Byte från flytande till granulerad mineralgödsel

Det danska godset Halsted Kloster bytte från flytande till granulerad mineralgödsel i stråsäd, raps och gräsfrö. Med beslutet avlastades sprutan. De frigjorda timmarna efter bytet gör det möjligt att optimera arbetsbelastning, maskinutnyttjande och kväveutnyttjande.

Februari 2019. Av Erik Kjærgaard Christensen, frilansjournalist

Halsted Kloster på Lolland har gått över till att använda fast gödsel till stråsäd, raps och gräsfrö. Av den anledningen har det danska godset investerat i en ny Bredalspridare. Gödselspridaren har sektionsavstängning så att den automatiskt stänger av på vändtegar och i kilar. Därmed undgår man överlappning och dubbelspridning.

– Det ligger i linje med mitt mål att vårt arbete ska genomsyras av miljötänkande, säger Jytte Krag-Juel-Vind- Frijs som leder det dagliga arbetet på godset.

Möjlighet till optimering

Men bytet har inte bara miljökonsekvenser utan förbättrar även tajmingen i de olika arbetsuppgifterna.
– Genom att byta från flytande till fast mineralgödsel i stråsäd, raps och gräsfrö, undviker vi att sprutan behöver användas till både växtskydd och gödsling vid precis samma tidpunkt under pressade perioder, sammanfattar Jytte Krag-Juel-Vind-Frijs. – Den här lösningen gör det således möjligt att optimera både arbetsbelastning och maskinutnyttjade, tillägger rådgivaren Henrik Severin på Agrocom.dk.

– Vi har valt att använda fast gödsel från Yara. Orsaken är att gödsel från Yara håller en jämn och hög kvalitet. Det krävs för att säkra en jämn spridning på 36 meter, förklarar han.

Användning av fast gödsel kontra flytande gödsel

Utöver fördelar i maskinutnyttjande finns det också andra vinster med att använda fast jämfört med flytande gödsel. Särskilt när det gäller gödsling i grödans senare utvecklingsstadier, som vid proteingödsling eller när man gärna vill utföra en varierad gödsling i fältet.

Risk för brännskador

Det finns också en risk för att bränna de viktiga flaggbladen när flytande gödselmedel används. Det går att minimera den risken genom att spruta den flytande gödseln på torra plantor, helst när det är mulet väder, inte för varmt, inte när det är morgonfrost och plantorna bör heller inte vara stressade av någon annan orsak. När man använder fast gödsel är det färre faktorer att ta hänsyn till. Det innebär fler effektiva timmar till att sprida gödsel och därmed blir planeringen av arbetet lättare.

Långsam effekt

I samband med proteingödsling är det en klar fördel att kunna vänta med sista kvävegivan så länge som det går, för att kunna komma så nära grödans verkliga behov som möjligt. Används flytande gödsel sker omvandlingen till nitrat långsamt och gödseln ska därför spridas tidigare än granulerad gödsel för att vara säker på att kvävet är tillgängligt för plantorna vid tidpunkten när växterna verkligen har användning för växtnäringen.

Det är därför lättare att pricka behovet av kväve mer exakt vid användning av fast gödsel.

Avdunstning och kväveutnyttjande

Vid omvandling av flytande kvävegödsel till växttillgängligt kväve är det risk för ammoniakavdunstning. Detta kan medverka till en lägre kväveeffektivitet. I Vækstaktuelt nr. 1/2018, som går att läsa på www.yara.dk, redovisas försök som visar att både proteininnehåll och avkastning blir lägre med flytande gödsel jämfört med när fast granulerad gödsel används för proteingödsling. Detta trots att den flytande gödseln hade tillsats av ureasinhibitor för att minska förlusten av kväve.

Granulerad kvävegödsel ger:

  • Högt proteininnehåll
  • Snabb effekt
  • Ingen risk för brännskador
  • Stor kapacitet vid spridning