Hållbar intensifiering

Hållbar intensifiering handlar om att få högre skördar på nuvarande areal samtidigt som miljön påverkas mindre. Detta är en nödvändighet inför framtiden. Bara på detta sätt kan de stora globala utmaningarna klaras:

  • Ökat behov av mat
    60 % mer mat behövs för att föda alla 9 miljarder människor som kommer att finnas år 20501.
  • Bevara naturmark
    För att bromsa klimatpåverkan och för att bibehålla biologisk mångfald måste regnskogar och annan naturmark bevaras.
  • Minska negativ miljöpåverkan
    Jordbruket står för ca 26 % av världens utsläpp av klimatgaser 2. Övergödning av vatten (eutrofiering) är ett annat problem som är både globalt och lokalt.

Målinriktade svenska odlare har halverat förlusterna

Svenskt lantbruk har systematiskt arbetat för att öka växtnäringsutnyttjandet och minska kväve- och fosforläckaget. Detta har gett resultat:

  • Överskottet av kväve på åkern har halverats sedan 1995. Samtidigt har bortförseln av kväve varit ungefär konstant, se diagrammet. Det innebär att växtnäringsutnyttjandet ökat betydligt, från 55 till 72 %.
  • Kvävehalterna i åar i jordbruksdominerade områden har halverats de senaste 20 åren. För fosfor är trenden inte lika tydlig, men förlusterna har minskat rejält i de flesta undersökta vattendragen.3

1) Källa: UN Medium variant scenario. FAO (2003): World Agriculture: Towards 2015/2030
2) Källa: IPCC (2007), Bellarby et al. (2008)
3) Jens Fölster. SLU, 2012. Kväve och fosfortrender i jordbruksvattendrag.


Ett högt växtnäringsutnyttjande är nyckeln

Genom att se till att grödan utnyttjar växtnäringen effektivt får man hög skörd samtidigt som näringsförlusterna och utsläppen av klimatgaser från odlingen minskar. Även om mycket har gjorts de senaste decennierna för att förbättra upptaget av växtnäring måste näringsutnyttjandet fortsatt förbättras. Våra gödslingsråd i denna skrift beskriver hur man bör gå tillväga. Råden kan sammanfattas såhär:

  • Markkartera regelbundet.
  • Gödsla balanserat med N, P, K, S. Brist på ett näringsämne innebär sämre utnyttjande av andra näringsämnen.
  • Anpassa givans storlek efter grödans behov, markens leverans av näring, förväntad skörd och årsmån.
  • Tillför gödseln vid rätt tidpunkt för att garantera ett snabbt upptag.
  • Dela stora kvävegivor i mindre givor efter grödans upptag.
  • Radmylla grundgödselgivan i vårsådda grödor, till exempel vårsäd, potatis och sockerbetor.
  • Använd dig av våra hjälpmedel.
  • Välj rätt kväveform.
  • Utnyttja stallgödseln effektivt.
  • Bibehåll god markstruktur, det vill säga ha en god dränering och undvik packning.
  • Kalka vid behov. För högt eller lågt pH kan medföra fastläggning av flera näringsämnen.

Underhåll mullhalten

Höga skördar är inte bara positiva det enskilda året, utan innebär dessutom att markens bördighet bibehålls eller ökar. Detta beror på att mer rötter och skörderester gör att mullhalten stiger.

Kvävegödsling under ekonomiskt N-optimum medför att mullhalten sjunker.

Optimal N-giva

Det kväve som grödan inte har nytta av kan läcka till åar och hav. Om man gödslar upp till ekonomiskt optimal kvävegiva använder grödan det kväve som finns tillgängligt.

Tvärtemot vad många tror så minskar inte läckaget om kvävegivan sänks under optimal nivå, däremot tappar man i skörd och kvalitet, se diagrammet.

Lägre P-förluster

Fosfor som försvinner från jordbruksmark är oftast bunden till markpartiklar som lermineral. Förlusterna sker genom ytavrinning och genom läckage genom markprofilen. Det finns flera metoder för att minska fosforförlusterna till vatten, bland annat kan man:

Gödsla årligen med P i form av NPK, det vill säga inte förrådsgödsla med P.
Tillföra P som kombisådd NPK till vårsådda grödor. Kombisådd ökar P-upptaget.
Bibehålla bördigheten genom att gödsla med lika mycket P som grödan för bort. En god P-klass ger också ett högre N-utnyttjande.
Öka mullhalten genom att ta höga skördar (ger mer rötter och stubb). Ökad mullhalt ger förutom högre bördighet en bättre markstruktur som minskar P-förlusterna.
Anlägga skyddszoner där det finns risk för ytavrinning till diken och bäckar.
Strukturkalka. Aktiv kalk binder samman markens lerpartiklar, vilket gör att P-förlusterna minskar eftersom lerpartiklarna inte följer med regnvattnet ut i diken och vidare till sjöar och hav.
Anlägga fosfordammar. Lerpartiklarna i vattnet sjunker till botten och stannar där.

500 000 ton mindre koldioxid

Jordbruket står för cirka 26 % av världens utsläpp av klimatgaser. Den största utsläppskällan är uppodling av naturmark, till exempel grässtäpp och regnskog. Genom att optimera produktionen på den åkerareal som finns idag, kan vi tillsammans minska risken för att mer naturmark uppodlas.

Vi i Sverige kan bidra till lägre utsläpp på flera sätt:

Använd gödsel med låg klimatpåverkan

Yara har vid tillverkningen av kvävegödsel mer än halverat utsläppen av klimatgaser tack vare katalytisk rening. Halveringen innebär att svenska lantbrukare som köper Yaras gödsel bidrar till att drygt 500 000 ton mindre CO2 årligen släppts ut (det motsvarar nästan 1 % av Sveriges totala utsläpp som var 58 miljoner ton CO2 år 2012) jämfört med gödsel som produceras utan katalytisk rening.


Minska klimatutsläppen från åkern

Mikroberna i marken kan omvandla kväve till lustgas (N2O), en kraftig växthusgas. Detta gäller allt kväve, oavsett om det kommer från mineralgödsel, stallgödsel eller mull. Alla åtgärder som ökar kväveeffektiviteten ger därför lägre utsläpp av lustgas, till exempel balanserad gödsling, effektiva kväveformer, delade givor, god markstruktur och väl fungerande dränering.

Lägre tillförsel av kadmium

Kadmium finns naturligt i berggrunden och därför också i råvaran för fosforgödselmedel. Kadmiumhalten i gödsel varierar beroende på råvarans ursprung. I Sverige är högsta tillåtna gräns 100 mg Cd/kg fosfor. Alla våra YaraMila- och Balansprodukter innehåller mindre än 12 mg Cd/kg fosfor. Det innebär att produkterna kan användas i odling enligt Svenskt Sigill. Vår kadmiumgaranti ingår under punkten ”Miljö” i Yara 4-punktsgaranti. P- och PK-produkter omfattas inte av kadmiumgarantin.

Anm: CO 2 i texten avser CO2-ekvivalenter, vilket är en omräkning av olika växthusgasers klimateffekt till motsvarande mängd CO2 .

Bättre gödslingsbeslut med rätt information

Yara har utvecklat olika tjänster och verktyg för att hjälp dig till rätt beslut när det gäller gödsling. Allt för att maximera din skörd och din ekonomi.