Dags att mäta kvävebehovet till höstraps

Mät kväveupptaget redan på hösten

Höstens kväveupptag har stor betydelse för hur mycket kväve höstrapsen behöver under våren. Kraftiga bestånd som tagit upp mycket kväve före invintring har lagrat näring i rötterna och behöver ofta mindre kväve tidigt på säsongen. Svagare bestånd har normalt ett större behov av tidig kvävetillförsel.

Genom att mäta kväveupptaget på hösten får du ett bättre beslutsunderlag för vårens gödslingsstrategi och kan samtidigt identifiera variationer inom fältet.

Kontrollera satellitbilderna i YaraPlus Atfarm

Nu är det ett bra tillfälle att kontrollera om det finns användbara satellitbilder för dina rapsfält i YaraPlus Atfarm. N-upptagskartorna bygger på satellitdata och ger en bra  uppskattning av hur mycket kväve grödan tagit upp efter att tillväxten avslutats.

Hösten är ofta molnig vilket kan begränsa tillgången på användbara satellitbilder under slutet av oktober och början av november. Erfarenheten visar att vissa år endast erbjuder ett fåtal bilder med tillräcklig kvalitet för säkra bedömningar. Därför är det klokt att redan nu hålla koll på bildläget och säkerställa att det finns ett underlag att arbeta med.

När en bra satellitbild finns tillgänglig kan du använda N-upptagskartan för att få både ett medelvärde för fältets kväveupptag och en bild av variationen inom fältet.

Klipp provrutor om satellitbilder saknas

Om det inte finns användbara satellitbilder behöver du istället gå ut i fält och klippa provrutor. Klippning enligt Svensk Raps Kvävevågen är fortfarande den mest exakta metoden för att uppskatta höstens kväveupptag.

Även om det finns en bra satellitbild kan det vara värdefullt att klippa någon provruta som referens. Kombinationen av satellitdata och fältmätningar ger ofta den säkraste bilden av grödans status.

Tidpunkten för mätningen är viktig. Vänta tills tillväxten har upphört, vilket normalt sker när dygnsmedeltemperaturen sjunker under cirka 5°C. Då får du en mer rättvisande uppskattning av det kväve som grödan tagit upp inför vintern.

Yara N-Sensor som alternativ

Har du tillgång till en Yara N-Sensor är det ytterligare ett alternativ för att bedöma kväveupptaget. En skanning av fältet i slutet av oktober kan ge ett värdefullt beslutsunderlag inför vårsäsongen. För bästa resultat bör skanningen genomföras under en molnig dag med goda ljusförhållanden. Genom att spara skanningen kan informationen användas som referens när gödslingsstrategin planeras under våren.

Beräkna vårens kvävebehov med Rapskalkylatorn

När höstens kväveupptag är känt kan resultatet användas i Yaras Rapskalkylator. Med hjälp av fältets medelvärde blir det möjligt att beräkna vårens kvävebehov mer träffsäkert.

Samtidigt synliggörs variationen inom fältet, vilket ger ett bra underlag för tilldelningskartor. I många rapsfält varierar kväveupptaget betydligt mellan olika delar av fältet. Genom att anpassa kvävegivan efter behov kan näringsutnyttjandet förbättras och insatsen optimeras.

Anpassa gödslingen efter beståndets utveckling

När vintern är över bör gödslingsstrategin utgå från hur beståndet faktiskt ser ut. Etablering, övervintring och eventuella skador påverkar grödans behov och kan förändra förutsättningarna jämfört med höstens bedömning.

I normala bestånd är det ofta lämpligt att dela kvävegivan. En första giva kan spridas när fältet bär och spridning är tillåten. Resterande kväve tillförs senare när tillväxten kommit igång och skördepotentialen kan bedömas mer säkert.

Glöm inte svavel

Förutom kväve har raps ett stort behov av svavel. Ett lämpligt förhållande mellan kväve och svavel är cirka 5:1.

Även bestånd som tagit upp mycket svavel under hösten behöver ny tillförsel på våren eftersom svavel är svårrörligt i plantan. Säkerställ därför att gödslingsstrategin omfattar både kväve och svavel för att ge grödan bästa möjliga förutsättningar.

Nästa steg i fältet

• Kontrollera om det finns användbara satellitbilder i YaraPlus Atfarm.
• Klipp provrutor om satellitbilder saknas eller som referens till satellitdata.
• Använd höstens kväveupptag i Rapskalkylatorn för att beräkna vårens kvävebehov.
• Anpassa kvävegivan efter beståndets utveckling och övervintring.
• Utnyttja N-upptagskartor och tilldelningskartor för att hantera variation inom fältet.
• Säkerställ att gödslingsstrategin även inkluderar svavel.