Årets sista N-Prognos - Fortsatt god skördeutveckling
Vi har nått sista veckan för N-Prognos 2025. Vi tackar Greppa Näringens personal för gott samarbete under säsongen samt Charlotta Norén, Henrik Forsberg, Sally Bondesson, Magdalena Åkesson och Madleine Wallberg från Hushållningssällskapet för genomförda mätningar.
Det svala vädret har fortsatt sedan föregående vecka och det ser ut att bli liknande väder framöver. Detta gör att plantorna har möjlighet att utvecklas i lugn och jämn takt. På fält med god kväveeffekt ser skördeutsikterna därför lovande ut.
Hur ser egentligen 2025 ut i jämförelse med tidigare år?
I graferna nedan visas en jämförelse från Hällum mellan åren 2018, 2020, 2024 och 2025. Diagrammen illustrerar temperatur och nederbörd under höstvetets kritiska period.
Att jämföra årets väderläge med tidigare år i det egna området kan ge värdefulla insikter om hur 2025 kan utvecklas.
Hällum, årsjämförelse:
- 2018 präglades av hög värme under stråskjutning. Både hög temperatur och torka gav lågt utfall – de områden som fick regn i april och svarade på kvävet blev det en negativ effekt av värmestress.
- 2020 var ett gynnsamt år: svalt under våren, lite regn i april och maj men tillräckligt för kväveeffekt. Det kom nederbörd och värme i slutet av juni vilket gav många en riktigt god skörd.
- 2024 hade en riktigt blöt början på våren men sedan varmt framförallt under den kritiska perioden vid stråskjutning-axgång. Plantorna blev stressade och höstveteskörden blev halvtaskig.
- 2025 har hittills haft en tidig utveckling följt av svalare och lugnare väder – gynnsamma förhållande än så länge och skördepotentialen ser därför god ut.
Komplettering
På fält med höga skördeutsikter och där ett kvävebehov finns, kan ytterligare en giva vara aktuell. Kvävekomplettering kan göras ända fram till blomning och ge god effekt.
För att avgöra kvävebehovet framåt är det viktigt att utgå från och mäta i dina egna fält. N-Tester i gödslat fält är ett värdefullt verktyg för att mäta kvävestatus. Kom ihåg:
- Mät på rätt blad. Går att mäta i DC 37-59. Vid DC 45 och uppåt är det flaggbladet mätning ska ske på, innan dess är det bladet under flaggbladet.
Vårsäd
I de flesta fallen ser vårsäden fortsatt bra ut. Vårkornet är i Syd nära axgång på sina ställen medan kornet längre upp i Mellansverige befinner sig i stråskjutning. Med forsatt ostadigt väder och svala temperaturer ser utsikterna goda ut för. Komplettering är aktuell. För bra maltkorn är det inte orimligt att hamna på en nivå av 150-160 kg N. För vårvete och havre är perioden för gödsling med effekt längre, där kan vi också mäta längre med N-Testern:
- Vårkorn: DC 32-37, mät på det senaste fullt utvecklade bladet.
- Vårvete: DC 45-59, mät på flaggbladet.
- Havre: - DC 32-37, mät på det senaste fullt utvecklade bladet.
- DC 45-55, mät på flaggbladet.
Så mäter du Nollrutan i höstvetet
Kombinationen marktäckning och N-Testervärdet från Nollrutan ger dig en god bild av kväveupptaget. Du kan nu enkelt mäta kvävebehovet i höstvetet, allt via Atfarm.
Område ÖST Kalmar, Östergötland, Södermanland, Örebro
Utvecklingsstadiet i fälten i Öst-området är mellan DC 39-51.
I Kalmaregionen har många fält nått axgång och blev därför inte mätta denna vecka. De fält som blev mätta befinner sig i DC 45 och ökade med 10-20 kg N/ha i ovanjordiska delar sen förra veckan.
Örebrotrakten, DC 39-47, visar mycket varierande markleverans mellan fält. Upptaget av gödslat kväve har ökat med 0-50 kg N/ha i ovanjordiska delar. Något enstaka fält ser ut att backat i upptag, troligen påverkat av axets uppkomst. Med rådande väderleksprognos kan man i fält med god utveckling sikta på en 9-10 tons skörd och komplettera därefter.
I Södermanland och Östergötland, DC 41-51 syns ett ökat upptag av gödslat kväve, mellan 10-30 kg N sen föregående vecka. Östergötland har en mycket låg markleverans och en varierad upptagsnivå. Nollrutornas upptag är på liknande nivå som senaste mätning. I bättre bestånd kan ytterligare komplettering vara aktuell. Fält med svag gödslingseffekt bör justeras ner i skördepotential.
Använd gärna N-Tester i gödslat fält.
Klicka på bilden för större bild eller utskrift
Kväveförsök Klockrike
Sorten är Informer och höstvetet är i DC 41. Mätningarna denna veckan visar på ett ökat kväveupptag av gödslat kväve, mellan 20-30 kg N i ovanjordisk biomassa. Detta upptag ger visst hopp om att rädda delar av skörden, trots den svaga gödslingseffekt sen tidigare. Första givan lades den 21 mars och huvudgivan den 10 april.
Kväveförsök Vintrosa
Höstvetet är i utvecklingsstadium 45. Sorten är Etana. Tidig giva gavs den 24 mars och huvudgiva den 16 april. Försöket kompletteringsgödslades den 20 maj. Kväveupptaget av gödslat kväve har ökat med 10-35 kg N sen förra veckan. Markleveransen i försöket är mycket låg. Graferna visar på en tydlig skillnad i upptag mellan led med mindre och led med mer kväve. Bedömt kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ca 260 kg N/ha.
Område MITT, Västmanland
De mätta fälten i MITT befinner sig i DC 39-57. De flesta fälten har ökat sitt upptag av gödslat kväve kraftigt medan nån enstaka har ett mindre upptag. Upptaget har ökat med 5-70 kg N i ovanjordiska delar. Markleveransen är varierad men generellt kan den sägas vara relativt hög. Nollrutans kväveupptag har ökat med 0-30 kg N sen förra veckan.
Gödslingsbehov för 8 ton kvarnvete ligger mellan 93-216 kg N/ha, medan för 10 ton kvarnvete ligger det mellan 130-250 kg N. För fält med bra bestånd och god utveckling kan man sikta på att komplettera upp till 9-10 tons nivå med rådande väderleksprognos.
Använd gärna N-Tester i gödslat fält.
Klicka på bilden för större bild eller utskrift
Kväveförsök Västerås
Vetet är sorten Kask som befinner sig i DC 43. Kväveupptaget av gödslat kväve har ökat med 5-10 kg N. Försöket har en bra gödslingseffekt. Nollrutan ligger på en upptagsnivå på 27 kg N/ha i ovanjordisk biomassa. Graferna visar hur led med lägre givor halkar efter. Tidig giva lades den 20 mars och huvudgivan den 15 april. Kompletteringsgiva lades den 27 maj.
Bedömt kvävebehov för 10 ton kvarnvete är ca 220 kg N/ha.
