Jämn kvalitet med N-styrning

Det finns flera exempel på hur man 2020 lyckades få hög skörd och jämn kvalitet på fält med olika förfrukter tack vare Yaras N-styrning. Verktyg som atfarm, Nollrutor, Yara Handsensor, N-Tester BT bidrar till att kompletteringsgödslingen anpassas och skillnader i markens varierande kväveleverans jämnas ut.

Februari 2020 Carl-Magnus Olsson

N-styrning – det är som ett hantverk! 

Så beskrev i förra numret av Växtpressen (1/2020) Niclas Sjöholm, VäxtRåd, sina erfarenheter av N-styrning för att hitta rätt mängd kväve till rätt plats i fältet. För att uppnå detta använder VäxtRåd en hel verktygslåda bestående av Nitratstickor, N-Tester BT, atfarm och Yara Handsensor. Tillsammans ökar de möjligheten till precision och finlir. Med Yara Handsensor är det möjligt att mäta markens kväveleverans genom Nollrutor i fält och därigenom beräkna fältets kvävebehov.

– En outstanding metod, enligt Niclas.

Niclas.PNG
Niclas Sjöholm, VäxtRåd. Foto: Lantmännen

Nollrutan jämnade ut förfruktsskillnader 

En titt på 2020-års Nollrutemätningar med Yara Handsensor i höstvete visar påtagligt värdet av en platsspecifik kvävegödsling. I VäxtRåds  rådgivningsområde varierade kväveleveransen från marken i ca 100 höstvetefält från ca 10 till 100 kilo N per hektar. Spridningen runt medeltalet är således enorm och skulle alla fält gödslas strikt efter medeltal hamnar mycket av kvävet på fel plats i de flesta fält (se sid. 4, artikel: ”Mätning i eget fält ger bäst N-rekommendation”, figur 1 & 2).

– Tack vare verktygen i Yaras N-styrning kan vi komma ifrån denna  medeltalsgödsling och istället lägga mer kväve där behovet är stort och mindre där behovet redan är uppnått, menar Niclas. 

Han belyser detta genom ett exempel från 2020 på variationen i kväveleverans i höstvete på en gård söder om Enköping där två fält med var sin Nollruta levererade olika mycket kväve i år på grund av olika förfrukter. I samband med kompletteringstillfället i stråskjutning (DC 37) mättes kväveleveransen i de bägge Nollrutorna. Fält 1, med förfrukt höstraps, hade en kväveleverans i Nollrutan på cirka 80 kilo N per hektar. Kväveleveransen i fält 2 med förfrukt höstvete, låg cirka 40 kilo N per hektar lägre trots att båda fälten ligger på samma gård. Enligt Niclas var det ett mycket fint höstvete med hög skördepotential. För att nå den förväntade skörden krävdes det en kompletteringsgiva med Kalksalpeter till höstvetet med den lägre kväveleveransen medan det andra fältet med förfrukt höstraps och hög kväveleverens, klarade sig med tidigare gödsling. 

– Hade fälten gödslats utifrån medeltal hade vi misslyckats, men nu blev utfallet perfekt med en skörd på drygt 11 ton per hektar och proteinhalt mellan 12 och 12,4 procent protein i båda fälten. Tack vare Nollrutekonceptet lyckades vi anpassa kvävegivan efter behovet i fält och vi slapp liggsäden vid skörd, kommenterar Niclas.

Bild 2 sidan 7 VP2 2020.PNG
Bild 1. Biomassakartan (gröna kartan) är från ett vårkornsfält med olika förfrukter. De två gula ytorna längst upp på den gröna kartan visar Nollrutorna som blev basen för tilldelningsfilen (blå kartan).

Gå gärna in här för:

mer information om Nollrutekonceptet, vardin närmaste Yara Handsensor finns och beställ mätning av dina Nollrutor för kvävegödslingen 2021.

Precisionsodla från rymden

Är det möjligt att precisionsodla fälten från rymden? Svaret är ja och utan tvekan är precisionsodling via satellit här för att stanna. atfarm är Yaras senaste flaggskepp inom precisionsodling. Likt Cropsat är det enkelt att arbeta med och skapa styrfiler för justering av kvävegivan på fälten. I atfarm finns funktioner som är utvecklade för användning i Yara N-Sensor – det handlar alltså om toppkunskap i botten.

atfarm lanserade våren 2020 och Frans Brodde anmälde direkt intresse för att testa tjänsten. Frans är växtodlingsrådgivare på HIR Skåne men även lantbrukare öster om Vellinge i Skåne. Han använde atfarm både till sina HIR-kunder och även hemma på gården. 

Frans Brodde.PNG
Frans Brodde, HIR Skåne

Första odlingssäsongen med atfarm gav flera intressanta erfarenheter. Framför allt var det två fält som utmärkte sig hemma hos honom; ett med vårkorn och ett med höstvete. Dessa var mycket intressanta att följa via satellitbilderna. Vårkornsfältet var delat 2019 i en övre del med sockerbetor och en undre del med vårkorn. 

– Gränsen mellan de olika förfrukterna syntes väldigt tydligt för blotta ögat och jag tänkte: hur ska jag kunna få till en bra gödsling här, minns Frans. Men med hjälp av Nollrutan i den övre delen i fältet och atfarms satellitbilder blev det möjligt att skapa en tilldelningskarta för att anpassa kvävebehovet utifrån inomfältsvariationen och den synbara förfruktseffekten (se bild 1). 

– Kväveanpassning till vårkorn är svårare än till höstvete, så jag satte en min-nivå och ett maxtak för kvävegivan som försiktighetsprincip. 

Skörden landade på 8,4 ton per hektar och proteinhalten blev godkänd. Bra resultat, men här finns definitivt mer att lära inom kväveanpassning till nästa säsong menar Frans. 

Fri styrning med atfarm i höstevete 

Nästa fält var ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kvävekomplettering under stråskjutningen (DC 37) (se bild 2). Här begränsades inte kvävegivan med ett min- eller maxtak utan atfarm fick variera kvävegivan fritt. 

– Vetefältet blev jag väldigt nöjd med. I de allra sämsta delarna av fältet var jag tvungen att göra mindre finjusteringar av kvävegivan i traktorn så det blev en variation på hela fältet från 260 kilo N per hektar ner till som lägst 195 kilo N, berättar Frans.

atfarm lade mer kväve på de delar av fältet som hade en lägre kväveleverans och mindre på de med högre kväveleverans, allt enligt vad vi kan kalla ”Robin Hoodmetoden”. Tack vare denna utjämning blev fältet mycket jämnt.

– Jag har faktiskt aldrig tröskat detta fält med olika förfrukter med så stor jämnhet tidigare, det är ganska otroligt, enligt Frans.

Skörden landade en bit över 11 ton och proteinhalten pendlade mellan 11,6 och 12,1 procent.

– Till nästa år ska jag lägga ut fler Nollrutor och definitivt använda atfarm igen, avslutar Frans.

Bild 2 sidan 9 VP2 2020.PNG
Bild 2. Biomassakarta (gröna kartan) från ett höstvetefält där atfarm användes i samband med kvävekomplettering vid stråskjutning. Tilldelningsfilen (blå kartan) är resultatet av
”Robin Hood-metoden”, utjämning av kvävegivan. Skörden landade en bit över 11 ton med 11,6–12,1 procent protein fördelat jämt över fältet.


Har du inte testat atfarm? Då kan du gå in här:

atfarm

Övervaka dina grödor och med hjälp av satellitbilder skapa tilldelningskartor för varierad spridning på bara några minuter.

Carl-Magnus Olsson
Carl-Magnus Olsson
Rådgivning och försök lantbruk