-
Mer information
-
Mer information
Gödslingsfrågor i en oviss tid
Ingemar Gruvaeus mars 2022
Eftersom vi vet att det fungerar utmärkt att dela kvävegivan i vårgrödorna i flera givor utan att tappa skörd, bör man starta med högst 70-80% av beräknad kvävegiva. Detta är viktigt vid så här tidig sådd eftersom kvävet kommer att ligga flera veckor i marken innan det tas upp i större utsträckning. Blir det en blöt period finns risken att en del tappas som denitrifikation med låg effektivitet som följd. Dessutom är det viktigt att det är NPK i startgivan, trots priset, för att få till den bestockning som krävs för god skörd. Fosfor är särskilt viktigt när det är kallt i marken. Om man redan ligger i övre delen av klass III eller högre går det naturligtvis att fuska och bara köra NS något år.
Vad som sedan blir ”rätt” kvävenivå bestäms av året och prisnivåer. Slutjustering kan vi göra framme i stråskjutningen för vårkorn och ända fram mot vippgång/axgång i havre och vårvete.
Vad är bäst om du inte har gödsel och utsäde hemma till hela arealen? Är det bäst att fokusera på den bättre delen av arealen och träda resten eller satsa lite mera extensivt från början och så hela arealen?
Eftersom prisnivån på skörden förväntas bli mycket hög bör det vara vettigt att så hela arealen för att öka sitt handlingsutrymme. Dessutom är risken stor att Ukraina och Ryssland inte kommer att kunna exportera spannmål.
Om man skulle sänka sin gödsling av vårkorn med ca 50 kg N mot normal optimal giva tappar man ca 1 ton/ha i skörd. Sår man inte tappar man från 4 ton och uppåt i de flesta fall. Ser det sedan bra ut både med avseende på skörd och pris kan man alltid komplettera gödslingen om det är lönsamt.
Efter en torr period i mars och fortsatt prognostiserad torr väderlek närmaste tiden med temperaturer som gör att det börjar växa bör man försöka köra en första mindre kvävegiva i råg och höstkorn, ca 50-60 kg kan vara lagom. Undantaget är mycket frodiga bestånd som inte behöver något kväve förrän strax före stråskjutning. Gödsling ska naturligtvis bara göras där snö och is är helt borta från fälten. I tunna höstvete och rågvetefält gäller samma råd.
Nollrutan är ett bra sätt att få en uppfattning om hur mycket kväve (inklusive restkväve) grödan får från marken. En Maxruta visar om kvävet i fältet börjat ta slut.