Långsam start men upptag på gång i Syd
Höstvete – läge och rekommendationer
Höstvetet på de mätta platser (Skåne, Kalmartrakten) befinner sig till största del i bestockningsfas, med enstaka fält i Skåne som nått tidig stråskjutning (DC 30). Det svala vädret har gjort att utvecklingen gått/går långsammare och nederbörden har varit begränsad i stora delar av landet - något vi i nuläget inte ser som någon större risk.
Mätningarna i Syd visar på ett begynnande kväveupptag på flera platser. Visuellt kan en del nollrutor urskönjas. På flera av de mätta platserna i Skåne ser markytan torr ut, men några centimeter ner i jorden finns gott om fukt (se bild 1). Det regn som kommit på tidiga givor bör ha givit god kväveeffekt.
Bild 1. Markytan och några cm under ytan på två platser i Skåne.
Prognosen framåt pekar på något varmare temperaturer de närmaste dagarna, följt av en viss avkylning igen. Nederbörd utlovas i varierande mängder, med störst mängder i södra och västra Sverige medan det i Öst och Mitt området främst utlovas lättare skurar.
I Syd förväntar vi oss att stråskjutningen börjar i slutet av månaden. Eftersom kväveupptaget då är stort vill vi helst ha effekt av huvudgivan till början av stråskjutning. Det är därför dags att köra ut den nu innan nästa regn. Ta hjälp av "DCprognos" – ett nytt, kostnadsfritt prognosverktyg som hjälper dig att förutse när viktiga utvecklingsstadier infaller i höstvete men också i vårkorn och havre.
Om prognosen lovar regn så kan vi utnyttja det även i Väst och Öst och planera för en huvudgiva.
Höstraps
I Skåne befinner sig höstrapsen i knoppstadium (DC 50-53). Bestånden ser generellt fina ut och utveckling och tillväxt pågår trots de svalare förhållanden. Om andra givan ännu inte är lagd, är det tid att göra det.
Vårbruk
Vårbruket har kommit olika långt beroende på jordart och område. I Syd- och Mellansverige har vissa redan sått, medan andra är i gång eller står för start. De torra förhållanden har generellt gett bra bärighet.
Så mäter du Nollrutan i höstvetet
Kombinationen marktäckning och N-Testervärdet från Nollrutan ger dig en god bild av kväveupptaget. Du kan nu enkelt mäta kvävebehovet i höstvetet, allt via Atfarm.
Område SYD Skåne
Mätningarna av kväveupptag i höstvete genomfördes i början av veckan. Vetet befinner sig främst i bestockning (DC 22-25) med enstaka fält i tidig stråskjutning (DC 30).
Mätningarna visar att kväveupptaget i gödslade rutor ligger 0–21 kg N/ha högre än i Nollrutorna.. Visuellt kan vissa nollrutor också tydligt urskiljas (bild 2). Det skiljer mycket i frodighet mellan fält. Vissa fält har redan mer än 40 kg N ovan jord medan andra har mindre än hälften.
Bild 2. Två nollrutor i Skåne – en mer tydlig än den andra. Den vänstra skiljer det 21 kg N/ha mellan nollruta och fält och för den högra uppmättes ingen skillnad.
Kväveförsök Lund
Försöket ligger i närheten av Lund, med vetesort Etana. Höstvetet är i tidigt utvecklingstadium, DC 22. Ogödslade led kan vagt urskiljas och en liten skillnad i käveupptag till gödslade led uppmättes, men skillnaderna är ännu mycket små. Första givan lades den 13 mars och har fått nederbörd.
Kväveförsök Ängelholm
Försöket i närheten av Ängelholm har sorten Kask. Höstvetet är i bestockningsfas, DC 22. Ogödslade led kan urskiljas och gödslade led har något högre kväveupptag, men skillnaderna är fortfarande små. Första givan lades den 23 mars och har fått nederbörd.
Område ÖST Kalmar, Östergötland, Örebro
Mätningar har genomförts i Kalmarområdet. Höstvetefälten befinner sig i bestockningsfas.
Kväveupptaget är hittills begränsat med små skillnader mellan Nollruta och gödslad del, där det denna vecka ligger mellan 0-8 kg N/ha i skillnad i ovanjordisk biomassa.
Område VÄST
I Västsverige varierar fältens status. Vissa bestånd ser relativt bra ut, medan andra är glesa, bleka eller utvintrade. På flera håll har fält behövt sås om med vårgrödor. Höstvetet befinner sig i bestockningstadie, DC 21-22.
Några mätdata presenteras inte denna vecka. Det visuella intrycket varierar dock – i vissa fält ser bestånden svaga ut med sannolikt lågt kväveupptag, medan andra fält visar viss respons där skillnader mellan Nollruta och gödslad del kan urskiljas (bild 3).
Bild 3. Två nollrutor i Väst.
Klicka på bilden för större bild eller utskrift
Område MITT, Västmanland
Inga mätningar gjorda
Guide över utvecklingsstadium i stråsäd
Utvecklingsstadium 30
Från bas till axanlag är avståndet 1 cm eller mer, bladslidorna förlängs.
Utvecklingsstadium 31
En nod finns, från bas till första noden är avståndet en centimeter eller mer.
Utvecklingsstadium 32
Två noder finns, första internoden är 1 cm eller mer, andra internoden är 2 cm eller mer.
Utvecklingsstadium 33
Tre noder med två centimeter eller mer mellan noderna.
Utvecklingsstadium 37
Flaggbladet just synligt.
Utvecklingsstadium 39
Flaggbladets slida just synligt.
Utvecklingsstadium 41
Flaggbladets slida utväxande.
Utvecklingsstadium 43
Flaggbladets slida börjar vidgas.
Utvecklingsstadium 45
Flaggbladets slida vidgad.
Utvecklingsstadium 47
Flaggbladets slida har öppnat sig.
Utvecklingsstadium 49
Axets första agnar just synliga.
Utvecklingsstadium 51
Ett småax är just synligt.
Utvecklingsstadium 55
Hälften av axet framme.