Vecka 24 Gödsla vid risk för låg proteinhalt

I korn vill vi helst ha gödslat i stadie 37 ( flaggbladsstadium) för att ha en god chans till full skördeeffekt. I de tidigare sådda fälten är det nu passerat och det är bara aktuellt att gödsla om man misstänker att det finns risk för låga proteinhalter i maltkorn på grund av bättre skörd än planerat eller kväveförluster pga regn. De försök vi följer är nu i stadie 37 – 49. En komplettering med 30 kg N ger ca 1 % höjd proteinhalt även i sena stadier.

Försöket i Skåne var framme i DC 49 (borstspetsar synliga) vid veckans mätningar. Markleveransen har ökat upp till runt 40 kg N/ha i ovanjordisk biomassa och de lite högre gödslade leden ligger på upp mot 80 kg N/ha som högst. Området som fältet ligger i hade relativt måttliga regnmängder i april-maj så kväveförlusterna bör varit begränsade. Hög markleverans gör att platsen bör klara 8 ton skörd med optimal proteinhalt i maltkorn på 100 kg N.

I Västergötland hade kornet vid veckans mätning kommit upp i DC 49 (borstspetsar synliga). Gödslade led har tagit upp som mest 60 kg N/ha i ovanjordisk biomassa, markleveransen ligger på 26-27 kg N/ha. Det innebär att de led som fick 100 kg N/ha vid sådd fortfarande har kväve kvar till plantorna även om man räknar bort end el kväveförluster.

Markleveransen av kväve i försöket i Östergötland är än så länge låg med 20 kg N/ha i ovanjordisk biomassa, gödslade led ligger på som mest 75 kg N/ha. Detta gör att de led som fick 100 kg N/ha vid sådd har gjort åt allt sitt kväve när man även räknar med kväve i rotmassa. Nu är det kvävekompletteringarna som avgör hur stort kväveupptaget blir under resten av tillväxtperioden. Den låga markleveransen gör att det sannolikt går åt ca 140 kg N för 7 ton skörd med vettig proteinhalt för malt.

I Närke har det kommit store regnmängder under våren vilket säkerligen gett kväveförluster, detta ser vi också nu i N-Sensormätningarna. Markleveransen i Nollrutorna är mycket låg, 7-8 kg N/ha, och i gödslade led som mest 24 kg N/ha trots att plantorna är i DC 37 (flaggbladet just synligt). Det är inte en alltför djärv gissning att försöket kommer avkasta lågt och med en dålig kväveffektivitet. De kompletteringsgivor som läggs enligt plan hjälper förmodligen lite men risken är att de kommer för sent för att ge en bra bestockning.

Försöket i Västmanland har precis som det i Närke drabbats av stora regnmängder under våren. Nollrutornas kväveupptag är mycket låg och så även gödslade led, med som mest 36 kg N/ha i upptag i DC 39 (flaggbladets slida just synligt). Det kommer bli intressant att följa tröskning, proteinhalt och avkastning i detta försök.