Gödslingsråd för stråsäd

Markens kvävelevererande förmåga, skördenivå, förfrukt, kväveform och eventuell proteinbetalning påverkar behovet av kvävegödsling. Det enskilda året styr grödans behov mer av tillväxtbetingelser än av spannmåls- och gödselpriser. Spridningen i gödslingsoptimum mellan år och platser är stor.

Kvävegödsling

Markens egen förmåga att leverera kväve varierar mellan olika fält. Ett sätt att få grepp om huruvida man gödslat med rätt kvävemängd eller inte, är att se på tidigare års proteinhalter. I försöken som ligger till grund för våra rekommendationer, har proteinhalten vid ekonomiskt optimum legat på (% av ts):

  • Cirka 11-11,5 % i höstvete till foder (vissa sortskillnader förekommer, till exempel gäller 9,5 % i sorten Mariboss).
  • Ca 12 % i rågvete
  • Cirka 11,5-12,5 % i vete med proteinbetalning beroende på köparens villkor.

Tabell 1. Riktvärden för totala kvävegivan i stråsäd med stråsäd som förfrukt, kg N/ha
OBS! Justera riktvärdet efter markens egen mineralisering.

 

 

Figur 1. Höstsädens upptag av N, P och K

Vilket datum ett utvecklingsstadium inträffar varierar mellan åren men principen är den samma.

Tabell-från-gödslingsråd.jpg

Figur 2. Exempel på gödslingsstrategier med NPK som grundgiva. I alternativ 1 passar oftast NPK-produkten även till vårsädens huvudgiva. I alternativ 2 rekommenderas enbart kväve, observera att denna strategi innebär en minskning av jordens P och K innehåll. I alternativ 3 används YaraMila Höst på hösten för att säkerställa tillräcklig mängd lättillgänglig P och K under hösten. 

Bättre gödslingsbeslut med rätt information

Yara har utvecklat olika tjänster och verktyg för att hjälp dig till rätt beslut när det gäller gödsling. Allt för att maximera din skörd och din ekonomi.