Använd Atfarm och Yara N-Sensor för att jämna ut årets variationer i fält

Om du bestämmer dig för att kompletteringsgödsla

Du har alltid en variation i fältet, då måste du bestämma dig för vad som är den främsta orsaken till variationen. En rak giva på hela fältet aldrig rätt, även om det beror på torka.

Olika jordarter

Om variationen beror på olika jordarter och övriga näringsämnen är tillgodosedda och det finns acceptabelt med vatten så är en vanlig utjämnings giva det rätta att göra. Som det ser ut i mitt område så är lerorna glesare än lättjorden och lerorna kommer då att få mer kväve än lättjorden som än så länge är kraftigare som därmed kommer att få mindre kväve. Så det är ett bra tillfälle att använda Atfarm och Yara N-Sensor för att anpassa kvävegivan med den vanliga Utjämnings eller RobinHood metoden.

Torka

Om det är olika mängd av torkskada så ska de torkskadade delarna inte ha mera och de delar som fortfarande växer av fältet gödslas efter behov. Men en rak giva är fel på en större del av arealen. Med Yara N-Sensor kan du ställa in ”Biomassegränsvärdet” så att N-Sensor stänger av kvävegivan automatiskt på torrfläckarna. I Atfarm finns det ingen sådan funktion utan där får du antingen måla kartan för hand eller använda den nya ”Färghink” funktionen för att tex. måla alla områden som får den högsta kvävegivan till att få den orange eller den röda kvävegivan.

Utjämning eller Proteingödsling?

Yaras åsikt är att så läng du kan påverka skördenivån så ska du använda metoden Utjämning eller ”Robin Hood”. Med andra ord under normala förutsättningar så bör du aldrig använda metoden Proteingödsling eller ”Prins John”. Flera års försök visar tydligt att om det är kvävebrist ska du använda Utjämnings metoden ända upp till blomning DC 69.

Om grödans tillväxt skulle avstanna tex. beroende av torka så kan du använda ”Proteingödsling” för att gödsla mera på det som är bra och mindre på det som är torkskadat.