Köra eller inte köra? Variationen i höststråsäden avgör.

Både dagsljus och temperatur har successivt ökat och våren har nu börjat få fäste. I delar av landet ligger dock en del snö och is kvar ute på fälten. Detta medför att vissa höstvetefält kan gödslas medan andra fält får vänta.

Längst i söder torkar jordarna upp och vårbruket är inom synhåll och första kvävegivan till höststråsäden kan övervägas. Andra delar i landet är marken fortfarande vattenmättad och snö och is täcker fortfarande vissa marker och då är det varken tillåtet eller önskvärt att gödsla.

Om vi har mycket vatten i markytan får vi lätt syrefattiga förhållanden och nitratkväve riskerar att denitrifieras. Vid denitrifikation omvandlas nitratkväve till kvävgas som går förlorad till luften. Det behövs inte heller mycket regn för att skapa ytavrinning. Detta är varken bra för plånboken eller miljön. Det gäller verkligen att vi använder växtnäring i lantbruket på ett effektivt och ansvarsfullt sätt och inte kör ut under ogynnsamma förhållanden. 10-dygns prognosen visar fortfarande på låg dygnsmedeltemperatur, tillväxten och kväveupptaget är då fortfarande mycket låg viket vi också såg våren 2021.

Höstvete/rågvete

Gödslingsstrategin för höstvete/rågvete bedöms utifrån beståndens utseende.

Kraftig och tidigt uppkommet höstvete med fler än 900 skott/m2 kräver inget tidigt kväve, oftast innebär det minst 3 kraftiga skott per planta. Tidigt ”bestocknigskväve” i redan täta bestånd ökar skottantalet till onödigt många samtidigt som stråstyrkan försämras betydligt.

I medelgoda bestånd, 600-700 skott/m2 (1-2 sidoskott per planta) kan en bestockningsgiva vara motiverat främst i områden med torra försomrar, tillför ca 40-50  kg N/ha som Axan.

I tunna och sent uppkomna bestånd, 300–400 skott/m2, (1-3 blad inga sidoskott) är en tidig bestockningsgiva i alla områden motiverad för att öka skottantalet, tillför max 50 kg N/ha.

Gå ut i dina fält och bedöm bestånden, många höstvetefält klarar sig bra till det är dags för huvudgivan!

Råg och höstkorn

Dessa grödor är naturligtvis ett par veckor tidigare men under rådande väderlek finns det ännu inget kvävebehov. I slutet av månaden borde tillväxten komma i gång och då bör en första kvävegiva finnas ute om inte bestånden är frodiga, åtminstone i Götaland.

Om gödsling sker nu som en bestockningsgiva är det viktigt att anlägga Nollrutor i samband med gödsling.  Kvävestrategiförsök visar att vi kan kompletta med kväve genom hela säsongen så att inte skörden och/eller proteinhalten blir lidande. Nollrutor i fält är ett bra verktyg för att bättre bedöma fältets kvävebehov men då måste Nollrutan vara med redan från första gödslingen.

Glöm inte Nollrutan!

Få koll på markens kväveleverans genom att lägga ett par Nollrutor i dina fält. Rutan ger dig värdefull information under säsongen.

Läs mer