-
Mer information
-
Planera för hög skörd och minimerad risk i höstsäd
Efter en varm lång höst i Götaland och Svealand verkar den mesta höstsäden se mycket bra och frodig ut. Det är än så länge för tidigt att räkna med att allt övervintrar. Risken är stor att nätter med mycket låga temperaturer den närmaste tiden kommer att tunna ut bestånden. Detta trots att de flesta sorterna är vinterhärdiga och att väl bestockade bestånd klarar uppfrysning bättre. Stora delar av Götaland och Svealand har nu också fått ett skyddande snötäcke som bör minska risken.
Mars 2023 Ingemar Gruvaeus
Planera för hög skörd och minimerad risk i höstsäd
Om höstvetet redan nu har minst 2-3 skott per planta behövs ingen ytterligare bestockning för att uppnå full skörd, men det är viktigt att bevara de skott som finns. Det gäller att se till att grödan har tillgång till kväve i början av stråskjutningen för att minimera risken för skördetapp. Stråskjutningen brukar ske i slutet av april i Skåne och kring 1 maj i Mellansverige. Under 2022 var det många fält som drabbades eftersom det inte kom någon nederbörd mellan 8 april och 10 respektive 14 maj. I de fält som inte hade fått någon tidig kvävegiva backade bestånden och tunnades ut med skördeförlust som följd.
Behövs det en tidig giva i år?
En tidig giva behövs inte om vi vet att det kommer regn på huvudgivan före stråskjutning i bestockade bestånd. Eftersom ingen kan veta så handlar det om att minimera riskerna. Så länge det är torrt finns ingen risk för kväveförluster efter gödsling. Små mängder nederbörd är inte heller ett problem. Större regnmängder som faller innan grödan har tagit upp kvävet kan leda till förluster i form av utlakning på lätt jord och denitrifikation med förlust av nitratkväve på lerjordar. Därför bör vi agera så att risken inte blir för stor för det ena eller det andra scenariot. Hänsyn bör tas till historiken för området. Hur vanligt det är med torka eller blöta förhållanden?
Välj rätt kväveform för en tidig giva
Förluster av kväve från mineralgödsel (utom urea) sker i stort sett bara på två sätt: denitrifikation och utlakning.
Ammoniumkväve kan tyckas vara lämpligt för en tidig giva för att minska risken för förluster. Problemet med en tidig giva ammoniumkväve i höstsäd är att den mängd som läggs på ytan inte kommer ner till rötterna. Ju lerigare jord desto mindre rör sig ammoniumkvävet. För att ammoniumkvävet ska bli tillgängligt för växterna måste det nitrifieras, dvs omvandlas till nitrat av mikroorganismer, och det kräver värme och fuktig jord.
2022 gjordes försök med olika kväveformer och effekten blev tydlig. Ammoniumsulfat med kväve i form av ammonium gavs tidigt i mars och gav nästan ingen effekt trots att det kom regn och snö strax efter givan. Axan som tillför kväve i form av ammonium och nitrat gav däremot en bra effekt.
En bra kompromiss är därför att lägga en giva med Axan. När marktemperaturen stiger i maj och det finns fukt i jorden blir ammoniumkvävet tillgängligt för grödan.
En liten giva Kalksalpeter skulle kunna fungera men tillför inget svavel vilket är helt nödvändigt för att grödan ska kunna omvandla kvävet och bilda protein.
Bilder från Yara-försök 13 maj 2022
Trots ca 30 mm nederbörd första veckan i april blev effekten svag av kväve i form av ammoniumsulfat medan 30 kg nitratkväve i Axan gav god effekt.
Råd för årets gödslingsstrategi i höstvete
Frodiga bestånd med minst 2-3 skott per planta
Risken för liggsäd ökar framför allt om den totala kvävegivan blir för hög. Lägg gärna en liten tidig giva i mitten eller slutet av mars för att inte riskera skördetapp om det skulle bli torrt efter huvudgivan i april.
I västra Sverige kommer det ofta mycket nederbörd vilket medför en stor risk för förluster. Här räcker det med 40-60 kg kväve som Axan i bestånd som är frodiga och med bra förfrukt.
I östra Sverige är det ofta torrare och risken är låg för förluster. Här kan 60-80 kg kväve som tidig giva vara lämpligt.
I mitten eller slutet av april är det dags för nästa giva som totalt med den tidiga givan uppgår till 140-160 kg kväve beroende på förfrukt och stallgödsel mm. Det är viktigt att den totala kvävemängden i de två första givorna inte överstiger grödans totala behov för året för att inte riskera en överoptimal gödsling.
Om utvecklingen är positiv och skördeutsikterna ser lovande ut rekommenderar vi en komplettering från flaggbladsstadiet och framåt med 0-100 kg kväve. Vi har god erfarenhet av stora kvävegivor så sent om grödan behöver det.
Tunnare bestånd med 1-2 skott per planta
I dessa bestånd är risken för liggsäd mycket liten. Den tidiga givan kan vara ungefär lika stor som i de tätare bestånden men kan säkert uppgå till 160-180 kg kväve inklusive huvudgivan. Det är naturligtvis lika viktigt att inte lägga mer kväve än vad grödan behöver för en optimal skörd. På lättare jordar med osäkra skördeutsikter är vår rekommendation att hålla ner kvävegivan. På vattenhållande jordar med normalt goda skördar går det ofta bra att ligga på en något högre giva.
Även i de tunnare bestånden är det viktigt att komplettera om utvecklingen och skördeutsikterna är positiva: 0-80 kg kväve rekommenderas om behov finns.
Vad kan jag göra för att gödsla optimalt?
Skördepotential
Idag är det omöjligt att förutspå grödans totala kvävebehov. Ett varmt och torrt år går skörden ner och därmed även kvävebehovet. Ett svalt år med lagom med nederbörd blir skörden hög med ett stort kvävebehov som följd.
Tabellen nedan visar genomsnittsbehovet med stråsäd som förfrukt och kreaturslös drift:
Riktvärden för totala kvävegivan i höstvete med stråsäd som förfrukt, kg N/ha
OBS! Justera riktvärdet efter markens egen kväveleverans. Riktvärdet är bara satt utifrån ett medeltal från försök.
(Klicka på tabellen för större bild)
* = Används Kalksalpeter kan givan sänks med 10%
Markens kväveleverans
Utöver variation i skördepotential ska hänsyn tas till variationen i markens kväveleverans. Efter en blöt höst och vinter kan ett fält med låg mineralisering ha ett gödslingsbehov som som är 20-30 kg högre än vad som står i tabellen. Om det har varit en torr höst och vinter och förra skörden har varit lite låg, då kan gödslingbehovet vara 50 kg lägre. Dessutom påverkar förfrukt och stallgödsel och kan göra variationen ännu större. Tabellvärden för förfrukseffekter är endast medelvärden och kan variera kraftigt beroende på årsmånen.
Pris på skörd och gödsel
Tabellens värden bygger på spannmålspriser runt 1,60 kr/vete och ca 9-10 kr/kg kväve. Nu är priserna på andra nivåer. Hittills har inte den optimala givan förändrats eftersom priset på spannmål och gödsel varit mycket högre än tidigare års nivåer. Förhållandet mellan dem är ungefär lika som tidigare.
För höstvetesorter som kan levereras till kvarnvete är det forfarande mer lönsamt att försöka få godkänt kvarnvete än foder. Även om prisskillnaden skulle vara så liten som 10 öre/kg i grundpris så brukar det göra ytterligare 5 öre i tillägg när proteinhalten uppgår till 12%. Det innebär 1200 kr/hektar i prisskillnad för en skördenivå på 8 ton per hektar. Dessutom blir skördeförlusten några hundra kilo när givan sänks under optimum för 12% proteinhalt.
Vilket pris ska användas när kvävegivan slutjusteras? Det är inte priset på kväve vid inköpet som avgör. Det som avgör är det förväntade pris på den kommande skörden och det pris som du får betala för nytt kväve. Antingen om du behöver komplettera eller köpa in till nästa säsong.
