-
Mer information
-
Svenskt lantbruk har systematiskt arbetat för att öka växtnäringsutnyttjandet och minska kväve- och fosforläckaget. Detta har gett resultat:
Källor:
1 FAO (2012): World Agriculture towards 2015/2030
2 FAOSTAT (2020)
3 Jens Fölster. SLU, 2012. Kväve och fosfortrender i jordbruksvattendrag.
Genom att se till att grödan utnyttjar växtnäringen effektivt får man hög skörd samtidigt som näringsförlusterna och utsläppen av klimatgaser från odlingen minskar.
Även om mycket har gjorts de senaste decennierna för att förbättra upptaget av växtnäring måste näringsutnyttjandet fortsatt förbättras. Våra gödslingsråd beskriver hur man bör gå tillväga och kan sammanfattas på följande sätt:
Höga skördar är inte bara positiva det enskilda året, utan innebär dessutom att markens bördighet bibehålls eller ökar. Detta beror på att mer rötter och skörderester gör att mullhalten stiger.
Kvävegödsling under ekonomiskt N-optimum medför låga skördar och därmed lägre mullhalt.
Det kväve som grödan inte har nytta av kan läcka till åar och hav. Om man gödslar upp till ekonomiskt optimal kvävegiva använder grödan det kväve som finns tillgängligt.
Tvärtemot vad många tror så minskar inte läckaget om kvävegivan sänks under optimal nivå, däremot tappar man i skörd och kvalitet, se diagrammet.
Fosfor som försvinner från jordbruksmark är oftast bunden till markpartiklar som lermineral. Förlusterna sker genom ytavrinning och läckage genom markprofilen. Det finns flera metoder för att minska fosforförlusterna till vatten, bland annat kan man:
Jordbruket står för cirka 20 % av världens utsläpp av klimatgaser. Den största utsläppskällan är uppodling av naturmark, till exempel grässtäpp och regnskog.
Genom att optimera produktionen på den åkerareal som finns idag, kan vi tillsammans minska risken för att mer naturmark uppodlas.
Vi i Sverige kan bidra till lägre utsläpp på flera sätt.
Yara har sedan 2010 med hjälp av katalysatorteknik mer än halverat utsläppet av växthusgaser från produktionen av kvävegödselmedel. Halveringen innebär att svenska lantbrukare som köper Yaras gödsel bidrar till att drygt 500 000 ton mindre CO2-ekvivalenter årligen släpps ut (det motsvarar 1 % av Sveriges totala utsläpp som var 52 miljoner ton CO2-ekvivalenter år 2018) jämfört med gödsel som produceras utan katalytisk rening.
Nästa tekniksteg mot en fossilfri gödselproduktion är i full gång, där kommer Yara att ersätta dagens användning av naturgas med el från sol-, vind- och vattenkraft. Med den nya teknologin kommer utsläppet av växthusgaser vara mindre än 1/10 av 2010 års utsläpp.
Lustgas är en kemisk förening som består av kväve och syre (N2O). Gasen bildas naturligt i marken, men hur mycket som bildas beror på en rad olika faktorer och hur de samverkar är än så länge ett ganska nytt forskningsområde. En av de stora utmaningarna med lustgas är att den är en stark växthusgas, där 1 kg lustgas motsvarar utsläpp av cirka 298 kg koldioxid ur ett 100 års perspektiv.
Preliminära resultat från försök på Lanna försöksstation utförda 2015–2016 visar att gödsling med mineralkväve som motsvarar grödans behov inte gav större lustgasavgångar än helt ogödslade led1. Försöken visade också att högre mineralgödsling med N än grödans behov och gödsling med organiska gödselmedel gav en högre lustgasavgång än helt ogödslade led. I försöket var det tydligt att vädret påverkade avgången av lustgas till mycket stor del. På våren sågs en högre avgång om vatteninnehållet i marken var högt men allra högst var lustgasavgångarna på vintern när marken omväxlande töade och frös.
Mer studier behöver göras men resultaten indikerar att vi kan påverka lustgasavgångarna genom en väl fungerande dränering och att hålla nitratkvävenivån låg under sen höst och vinter.
Källa: 1 Växtpressen nr 2. 2020. Ingemar Gruvaeus, Yara. Optimal gödsling ökade inte lustgasavgången
Kadmium finns naturligt i berggrunden och därför också i råvaran för fosforgödselmedel. Kadmiumhalten i gödsel varierar beroende på råvarans ursprung. I Sverige är högsta tillåtna gräns 100 mg Cd/kg fosfor.
Alla våra YaraMila- och Balansprodukter innehåller mindre än 12 mg Cd/kg fosfor. Yara strävar efter att använda råvaror med så låg miljöpåverkan som möjligt och pga nya omvärldsförhållanden kan vissa tillverkningsomgångar ligga högre, men aldrig i närheten av maxgränsen för försäljning i Sverige (100 mg per kg fosfor)
P- och PK-produkters kadmiumhalt kan för tillfället inte garanteras ligga under 30 mg Cd/kg P. Alla N- och NK-produkter kan betraktas som kadmiumfria.
Vår kadmiumgaranti ingår under punkten ”Miljö” i Yara 4-punktsgaranti.
P- och PK-produkter omfattas inte av kadmiumgarantin.
Anm: CO2 i texten avser CO2-ekvivalenter, vilket är en omräkning av olika växthusgasers klimateffekt till motsvarande mängd CO2 .
Yara utvecklar tjänster och verktyg för att underlätta för dig att fatta rätt gödslingsbeslut, för både plånbok och miljö.