Bråttom med kvävekomplettering i en del vårsäd, men variationen är stor

De senaste varma dagarna har medfört mycket snabb utveckling i vårsäden. I de tidigaste fälten i syd börjar borsten titta fram på kornet, men många fält är i tidig stråskjutning fram till 2-nodsstadium. I vårkorn är det då hög tid att försöka bestämma om det finns ytterligare kvävebehov. I havre och vårvete har vi ännu lite tid att fatta beslut.

Hur länge kan vi påverka skörden i vårsäd?

I vårkorn bestäms skörden till stor del av hur många ax som går fram och hur långa de blir. Reduktionen av antalet skott och ”småax” sker under stråskjutningen och därför vill vi ha effekt på kvävet senast runt DC 37, dvs när flaggbladet börjar titta fram. Därför försöker vi fatta beslut nu när kornet har 1-2 noder i möjligaste mån. Senare givor har också god kväveeffekt, men vi tappar lite i skördeeffekt. Behöver vi justera proteinhalten för att inte hamna för lågt kan vi göra det fram till blomning. Den som odlar till eget foder och har ett värde av högre proteinhalt kan komma upp i mycket höga totalbehov och bör då dela kompletteringen för att inte riskera liggsäd. Normalt räknar vi där med ca 20-30 kg N extra totalt, vilket ger knappt en procent högre proteinhalt än i maltkornet.

I havre och vårvete sätts en större del av skörden genom att antalet kärnor per vippa/ax påverkas starkt av kvävetillgången. Här kan vi därför som i höstvete påverka skörden i stor utsträckning ända fram till axgång och då också minska risken för liggsäd jämfört med om vi gödslar mer tidigt. Det är  också lättare att ta hänsyn till skördeförutsättningar ju senare vi kan ta slutligt beslut.

Varierande markleverans av kväve ger stor variation i gödslingsbehov.

Som vi rapporterat i höstvetebreven har vi år 2020 en låg genomsnittlig markleverans av kväve, sannolikt ”all time low” men som vanligt har vi en stor variation mellan fält och svårt att exakt peka på varför. I många fall i Skåne med sockerbetor som förfrukt ser kvävebehovet ut att hamna på en måttlig nivå trots mycket goda skördeutsikter. I försöken i Mellansverige har vi å andra sidan mycket låga värden i ogödslade rutor och sannolikt ett mycket stort kvävebehov totalt.

I kornförsöken har vi ett led som kombisåtts med 100 kg N som NPK, där vi kan komplettera efter bedömt behov. I detta led väljer vi nu att komplettera med mellan 0 och 60 kg N omgående beroende på markens kväveleverans. Se kommentarer i anslutning till diagrammen nedan.

Nollrutemätningar i Skåne resultat:

På 5 platser i södra och östra Skåne har vi kompletterat mätningarna i försöken med mätningar i 0-rutor i fält. Denna veckans mätningar gjordes 31 maj -2 juni. Utvecklingsstadium var 37 i dessa fält. Om man behöver gödsla ytterligare med kväve är det viktigt med mycket snabb effekt, dvs det skall göras före helgens regn för att man skall få god skördeeffekt.

Nollruta Aggarp

Aggarp (Planet), förfrukt höstvete. Fint fält i Aggarp, vid mättillfället i DC 37. Måttligt kväveupptag  i 0-rutan, ca 16 kg N. Frodigt och fint.  Vi bedömer fortfarande det totala kvävebehovet till ca 130 kg/ha, för  8 tons skörd.0Aggarp.jpg

Nollruta Lunnarp 4

Lunnarp 4 (Irina), förfrukt sockerbetor. Nollruteupptaget i fält 4 är fortfarande något lägre än i fält 1, men har fortsatt ökat till ca 34 kg.  Förra veckans rekommendation om ca  120 kg N totalt för 8 ton känns fortfarande rätt.0Lunnarp4.jpg

Nollruta Lunnarp 5

Lunnarp 5 (Irina), förfrukt sockerbetor. På detta fält är upptaget i nollrutan mycket stort. Hela 42 kg N finns i grönmassan i ogödslade rutan. Vi ser ingen anledning att ändra förra veckans rekommendation, dvs när vi  räknar på 8 tons skörd skulle behovet vara 70 kg N totalt som mineralgödsel, vilket är lite mindre än tillfört.0Lunnarp5.jpg

N-Tester BT

N-Tester BT

Mät själv på ditt fält och jämför!

Läs mer om N-Tester BT

Södra Sandby

1Södra-Sandby.jpg

Södra Sandby (Planet)
Försöket är nu i stadium 32. Grödan är jämn och det har tagits upp ca 15 kg N i grönmassan under senaste veckan. Skördepotentialen är ganska hög, men marken levererar relativt mycket N. Upptaget i nollrutan är hela 32 kg. Kurvan är flack och det skiljer bara ca 10 kg i upptag mellan gödslingsnivåerna 100 och 130 kg. Som det ut nu behövs inte mer N för en skörd på ca 8 ton.

Billeberga kväveförsök

1Billeberga.jpg

Billeberga (Irina)
Utvecklingen gick till en början långsamt här, men kväveupptaget har ökat rejält under veckan som gått. Värme och markfukt har bidragit till att tillväxten nu är igång på denna lite kallare lokal. Ca 20 kg N har tagits upp på  högsta gödslingsnivån. Upptaget i nollrutan är 9 kg lägre än i Södra Sandby och vi bedömer att resterande kvävebehov i Billeberga är 15 kg N för 8 ton skörd. I praktiken är det tveksamt om en så låg giva körs ut, men i försöken kommer vi att gödsla. Och om man riskerar att hamna på gränsen till för låg proteinhalt kan en halv procentenhet hjälpa till att få skörden klassad som maltkorn.

Kristianstad

1Kristianstad.jpg

Kristianstad (Irina)
God tillväxt, nu stadium 32. I högst gödslade ledet har ca 20 kg N lagrats in i grödan. Upptagskurvan är något mindre flack än förra veckan och det syns skillnader mellan leden. Även här levererar nollrutan ganska mycket kväve. Behovet av tilläggsgödsling är det samma som i Billeberga, 15 kg N.

Kvänum

1Kvänum.jpg

Kvänum (Irina)
Maltkornet är jämnt och fint i Kvänumförsöket. Stadium nu 31. Markens egen mineralisering på platsen är försumbar. Det behövs omgående mer kväve. Vi bedömer skördepotentialen till 8 ton. Resterande kvävemängd att köra ut i form av Kalksalpeter är 61 kg.

Motala

1Motala.jpg

Motala (Irina)
Även i Motala är kornet jämnt och fint och kväveupptaget i nollrutan mycket lågt. Kornet har tagit upp riktigt mycket kväve sedan förra veckan. Ca 40 kg i högst gödslade ledet. För att kunna nå förväntad skörd på 7 ton måste grödan omgående kompletteras med 50 kg kväve som Kalksalpeter.

Västerås

Västerås.jpg

Västerås (Irina)
Fint korn i tidig stråskjutning , stadium 30. Låg markkväveleverans, men ännu lite tidigt att avgöra kompletteringsbehov. Men med tanke på grödan och året kan vi förvänta oss ett stort behov. Beslut bör vi kunna ta nästa vecka.