Räkna ut kvävebehovet i höstraps

Det finns mycket att vinna på att hitta rätt kvävegiva till höstrapsen. Kvävevågen från Svensk Raps är ett välbeprövat verktyg för att få en säker kväverekommendation. I kombination med Atfarm kan du variera kvävegivan inom fältet till förmån för både plånbok och miljö. 

Knud Nissen oktober 2023

Kvävevågen - ett verktyg att lita på

Rapsen växer tills dygnsmedeltemperaturen sjunker under ca 5 grader. När tillväxten avstannat är det tillfälle att bedöma vårens kvävebehov. Även om det finns andra enklare alternativ så är fortfarande klippning enligt Svensk Raps metod det säkraste sättet för att ta reda på höstrapsens kvävebehov till våren.

En alternativ metod är att använda Atfarm och Kväveupptagskartan tillsammans med Yaras Rapskalkylator. Kväveupptagskartan anger fältets medelupptag men det är extra viktigt att leta upp en bra satellitbild utan några tunna molnslöjor som sänker värdena. Värdet på kväveupptaget används sedan i Yaras Rapskalkylator som räknar ut kvävegivan till vårgödslingen.

1. Hitta rätt plats för klippningen

När du klipper prover i fält ska du välja platser där grödan har tagit upp medelmycket kväve för att få ett resultat som speglar medelbehovet. Enklaste sättet att hitta rätt plats är att titta på Kväveupptagskartan i Atfarm antingen i datorn eller i mobilappen. 

2. Gå ut i fältet, klipp och räkna

Rapsplantor ska klippas i 3-4 kvadratmeterstora rutor i det område du har valt. Räkna ut medeltalet i kg färskvikt per kvadratmeter. Färskvikten använder du sedan när du beräknar gödslingsbehovet i kvävevågen.  

Lathund - så här mycket är 1 m2

Radavstånd 60 cm     = 2 rader X 83 cm 
Radavstånd 50 cm     = 2 rader X 100 cm 
Radavstånd 40 cm     = 2 rader X 125 cm 
Radavstånd 37,5 cm  = 3 rader X 89 cm 
Radavstånd 12,5 cm  = 8 rader X 100 cm 

Så använder du Kvävevågen  

  1. Knappa in dina värden och förväntad skörd i Kvävevågen så får du vårens förväntade kvävebehov i medelområdet i fältet. 

Gödselspridning på våren 

  1. På våren när det är dags att sprida gödseln, gå in i Atfarm och välj en biomassakarta från i höstas för att skapa en tilldelningskarta utifrån ditt beräknade medelkvävebehov. Atfarm klarar på egen hand att beräkna hur stora variationer i kvävegiva som fältets olika delar ska ha.  
  2. Skapa en tilldelningskarta och exportera i ett format som fungera med din spridare. Spara tilldelningskartan på ett USB-minne. Nu är det bara att ladda spridaren med den skapade styrfilen och låta spridaren göra resten av jobbet.  

Låter det krångligt?  

Det finns instruktionsfilmer som visar hur du gör.  

Precisionsgödsling enligt denna modell förutsätter att du sprider åtminstone en giva som rent kväve, YaraBela Axan eller YaraBela Sulfan. Har du planerat att dela givan och att ge första givan som NPK så får du precisionsgödsla andra givan. Skillnader i behov finns i alla fält, men hur stor skillnaden är beror på fältets förutsättningar. Störst är skillnaderna i fält med olika jordart, olika mullhalt eller olika odlingshistorik. En stor skillnad ger givetvis den största vinsten med precisionsgödsling. 

Kväveupptagskarta

Kväveupptag

Med N-upptagskartan kan du se variationen inom fältet, och det blir enklare att hitta platser att klippa på som har ett medelupptag av kväve så att resultatet av klippningen ger medel kvävebehovet för fältet.  

VRA-karta

Med Atfarm kan du enkelt gå vidare och skapa behovskartor för dina fält genom att trycka på knappen ”Hämta rekommendation” nere till vänster. Här kan du se hur stor variation i kvävebehov du har på ditt fält. Som du därefter kan exportera till din gödningsspridare.

 

Atfarm är helt kostnadsfritt

Hitta dina fälts starka och svaga tillväxtområden inför kompletteringsgivan. Rita in dina fält och följ utvecklingen med satellitbilder. N-Tester BT håller koll på grödans kväveupptag, resultatet ser du i Atfarm.

Kan din spridare inte ta tilldelningsfiler? Inga problem, du kan köra manuellt efter anvisningar från mobilen.

Registrera dig kostnadsfritt här