Höstskanning av höstraps, ett underlag för varierad kvävegiva till våren.

Med en god näringsstatus på hösten förbättras övervintringsförmågan och kommer även ha stor betydelse för kvävebehovet nästa år. För att på bästa sätt kunna bedöma kvävebehovet för höstrapsen på våren används "Kvävevågen", klipp prov enligt Svensk Raps metod. Skanna också en karta med Yara N-Sensor alternativt använd atfarm för att fånga variationen inom fältet.

Till våren kan mycket av bladverket vara dött och brunt. De döda bladen kommer inte med vid mätningar med Yara N-Sensor eller i en satellitbild och ska därför undvikas. Istället kan vi mäta kväveupptaget i grödan på hösten och använda detta som ett underlag för varierad kvävegiva på våren.

Tilldelningsfiler kan skapas med både Yara N-Sensor och atfarm. Båda metoderna bör kombineras med provklippning av grönmassan.

Skanning med Yara N-Sensor

Att mäta kväveupptaget med Yara N-Sensor görs på samma sätt som när man gödslar. Man skapar först ett nytt jobb och använder modulen N-gödsling eller Målstyrd N-gödsling (observera att du inte ska använda Skanning). Målgiva/referensgiva ska sättas till den kvävegiva som man planerar att köra till våren. Utvecklingsstadium ska vara 19.

För att undvika felmeddelandet om att det inte finns någon spridare påkopplad väljer man redskapssimulator i menyn Redskap. Detta finns under Kugghjulet -> Välj moduler -> Redskap.

Skanningen utförs sedan precis som vid gödsling. Tryck på startknappen och kör sedan genom hela fältet.

Eftersom solvinkeln är låg på hösten så bör skanningen utföras en dag med jämn mulet väder när ljuse mängden är stabil inga stackmoln. Detta gäller för alla typer av sensorer.

Med den passiva sensorn (grå eller blå) bör skanningen utföras mellan kl. 11 och 14 och en jämn molnig dag. Sensorn kan ge ett felmeddelande om att solvinkeln är för låg. Men kör man en molnig dag kan detta ignoreras.

Kör man aktiv Yara N-Sensor (vit), är tidpunkten mindre kritisk så länge skanningen görs innan frosten har kommit. Men även med en vit sensor kan stark solinstrålning från sidan påverka sensor, så rekommendationen är även med en vit sensor att köra en mulen dag.

atfarm

Om sensorn redan är avmonterad för vintern eller om det är för blött att köra i fält är atfarm ett bra alternativ. Ett observandum är dock att även satellitbilder kan får problem med låg solvinkel på hösten, beroende på markens lutning ser man att ytor som lutar mot norr blir mörkare i färgen beroende på skugga jämfört med ytor som lutar mot söder. Så om du har fält med delar som lutar mot norr använd inte satellitbilder för sent på året.

Tillvägagångssätt för att skapa och ladda ner atfarm-kartor är relativt enkelt och finns beskrivet här.

Bedöm N-behovet efter grönmassan

Genom att kombinera flera hjälpmedel kan vi öka träffsäkerheten i gödslingen. Ett viktigt komplement till Yara N-Sensor och atfarm är att klippa och väga biomassaprover enligt metoden ”Kvävevågen”. Använd resultatet till att kalibrera nivån på Yara N-Sensor kartan eller atfarm-kartan. Metoden baseras på att grödans tillstånd på hösten ger en bra indikation på kvävebehovet på våren. Se längst ner på sidan för instruktioner och länk till Kvävevågen.

Har du frågor eller behöver hjälp?

Ta kontakt med Knud Nissen (knud.nissen@yara.com, tfn. 0705-37 46 99) eller Tove Sundgren (tove.sundgren@yara.com, tfn. +47 483 54 147).

Lycka till!

Klipp till nu...

för optimalt underlag till vårgödsling av raps! 

När rapsen slutar växa (under ca 5 grader) är det dags att beräkna kvävebehovet för våren. Använd ”Kvävevågen”, instruktioner finns i filmen till vänster.

Har du tillgång till Yara N-Sensor skannas fälten innan invintring, skapa en styrfil för att använda till vårens första kvävegiva. Du kan också använda atfarm för att skapa en styrfil till vårgödslingen. Svensk Raps ”Kvävevåg” rekommenderas som komplement till dessa precisionsredskapen 

Kvävevågen på Svensk Raps