Bra fart i syd, blandat längre norrut

Höstvete – läge och rekommendationer

Den här veckan ser vi ett tydligare skifte i utvecklingen. I Syd har flera fält nu nått tidig stråskjutning, DC 30-31. Även några mätta fält i Kalmar befinner sig i DC 30, där det från bas till axanlag är en cm eller mer. Mätta fält i Väst befinner sig i bestockningsfas och det samma gäller för de nollrutor som mätts i Örebrotrakten, Uppland och Västmanland. Utvecklingen i Syd har gått från sen till mer normal efter den varma perioden och ligger nu något före Öst, Mitt och Väst. Skillnaderna mellan regionerna har dock minskat och utvecklingen är relativt samlad.

Den kommande perioden ser ut att bjuda på varmare dagar som driver på utvecklingen ordentligt, följt av en något svalare period igen. Nederbörden är fortsatt osäker, men prognosen pekar på mindre regnmängder från helgen och framåt. Sannolikheten ligger kring 30–40 % för någon eller några millimeter i stort sett dagligen från lördag/söndag. Men om temperaturen håller sig något sval – och utvecklingen inte drivs på allt för mycket -  ser vi i nuläget inga större problem kopplat till torra förhållanden. Givor som lades ut före påsk bör i de flesta fall ha gett effekt och grödorna bör därmed ha tillgång till en del kväve.

Ser vi till olika områden utifrån väderstationer:

• Syd (väderstation Helsingborg): God nederbörd i mars fram till påsk har gynnat tidiga givor lagda innan dess. Effekten av utlagd huvudgiva varierar dock beroende på om nederbörd kommit i anslutning till spridningstillfälle – i torra förhållanden kan effekten än så länge vara sämre.
  • Väst (väderstation Hällum): Generellt god effekt av gödsling, där nederbörd verkar kommit i rätt tid.
  • Öst (väderstation Malmslätt): Liknar föregående år, med torr mars och april – där regn kommit i samband med spridning har effekt uppnåtts, men variationen kan vara stor beroende på jordart och regnmängd.
  • Mitt (t.ex. Enköping): Torrt efter påsk och en relativt sval april har gjort att utvecklingen ännu inte tagit fart fullt ut, men givor som lades före påsk bör gett effekt.

Vi går nu in i en fas i Syd där kvävebehovet snabbt ökar i de fält som är i stråskjutning.

• Syd: Vi räknar med att huvudgivan är ute. Det är inte säkert att givor i april har fått effekt men det är i nuläget inget stort problem.
• Väst: De flesta har säkert kört huvudgiva men om inte är det mer än hög tid. Med osäker nederbörd blir tajmningen viktig - se till at den är ute före regn.
• Öst, Mitt: I Kalmartrakten bör huvudgivan nu vara ute. De som ännu inte sett effekt av tillfört kväve, och där stråskjutning närmar sig, kan börja överväga bevattning om möjlighet finns. Det råder ingen brist på vatten för tillväxten, men vatten krävs för att kvävet ska ge önskad effekt – särskilt viktigt i samband med stråskjutning. Även i dessa område har säkert de flesta kört en huvudgiva men om inte - se till att få det gjort före ev. regn.

Frågan är hur mycket?

Ett riktvärde är fortsatt att ett normalt bestånd bör ha fått cirka 120–160 kg N/ha före stråskjutning. I svagare eller skadade bestånd kan givan justeras ned något, till omkring 100–120 kg N/ha. Större anpassningar bör dock göras i senare kompletteringsgivor, när markleverans och skördepotential kan bedömas säkrare. Där finns det möjlighet att anpassa inom fält – starkare delar kan kompletteras medan svagare områden hålls tillbaka - exempelvis med hjälp av Yara N-Sensor eller tilldelningsfiler från Atfarm.

Enligt DCprognos närmar sig många fält i Syd DC 32, och i vissa fall kan stadiet nås redan kring 5–10 maj beroende på sort och plats. Det innebär att det snart är dags att börja planera för nollrutemätning.

Nollruta i mobilen

När fälten närmar sig DC 32 kan du med hjälp av funktionen Nollrutemätning/Nollrutan i mobilen i Atfarm uppskatta markens kväveleverans i det egna fältet. Mätningen görs i nollrutan och kan utföras under perioden DC 32–37 i höstvete.

Höstraps

I Skåne befinner sig höstrapsen i sent knoppstadium på många håll, och på flera fält börjar det nu skifta i nyans mot gult. Två givor bör vara ute vid det här laget. Vid behov finns möjlighet att komplettera fram till begynnande blomning. För grödans fortsatta utveckling vore det gynnsamt med lite nederbörd särskilt om andra kvävegivan lagts efter påsk med risk för lite svag effekt.  

Vårbruk

Uppkommen vårsäd som fått en låg giva kväve vid kombi- eller samsådd kan kompletteras upp till en total nivå på 90–100 kg N/ha inför nästa regn.

Om maj inte blir alltför varm ser förutsättningarna fortsatt goda ut för vårsäden. För vårsäd sådd med kombisådd är det i nuläget framför allt temperaturen som spelar roll, mer än nederbörd. I bestånd som inte är kombisådda är nederbörd däremot viktigare för att få effekt av tillfört kväve.