Dags att tänka på huvudgivor

Den låga temperaturen både dagtid och nattetid har hållit tillbaks grödorna i hela landet. Nederbörden har varit måttlig på de flesta håll, men bland annat delar av Skåne, Halland och Östergötland har fått lite större mängder regn. På dessa platser finns det anledning att fundera på eventuella kväveförluster. Många bestånd ser fina ut och när väl vårvärmen infinner sig så är förutsättningarna goda för bra tillväxt. Missa inte att få ut gödseln i rätt tid, det är dags för huvudgivan i tidiga grödor och fält.

Höstraps

Höstrapsen ska i normalfallet ha sin andra giva i tidigt knoppstadium och där befinner vi oss nu i södra Sverige. Om din raps i Götaland ännu inte fått sin andra giva så är det aktuellt att kolla fälten och planera in gödselspridning någon av de närmsta dagarna. I Svealand finns det troligen lite mer tid att spela med men missa inte att lägga kvävet i tid.

Höstråg

Trots den låga temperaturen har rågen så smått börjat att sträcka på sig i södra delen av landet, många fält är i DC 30. Om dessa fält ännu inte fått huvudgivan så är det dags. Beräkna startgiva + huvudgiva till den mängd kväve som du är säker att grödan behöver, komplettera vid behov senare under stråskjutningen.

Höstkorn

Höstkornet ser i många fält fortfarande lite blekt ut och trivs inte riktigt med den låga temperaturen. Vi kan dock vara säkra på att när värmen anländer så kommer den ta fart. Om inte din lokala väderprognos anger regn i stora mängder så kan det vara aktuellt med huvudgivan.

Höstvete

Höstvetefälten har ett tag kvar till stråskjutning så det är inte jättebråttom med huvudgivan. I vanlig ordning blir det en fråga om risktagande hur tidigt man vågar lägga den med hänsyn till eventuellt större regn och kväveförluster alternativt torka efter gödsling. Vårt huvudalternativ är att avvakta lite med huvudgivan och i stället prioritera vårsådd och gödsling av de tidigare höstgrödorna. Som riktvärde just nu bör man se till att ha effekt av huvudgivan till 1 maj längst i syd och några dagar in i maj i Mellansverige. För det behövs det några mm regn efter gödsling också.

Kväveförluster vid stora regnmängder

Lokalt har det kommit stora regnmängder under andra halvan av mars. Om det har varit vattenmättade förhållanden i fält så finns risk för kväveförluster genom denitrifikation. Störst förluster uppstår i blötare svackor och partier med högre lerhalter eller markpackning. Det finns ingen anledning att uppskatta och kompensera eventuella förluster redan nu. Du som har riskfält bör istället följa fälten lite extra noga, gärna med Maxrutor och N-Tester. Eftersom kväveförlusterna är ojämna i fälten är det extra fördelaktigt med en fältanpassad kvävegiva vid DC 37 med hjälp av N-sensorn eller satellitbilder.