Bestäm kväveupptaget i höstrapsen

Höstrapsens kvävebehov på våren avgöras av mängden biomassa på hösten innan invintring. Gröna och frodiga plantor har under hösten lagrat in mycket kväve och har därför ett lägre kvävebehov under våren. Dessutom har frodiga bestånd inget behov av kväve i ett tidigt stadium.

Knud Nissen september 2024

Rapsen växer tills dygnsmedeltemperaturen sjunker under ca 5 grader. När tillväxten avstannat är det tillfälle att bedöma vårens kvävebehov. Även om det finns andra enklare alternativ så är fortfarande klippning enligt Svensk Raps metoden det säkraste sättet för att ta reda på höstrapsens kvävebehov till våren på en enskild plats i fältet.. 

En annan metod är att använda Atfarm som också har fördelen att du ser variationen i biomassa i fältet. Kväveupptagskartan anger fältets medelupptag men det är extra viktigt att leta upp en bra satellitbild utan några tunna molnslöjor som sänker värdena. Värdet på kväveupptaget används sedan i Yaras Rapskalkylator som räknar ut kvävegivan till vårgödslingen. 

Bestäm vårgivan med N-upptagskartan 

Med nya N-upptagskartan i Atfarm är det enkelt att bestämma grödans kväveupptag på hösten. Genom att välja en lämplig satellitbild från slutet av oktober eller in i november innan frosten kommer (vid avslutad tillväxt) ser du variationen i biomassa och höstens kväveupptag i rapsfälten. Utifrån höstens medelupptag (se bilden 80kgN/ha i medel) av kväve i fält kan kvävebehovet beräknas via Yaras Rapskalkylator.  

I Atfarm är det därefter enkelt att skapa en tilldelningsfil för att anpassa kvävegivan efter inomfältsvariation till våren.  

Om du klipper och väger plantor enligt Svensk Raps metod kan du jämföra den klippta vikten (rapsens grönmassvikt/m2 x 52 =översatt till kg/N/ha) med N-upptagskartan där klippningen gjordes. Detta ger en bra referens  

N-upptagskarta från Atfarm

Hur fungerar N-upptagskartan?

Gödselspridning på våren 

  1. På våren när det är dags att sprida gödseln, gå in i Atfarm och välj en biomassakarta från i höstas för att skapa en tilldelningskarta utifrån ditt beräknade medelkvävebehov. Atfarm klarar på egen hand att beräkna hur stora variationer i kvävegiva som fältets olika delar ska ha.  
  2. Skapa en tilldelningskarta och exportera i ett format som fungera med din spridare. Spara tilldelningskartan på ett USB-minne. Nu är det bara att ladda spridaren med den skapade styrfilen och låta spridaren göra resten av jobbet.  
    Exportera
    Välj i vilket format du vill exportera din fil. Filen hamnar i mappen nedladdningar på din dator.

Låter det krångligt?  

Det finns instruktionsfilmer som visar hur du gör.  

Precisionsgödsling enligt denna modell förutsätter att du sprider åtminstone en giva som rent kväve, YaraBela Axan eller YaraBela Sulfan. Har du planerat att dela givan och att ge första givan som NPK så får du precisionsgödsla andra givan. Skillnader i behov finns i alla fält, men hur stor skillnaden är beror på fältets förutsättningar. Störst är skillnaderna i fält med olika jordart, olika mullhalt eller olika odlingshistorik. En stor skillnad ger givetvis den största vinsten med precisionsgödsling. 

Bild över N-Upptagskartan

Med N-upptagskartan kan du se variationen inom fältet, och det blir enklare att hitta platser att klippa på som har ett medelupptag av kväve så att resultatet av klippningen ger medel kvävebehovet för fältet.

 

Export av tilldelningsfil
Med Atfarm kan du enkelt gå vidare och skapa behovskartor för dina fält genom att trycka på knappen ”Hämta rekommendation” nere till vänster. Här kan du se hur stor variation i kvävebehov du har på ditt fält. Som du därefter kan exportera till din gödningsspridare. 

Atfarm är helt kostnadsfritt

Hitta dina fälts starka och svaga tillväxtområden inför kompletteringsgivan. Rita in dina fält och följ utvecklingen med satellitbilder. N-Tester BT håller koll på grödans kväveupptag, resultatet ser du i Atfarm.

Kan din spridare inte ta tilldelningsfiler? Inga problem, du kan köra manuellt efter anvisningar från mobilen.

Registrera dig kostnadsfritt här