Kvävets påverkan på sockerbetsskörden

Kväve är det näringsämne som har störst påverkan på avkastningen. Kväve är en nyckelkomponent i enzymer, vitaminer, klorofyll och diverse beståndsdelar i cellen, som alla är viktiga för grödans tillväxt och utveckling.

Grödor med kvävebrist karaktäriseras av långsam tillväxt, ljust grön eller gulaktig blast på grund av klorofyllbrist samt hämmad utveckling på grund av att blasten inte växer ordentligt.

Den mest effektiva appliceringen är att placera kväve som NPK i raden på ett lämpligt avstånd från utsädet i samband med sådd. Fördelen med radmyllning har visat sig i många försök, både vad gäller skördeökning och effektivt utnyttjande av kväve. Den teoretiskt bästa placeringen är 5 cm bredvid och 5 cm under utsädeskärnan. För att minska risken att skada grodden brukar gödselkornen oftast placeras längre ifrån utsädet. Näst bäst är att mylla gödseln med en kombisåmaskin, typ Rapid och sedan så betorna med vanlig betsåmaskin. Gödselkörningen görs då diagonalt såriktningen. Alternativt bredsprids gödseln och harvas ner före sådd.