma fältets behov.

I havre och vårvete som också är i begynnande stråskjutning är det inte lika bråttom att slutjustera kvävegivorna. Här kan grödan, liksom i höstvete, bygga skörd genom att sätta flera kärnor per ax/vippa.

Eget foder

I höstvete är rekommendationen att gödsla som till kvarnvete om man odlar för eget grisfoder. I vårkorn och havre ökas gödslingen med ca 20-30 kg/ha jämfört med maltkorn eller avsaluhavre för att få ut lite skörd till och för att nå en bättre proteinhalt.

Exempel på gödslingsrekommendationer utifrån våra prognosfält:

Tänk på att det kväve vi mäter är i ovanjordisk bladmassa, vi räknar med att det finns ungefär lika mycket till i rotsystemet i tidiga stadier, fram till flaggbladsstadiet.

Billeberga kväveförsök v 22 2019

Billeberga.JPG

Billeberga, Skåne. Sorten är Julius i DC 41. Förutsättningarna för en hög skörd befästs ytterligare sedan förra veckan.  12 ton/ha (som kanske är lite i underkant), kräver med denna höga markkväveleverans bara en totalgiva på ca 235 kg N per ha. Även här är det är dags för en slutjustering till den nivån nu.

Försöksfält i Ängelholm

Angelholm.JPG

Ängelholm, Skåne. Sorten är Praktik i DC 41. Frodigt bestånd med bra kväveupptag. Grödan är mycket bra, och förra veckans bedömning om en möjlig skörd på 12 ton/ha står sig.  Stor markkväveleverans gör att vi ändå bara hamnar på en total kvävegiva om ca 235 kg N. Det är dags för en slutjustering till den nivån nu.

Försöksfält i Smedstorp

Smedstorp.JPG

Smedstorp, Skåne. Sorten är Torp, i stadium 41. Markleveransen är 39 kg N. Sorten är en lågproteinsort som med denna markleverans bör kunna ge 12 ton med låg proteinhalt på en totalgödsling av  190 kg N. Skall skörden användas till eget foder bör  gödslingen upp till 250 kg N/ha, vilket ger ett par hundra kilo kärna till och  ca 1,5% högre proteinhalt, vilket  har stort värde i en gris-foderstat.

Färjestaden

Farjestaden.JPG

Färjestaden, Öland. Sorten är Mariboss, i flaggbladsstadiet (DC 39). Fortfarande mycket lågt kväveupptag i ogödslat led.  Efter en mycket trög start på våren efter torka och kyla är utvecklingen verkligen mycket positiv. Mariboss som är en lågproteinsort behöver ca 190 kg gödslat N/ha för optimal gödsling vid ca 10 ton skörd på denna plats. Det kanske är lite i underkant med tanke på hur det ser ut idag. För eget foder skulle optimum vara ca 240 kg N/ha för 10 ton. Gödsling för 11 ton innebär 15-20 kg/ha ytterligare kväve.

Grästorp Yara N-Prognos v 22 2019

Lidkoping.JPG

Grästorp, Västergötland. Sorten är Reform, i flaggbladsstadiet (DC 41). Kväveupptaget i ogödslat är lågt (17 kg/ha), men marken brukar kunna ge bra skördar och svarar väl på kvävegödsling. Efter en mycket trög start har utvecklingen varit mycket positiv senaste veckorna.  11 ton/ha i skörd borde fortsatt vara en rimlig förhoppning. På denna plats med låg kväveleverans kräver det en totalgiva på ca 280 kg/ha. Det är nu dags för oss att slutjustera kvävenivån här.

Försöksfält i Lidköping

Lidköping.JPG

Lidköping, Västergötland. Sorten är Norin, i DC 45. Fortsatt positiv utveckling. Hög kväveleverans i ogödslat led.  Beståndet är bra och marken brukar ge höga skördar, så här räknar vi med att kunna få 12 ton/ha. En totalgiva på ca 225 kg bör här kunna ge optimal skörd och proteinhalt. Vi valde att kompletteringsgödsla till denna nivå förra veckan men har man inte gjort någon åtgärd ännu i liknande fält är det absolut inte för sent.

Vikbolandet

Vikbolandet.jpg

Vikbolandet och Klockrike i Östergötland. Sorten är Reform, i flaggbladsstadiet (DC 37). Efter regnen har nu kväveupptaget ökat kraftigt. Markens kväveleverans har också ökat vilket gör att nivån nu är ganska hög.  Det är fortfarande ganska liten skillnad i kväveupptag mellan gödslat och ogödslat vilket gör att det fortfarande inte är akut att kvävekomplettera men för 10 ton skörd indikerar mätningarna nu ett totalt kvävebehov på ca 180-190 kg/ha för kvarnvete. Utöver de 140 kg som lagts i referensledet kan det vara dags att köra ca 40 kg N som Kalksalpeter om väderprognosen visar lite regn följt av torka vilket är fallet just nu.

Klockrike v 20 2019

Klockrike.jpg

Se ovan.

Västerås v 22 2019

Brunnby.jpg

Västerås, Västmanland. Sorten är Julius, i flaggbladsstadium (DC 37). Trög start men mycket positiv utveckling efter regnen. Låg-normal kväveleverans från marken. Det är ännu inte akut att komplettera med kväve men 10 ton kvarnvete bör här behöva ca 240 kg N totalt. Om man bara lagt 140 kg tidigare som är fallet i försökets referensled bör det vara vettigt att lägga halva kompletteringsbehovet nu och avvakta fortsatt väder innan slutjustering.

Uppsala v 22 2019

Uppsala.jpg

Uppsala, Uppland. Sorten är Norin, i flaggbladsstadium, (DC 39). Bra bestånd med högt kväveupptag i ogödslat led. Med en förväntad skörd på 10 ton/ha, går det med såhär hög markkväveleverans åt totalt knappt 140 kg, vilket innebär att ytterligare gödsling inte är aktuell i dagsläget på just detta fält. Om markkväveleveransen varit lägre skulle det varit hög tid att komplettera i en tidig sort nu.