Så här fungerar Yara N-Prognos

Syftet med mätningarna är att ge vägledning vid beslut om gödselgivornas storlek och när det är dags för kompletteringsgödsling. Den som följer kväveprognosmätningarna med kommentarer och råd under säsongen får en bild av hur mycket av tillfört kväve som tagits upp och lagrats i ovanjordiska växtdelar och hur mycket som kan finnas kvar i marken. Dessutom ger mätningarna i den ogödslade rutan (nollrutan) en uppfattning om markens egen kväveleverans. Försöken ligger på olika jordtyper och på olika platser fördelade över södra och mellersta Sverige.

Som mätinstrument används Yara Handsensor. Den fungerar enligt samma princip som Yara N-Sensor (visar hur mycket N som finns i grönmassan), men är handburen. Mätningarna görs i officiella gödslingsförsök i höstvete, vårkorn och vårvete. Varje försöksplats redovisas för sig. 

Markens kväveleverans är grunden 

För en viss skörd behövs en viss mängd kväve. Detta behov tillfredsställs genom markens leverans plus kväve tillfört genom gödsling. Markens kvävebidrag är grunden. För att kunna bestämma hur mycket kväve som ska tillföras med mineralgödsel är det därför viktigt att känna till hur mycket jorden bidrar med. Markens kvävebidrag (mineraliseringen) beror delvis på hur mycket organiskt material som finns – färskt material i form av skörderester och äldre mer omsatt material i form av mull. Men det förekommer stora skillnader i kväveleverans mellan platser och mellan år. Se nedan.

Årsmånen har stor betydelse

Klicka för större bild

Diagram_så fungerar Yara N-Prognos2.png

Mineraliseringen sker med hjälp av mikroorganismer och hur snabbt dessa arbetar beror på årsmånen. Om det är kallt och torrt går frigörelsen av kväve långsamt, men vid god markfukt och vid hög jordtemperatur kan mycket kväve frigöras på kort tid. Skillnaderna i optimal kvävegiva är mycket stor mellan olika platser och olika år. Överensstämmelsen mellan skördens storlek och hur mycket kväve som behöver tillföras är därför dålig. Diagram 1-8 visar detta samband under åtta år, diagram 9 en sammanställning över åren. År 2011 var vintern kall och våren torr. Då kom markens leverans av kväve (mineraliseringen) igång sent och blev totalt sett liten. Detta ledde till att överensstämmelsen mellan optimal N-giva och skördens storlek blev bättre än normalt. Det är alltså viktigt att veta om mineraliseringen det aktuella året ger mer eller mindre kväve än vanligt och också när leveransen startar. Även 2015 var markleveransen dålig och skördarna överlag mycket stora, vilket tillsammans med N-förluster ledde till mycket höga N-optimum.

Exempel från några försöksplatser

För att lättare förstå hur man kan tolka och använda N-Prognosen visar vi några exempel från tidigare år.

Diagram Klagstorp

Svagt bestånd, sen N-leverans, men bra kompensation

Försöket i Klagstorp var typiskt för västra delen av Skåne 2012. Beståndet var glest och dåligt under våren. Kväveupptaget startade sent och markens egen leverans var ganska låg. Men ändå kunde vetet kompensera och ge en förvånansvärt bra skörd. Länge kunde man se att tillfört kväve inte utnyttjades. Om man till exempel går in på kurvan från mätningen 28 maj (DC 41) ser man att kurvan är ganska flack. Det skiljer inte mycket i upptag mellan 120 och 280 kg. Men när förhållandena sedan blev mer gynnsamma, med god markfukt, kom kväveupptag och tillväxt igång. Av skördekurvan kan utläsas att vetet, trots glest bestånd och trög start, gav förvånansvärt hög skörd. Mycket stora ax med många och ovanligt tunga kärnor gjorde att skörden blev över 10 ton och optimum hamnade på 225 kg N per hektar.

Diagram Järpås

Låg N-leverans hela säsongen

Detta mellansvenska försök är ett bra exempel på hur kurvorna ser ut när markens leverans är låg. Kväveupptaget på denna mellanlera kom igång ganska sent. Markens egen leverans under mätperioden var minimal och startade sannolikt inte förrän efter avslutade mätningar i mitten av juni. Trots att gården enligt uppgift är en stallgödselgård togs endast ca 30 kg N upp i nollrutan. Optimum i detta försök blev 232 kg N/ha vilket gav en skörd på drygt 11 ton/ha.