Recirkulering av dräneringsvatten

Recirkulering av dräneringsvatten blir mer och mer aktuellt. Fram till nu har incitamentet för att lägga om till recirkulering av dräneringsvattnet varit av miljömässiga skäl. Med kraftigt stigande råvarupriser de senaste åren, kan vi nu bli tvungna att ställa om till ett odlingssystem, där dräneringsvattnet samlas upp och recirkuleras/återanvänds för att uppnå en lönsam odling. Mycket pekar på att recirkulering av dräneringsvattnet minskar kostnaderna för växtnäring med upp till 30 %.

Miljöskälen:

När dräneringsvattnet recirkuleras, förebygger man att överskottsvattnet med näringssalter sjunker ner i jorden och vidare ner i grundvattnet, dagvattenledningar, sjöar och vattendrag. Detta har en riktigt bra inverkan på vår gemensamma miljö. System där dräneringsvattnet samlas upp har visat sig vara de mest ändamålsenliga. Odling med gödselvattning med mineralgödning är oftast den mest optimala lösningen.

Vattenkvalitet:

Råvattnets kvalitet är helt avgörande för optimal odling med recirkulering av dräneringsvattnet. Råvattnet ska ha ett så lågt innehåll som möjligt av natrium, klor och svavel. Speciellt viktigt är ett lågt innehåll av natrium, då växter hämmas av natrium bl.a. för att natrium hämmar upptaget av kalium, magnesium och kalcium. Optimalt är det också om bikarbonatinnehållet i råvattnet ligger under 150 mg/liter. Uppfyller inte råvattnet dessa krav, ska man försöka att förbättra råvattnet. Det kan t. ex. göras genom att samla upp regnvatten eller att köra dräneringsvattnet genom omvänd osmos och blanda dessa i ett lämpligt förhållande med råvattnet. Rent regnvatten är heller inte bra, då detta vatten är för mjukt, vilket ofta resulterar i ett för lågt pH i rotzonen.

System för uppsamling av dräneringsvatten:

Ska dräneringsvattnet recirkuleras, är det viktigt att dräneringsvattnet är så rent som möjligt. Undgå samtidigt onödig tillväxt av alger och andra mikroorganismer i dräneringsvattnet. Detta betyder att man bör välja system, där dräneringsvattnet påverkas av så lite solljus som möjligt. Rekommenderade system kan t. ex vara:

ebb- och flodbord, t. ex. till krukväxter. Figur 1
bord med slutna rännor t. ex. till odling av sallat. Figur 2
krukor/tråg anslutna till ett slutet rörsystem, t. ex. till bärodling. Figur 3
Hängande rännor t. ex. till växthusgrönsaker. Figur 4

Dräneringsvattnet bör förvaras i en lämplig tank som till 100 % är skyddad mot föroreningar och solljus.

Figur 1. Ebb- och flodbord till bl. a. krukväxter

Figur 2. Kruk/trågsystem till bär och grönsaker finns i många varianter.
Här gurka i större krukor anslutna till uppsamlingsrör.

Figur 4. Odling i hängande rännor. Mycket lämplig för recirkulering.

Rening av returvattnet:

Innan dräneringsvattnet återanvänds som bevattningsvatten, måste det renas från organiska föroreningar, svampar, bakterier samt virus.
Organiska partiklar tas bort med hjälp av grovfilter, maskfilter samt sandfilter. Dräneringsvatten från diverse odlingssystem kan under ogynnsamma förhållanden innehålla växtskadliga organismer som bakterier, svampar och virus. Faran för detta är minimal men många odlare är rädda för just för detta, när man funderar på att gå över till odling med recirkulering.

Trots den minimala risken att sprida växtsjukdomar, ska man alltid investera i rening av dräneringsvattnet innan det återanvänds.
Rekommenderade utrustningar för desinfektion av dräneringsvatten är:

Uppvärmning av dräneringsvatten
Uppvärmning till 96 grader i 30 sekunder är den enklaste och mest säkra metoden för att rensa vattnet från växtsjukdomar. Samtidigt garanterar denna metod att alla näringsämnen bevaras.
I vissa odlingar kan denna metod vara en dyr lösning, och man måste då hitta en alternativ metod.
Behandling med UV-ljus
Utrustningar där dräneringsvattnet behandlas med UV-strålar är ett bra alternativ till uppvärmning.
För att denna metod ska fungera till 100 % krävs att UV-lamporna rengörs ofta och att dräneringsvattnet är någorlunda klart. Dräneringsvattnet får inte innehålla stora mängder av organiska partiklar eller vara mycket färgat af diverse järn-kelater. Väljer man UV-behandling ska man så långt det är möjligt undvika järnkelater som EDDHA (YaraTera Rexolin Q48) och HBED (YaraTera Rexolin X60).
Biologiska filter
Är man helt säker på att man inte har problem med virussjukdomar, kan ett biologiskt filter vara ett billigt och bra alternativ till de två ovannämda. Biologiska filter kan t. ex. vara zeolit eller stenullsfilter. När dräneringsvatten rinner genom dessa filter, kommer nyttoorganismer bekämpa bakterier och svampar.

Gödslingsreceptet:
När man går från ett öppet till ett slutet system med återanvändning av dräneringsvattnet, är det en bra idé att få justerat det ursprungliga gödslingsreceptet. Erfarenheten visar att kalcium, magnesium och mikronäring ofta ansamlas över tid om dräneringsvattnet återanvänds. Omvänt visar erfarenheten att näringsämnen som fosfor och kalium reduceras över tid. Gödslingsrecept till recirkulering ska anpassas efter dessa förhållanden.
När man går från ett öppet till ett slutet system rekommenderas att man den första tiden efter igångsättning tar regelbundna analyser. Ingen odling är lik den andra, och ofta tar det lite tid att få justerat till det helt korrekta gödslingsreceptet. När analyser visar att man har hamnat rätt i gödslingsreceptet, kan man minska på frekvensen av analyser.

Fråga gärna Yara till råds angående gödslingsrecept för odling med recirkulering.