Höstrapsens kvävebehov i vår avgörs nu!

Rapsens etablering och näringsupptag under hösten avgör hur mycket kväve som behövs till våren. När det är dags för gödsling på våren är bladen nästan alltid nedfrusna, så det är nu på hösten man skall göra de mätningar och bedömningar som behövs för att kunna anpassa gödslingen i vår. Årets höstrapssådd är rekordstor och överlag bra utvecklad, men med stora skillnader mellan fält. Det gör att det är viktigare än någonsin att göra en individuell bedömning/mätning i det egna fältet.

Oktober 2018

Årets höstrapssådd ser överlag mycket bra ut, men variationerna är stora. Många har kunnat så tidigt, med god vattentillgång, men det finns också områden där man fått vänta länge på regn, och där det fortfarande är torrt. Det gör också att variationerna i kväveleverans från marken är stora, de beror dels på hur mycket som föregående gröda lämnat efter sig, dels på vattentillgången under hösten. Detsamma kommer också att gälla kvävetillgången i vår, den beror helt på vädret vi får under höst och vinter.

Mätningar och styrfiler

Rapsen växer tills medeltemperaturen sjunker under ca 5 grader. När tillväxten avstannat är det tillfälle att bedöma vårens kvävebehov. Detta kan göras genom att klippa och väga raps från flera ställen i fältet.  Instruktioner för utförande finns på Svensk Raps hemsida. 

Den optimala kvävegivan varierar över fältet, så om möjligt bör man nu i höst skapa en styrfil som används till våren för att fördela första kvävegivan över fältet. Har man tillgång till Yara N-Sensor kan man med den skanna fältet, och utifrån det skapa en styrfil. Det går även att med hjälp av Cropsat skapa en styrfil för vårgödslingen. Båda metoderna kan med fördel kombineras med klippning och vägning.

Inte bara kväve!

Komma ihåg att höstgödsling till raps handlar om mycket mer än bara kväve. Förutsättningen för att rapsen skall kunna utvecklas väl och få en god vinterhärdighet är en balanserad tillgång på växtnäring. Det behövs t ex fosfor för god rotutveckling samt kalium och bor för köldtålighet. En del av de skillnader vi ser mellan rapsfälten idag beror helt klart på skillnader i t ex fosfortillgång.

Nedanstående bild visar raps sådd 17 augusti på Borgeby i Skåne för nästa års Borgeby fältdagar.

Rapsen till vänster har fått 60 kg N/ha Sulfan, till höger 60 kg N/ha YaraMila Raps. Som synes på bilden är enbart kväve och svavel inte tillräckligt, vi behöver en balanserad gödsling för att kvävet skall kunna utnyttjas till fullo och för att säkra en god etablering.