Steg för steg mot rätt kvävegiva

Svenskt lantbruk står inför tydliga miljö- och klimatkrav där ett bättre kväveutnyttjande är en viktig pusselbit. Frågan är högaktuell, inte minst genom Kväveklivet – ett nytillkommet investeringsstöd som ska underlätta satsningar på teknik och metoder för att minska kväve- och ammoniakutsläpp och bidra till ett effektivare kväveutnyttjande. I Kväveklivet sätts verkligen behovet av att minska kväveförluster och att optimera sin gödsling i fokus.

Stora variationer att tackla

Men att hitta rätt kvävegiva är ingen enkel uppgift. Variationerna i tid och rum är stora. Mellan olika år och inom samma fält kan behovet variera med så mycket som ± 50 kilo N per hektar. Det är här precisionsgödsling kommer in – ett arbetssätt där tanken är att lämna generella rekommendationer bakom sig, och i stället anpassa givan efter grödans verkliga behov och möta de variationer som finns. 

Precision i tre steg

Att arbeta med precisionsgödsling är en process i flera steg – från att hamna rätt det enskilda året till att jämna ut inom fält. Det första steget handlar om att börja justera givan utifrån årets aktuella växtförhållanden snarare än att gå efter genomsnittsvärden. Rätt kväve mängd kan variera omkring ± 50 kilo N per hektar mellan år beroende på årsmån. Därefter kan gödslingen optimeras ytterligare genom att anpassas till det enskilda fältets behov. Verktyg som Yara N-Tester, Yara Handsensor, Nollrutor och Maxrutor kan hjälpa till att ge värdefull information som indikerar vad varje fält faktiskt behöver. Slutligen handlar det om att optimera inom fält. Även här kan variationerna vara betydande – också upp mot ± 50 kilo N per hektar. Här blir Yara N-Sensor ett konkret verktyg som gör det möjligt att styra kvävegivan i realtid så att varje del av fältet får rätt mängd. Därmed blir Yara N-Sensor ett verktyg som också tydligt faller inom ramen för Kväveklivet. 

Erfarenheter från fältet

Peter Ivarsson driver tillsammans med sin bror Olof Ivarsson en gård i Västergötland. På gården har de arbetat med Yara N-Sensor sedan 2017 och använder den i höstvete, höstraps, korn och havre. I höstvete kör de vanligtvis en första giva utan sensor och därefter upp till tre styrda givor med Yara N-Sensor, beroende på hur jämnt fältet utvecklas under säsongen. 

I korn och havre blir det oftast, beroende på vädret under säsongen, två givor. Höstrapsen skannas på hösten en gång om väder tillåter, och de kör en till två givor med sensorn på våren beroende på hur snabbt tillväxten sätter i gång.  –Yara N-Sensorn har verkligen hjälpt oss att jämna ut grödorna. Vi har höns och använder stallgödsel och eftersom upptaget varierar mellan olika jordarter blir det skillnader i fälten. Då hjälper Yara N-Sensor till att jämna ut dessa variationer, berättar Peter.

Utjämning över tid

Givan kan variera en hel del mellan olika delar av fälten.

– På de två första givorna i höst vete kan sensorn justera upp eller ned med ungefär 30–40 kilo N. Om målgivan är 70–80 kilo N kan spannet ligga mellan 40 och 100 kilo N. På de senare givorna har fälten jämnat ut sig mer och variationen blir mindre – givan kan då variera med runt 10–15 kilo N.  

För att få en säkrare bild av grödans behov och bättre beslutsunderlag kombinerar de på gården Yara N-Sensor med Nollrutor, Maxrutor, Yara N-Tester och Atfarm. Bröderna mäter i Nollrutan under säsongen och det ligger till grund för totalgivan. N-Testern mäter de med i gödslat fält flera gånger för att få ett så rättvist resultat som möjligt.

– Dessutom har vi börjat med att lägga extra kväve i ett längre drag som fungerar som Maxruta. Tillsammans ger det ett bra underlag för att avgöra om ytterligare giva behövs, säger Peter. 

Nytta av Maxrutan

År 2025 hade de särskild nytta av Maxrutan när de fick en hög kväverekommendation från N-Testern i ett av fälten, men inte i Maxrutan.

– Då såg vi tydligt att resten av fältet faktiskt behövde den giva som rekommendationen visade. Det syntes också visuellt och på biomasskarta – Maxrutan stack ut och bekräftade skillnaden. 

Även Atfarm är ett värdefullt stöd i planeringen.- Vi använder Atfarms kartor, där vi till exempel tittar på kväveupptagskartan och biomasskartan innan vi skannar med Yara N-Sensor. Vi följer också kartorna under säsongen för att se om upptaget förändras. Det kan vara ett tecken på att det är dags att gå ut och mäta med Yara N-Tester. 

Stabilare och högre skörd

Att förstå tekniken kräver dock både tid och intresse medger Peter Ivarsson. Men sedan N-Sensorn – tillsammans med övriga verktyg – började användas upplever han och Olof att fälten blivit jämnare, och att både skörd och kvalitet förbättrats.– Det tar tid att lära sig hur allt hänger ihop och intresset måste finnas där, konstaterar Peter.

Gödslingen påverkas dessutom alltid av vädret – får man inte regnet vid rätt tillfälle blir det svårt, oavsett hur noga man planerat.  Bröderna Ivarsson tycker ändå att det blir mer rätt än tidigare.

»Vi har mindre liggsäd än förr, fälten är jämnare, skördarna ligger stabilare på en högre nivå och vi har ofta lyckats bra med proteinnivåerna. En kombination av verktyg är verkligen att rekommendera – det ger en större säkerhet.”

Mot optimerad kvävestrategi 

Genom att arbeta med helheten – från rätt giva för året till rätt giva inom fält – kan lantbrukaren både stärka odlingsekonomin och minska miljöpåverkan. Precisionsgödsling gör det möjligt att optimera kväveanvändningen och med Kväveklivet finns nu också stöd för den som vill ta nästa steg.