Dags för tidig kvävegiva i raps och höstsäd?

Våren har kommit rent meteorologiskt i Götaland och Svealands slättbygder och höstgrödorna ser ut att ha klarat köldperioden bra i allmänhet. Bakslag kan naturligtvis komma fortfarande men vi kan glädjas åt att det ser OK ut så här långt.

Från 1 mars är det tillåtet att gödsla under förutsättning att marken inte är vattenmättad, snötäckt eller tjälad. På många platser är marken just nu så vattenmättad att det varken är tillåtet eller önskvärt att gödsla.

Om vi har mycket vatten i markytan får vi lätt syrefattiga förhållanden och nitratkväve riskerar att denitrifieras. Det behövs inte heller mycket regn för att skapa ytavrinning. Detta är varken bra för plånboken eller miljön. Det gäller verkligen att vi använder växtnäring i lantbruket på ett ansvarsfullt sätt och inte kör ut under ogynnsamma förhållanden.

Gröna och i allmänhet relativt stora raps-plantor och välutvecklad höstsäd med något eller några sidoskott har litet behov av tidigt kväve. Det ser också ut att bli svalt den närmaste tiden vilket gör att tillväxt och kvävebehov är lågt.

Höstraps

I höstraps som är sämre utvecklad och har haft lägre kväveupptag under hösten kan det vara aktuellt att köra ut kväve redan nu. Kör gärna halva giva, ca 70 kg N/ha, så snart det torkat upp och fälten är farbara samt risken för vattenmättad jord inte är överhängande. Särskilt viktigt i de delar av landet som brukar ha nederbördsfattiga vårar, som östligaste Götaland ex. Gotland, Kalmar, östligaste Östergötland.

Är rapsen redan frodig och hade en vikt vid höstklippning på 2 kg/m2 eller mer är det inte lika bråttom.

För att variera givan efter rapsens behov inom fält kan du använda atfarm. När du registrerat dig och lagt till fält kan du följa variationen i fält genom satellitbilden och göra styrfil för att variera givan efter behovet. Har du ingen spridare som kan hantera styrfiler så får du en grov indikation i din mobil hur givan kan varieras.

SK20-AtFarm-01_03_2021-1.png

Exempel på varierad giva till höstraps efter satellitbild i atfarm från i höstas. Medelgivan har satts till 80 kg N. Fördelningen följer väl jordartsvariationen så att delarna med lite lättare jord tydligen har varit lite frodigare i höstas och kräver mindre kväve i vår. Om det finns en klippning från hösten för att bestämma kvävebehovet kan man justera så att man får rätt kvävenivå där provet är taget. 

Läs mer om atfarm

Höstsäd

Höstvete bestånden är oftast så pass frodiga, dvs. har redan åtminstone något sidoskott, att det riktigt tidiga kvävebehovet inte finns. Målet nu är att underhålla de skott som finns och få ordentlig kväveeffekt före stråskjutning dvs sannolikt från mitten-slutet av april i höstvete.

IMG_9396.JPG
Även ganska sent sått vete i Västergötland ser idag riktigt välbestockat och frodigt ut. Jämnt och bra bestånd.

Råg och höstkorn är naturligtvis ett par veckor tidigare men under rådande väderlek finns det ännu inget kvävebehov.

IMG_9392.JPG
Höstkorn i Västergötland. Lite döda äldre blad efter vintern men riktigt frodigt och alla möjligheter så här långt för en bra skörd.

Rekommendation:
När fälten är väl farbara kör ca 40-60 kg N/ha som Axan eller NPK. En försäkring mot torka under april, särskilt i de tunnare bestånden och i de områden av landet som ofta har torka under våren.  I frodiga höstvetebestånd, 900 skott/m2 eller mer, oftast minst 3 kraftiga skott per planta, bör man undvika allt för mycket kväve tidigt och som huvudgivan för att undvika liggsäd. Mångåriga försök visar att det går bra att komplettera med N senare på säsongen med goda resultat.

Om det inte går att komma ut förrän i slutet av mars eller början av april bör första givan höjas.