-
Mer information
-
Februari 2019
Anders och Marcus Robertsson driver växtodling på 280 hektar utanför Falkenberg i Halland och kör dessutom sådd, gödselspridning, sprutning och tröskning på entreprenad. Maltkorn är en viktig gröda för dem, men proteinhaltsstyrningen misslyckades flera år i rad.
– För låg proteinhalt 2015 och för hög 2016, minns Marcus Robertsson.
De upprepade missarna i maltkornet bidrog till beslutet att investera i en Yara N-Sensor® inför växtodlingssäsongen 2017. Det blev ett lyft.
– Sensorn jämnade ut bestånden, avkastningen och proteinhalten hos oss, sammanfattar Anders Robertsson effekten av sensorns arbete.
Avkastningen i maltkornet 2017 blev den högsta någonsin och proteinhalten i maltkornet landade på perfekta 10,5 procent. Bröderna var nöjda efter en sådan smakstart.
Följande år 2018 började med att maltkornet kombisåddes med 90 kilo N per hektar som YaraMila 21-3-10. När det var dags för komplettering i stadium 37–39 var det kruttorrt, men fortfarande inte hopplöst om regnet hade behagat komma under juni. Så bröderna Robertsson rådfrågade sin sensor.
– Vi körde ett drag med sensorn och tom spridare i alla maltkornsfält för att bilda oss en uppfattning, berättar Anders. Sensorn sa nej: lägg inte mer kväve till maltkornet. Och det beskedet ville ingen av bröderna trotsa eftersom sensorn hade haft så rätt 2017.
Det kan tyckas självklart att inte komplettera med mer kväve under de torra betingelser som rådde 2018.
– Jo, men det fanns faktiskt de som körde ut mer kväve trots läget, men det gjorde inte vi som litade på sensorn, säger Marcus.
En Yara N-Sensor® kan inte läsa av hur mycket kväve som finns kvar i jorden. Där ligger en begränsning. Så parallellt med beskedet från sensorn läste bröderna Robertsson om resultaten från Yara N-Prognos™, och tittade på sin egen nollruta. De undersökte också fältets kvävebehov med Yara N-Tester™ som kommer med köpet av en Yara N-Sensor®.
– Vi kan inte så mycket ännu, så vi utnyttjar alla verktyg vi har tillgång till, skrattar Anders.
Maltkornsskörden landade på strax under 4 ton per hektar. Men proteinhalten på 13 procent var alldeles för hög för att klassas som maltkorn.
– Redan 90 kilo kväve vid sådd var för mycket extremåret 2018, konstaterar Anders.
Den viktiga frågan och springande punkten är hur de hade agerat utan en sensor som rådgivare vid beslutet.
– Det är nog risk att vi hade kört ut mer kväve i maltkornet. Då hade vi lagt 20–30 kilo kväve precis som förr och hoppats på regn, tror Marcus och får medhåll av Anders.
Nu sparade de i stället 2–3000 kilo kväve som står kvar på logen inför 2019. Det är en inte föraktlig summa i minskade kostnader för bröderna Robertsson. Och för miljön är det ren vinst. Rent tekniskt lärde de sig inte så mycket om sin Yara N-Sensor® under 2018 eftersom den sa stopp och belägg. Den stora erfarenheten var i stället att lyssna på svar från flera verktyg, lära och att själv bilda sig en uppfattning.
– Men framför allt att lita på sensorn också när det är extremt väder. Det känns tryggt, summerar Anders Robertsson.
Författare: Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord
Yara utvecklar tjänster och verktyg för att underlätta för dig att fatta rätt gödslingsbeslut, för både plånbok och miljö.