Artiklar
mars 18, 2014

Minska nitrathalten i vallen

Av: Carl-Magnus Olsson
Försök visar att svaveltillgången har stor betydelse för nitrathalten i vallen. Denna kunskap är ett viktigt komplement till de rekommendationer som togs fram i fjol då höga nitrathalter i grovfoderet noterades. Gödsling med svavel i vall ger dessutom ökad proteinhalt, bättre proteinkvalitet samt i genomsnitt 600 kg högre ts-skörd.

Förra årets vallfoderanalyser visade på höga nivåer av nitrat. Vallfoder med för höga halter av nitrat är mycket skadligt, inte minst för kor. I vommen omvandlas nitrat (NO3) till giftigt nitrit (NO2) som anrikas om nitrathalten i fodret är för hög. 

Begär en kompletterande nitratanalys av vallfodret om du misstänker skadliga halter i fodret. Läs mer om symptom hos djuren i länkarna nederst på sidan. 

Svavelbrist kan ha bidragit till de höga nitrathalterna 2013

Om grödan lider brist på svavel kan nitrathalten i vallfodret öka. Vallen tar upp kväve från marken i form av nitrat. I växten omvandlas därefter nitrat till aminosyror som i sin tur bildar proteiner. Om grödan inte har tillgång till svavel i tillräcklig mängd, kan inte de två svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein bildas i tillräcklig mängd. Dessa aminosyror är mycket viktiga för en fullständig proteinsyntes. När inte proteinbildningen fungerar kan nitrathalten i växten bli hög. Detta kan vara en viktig orsak till de höga nitrathalterna 2013.

Brist på svavel medför ökad nitrathalt i vallen. 3 års försök i engelskt rajgräs. Kvävegiva 400 kg N/ha/år, med och utan svavel.

Diagrammet visar att ju högre svavelhalt gräset har, desto lättare kan gräset bilda aminosyrorna metionin och cystein. Dessa aminosyror innehåller svavel och är mycket viktiga för proteinbildning och proteinkvalitet.

Diagrammet visar att proteininnehållet ökar med ökat svavelinnehåll i gräset. Analyser av första skörden på olika gårdar. (Källa: Lange, 2000 (LK Hannover), Land & Forest  7/2000)

Lönsamt med svavelgödsling

Vallens svavelbehov är stort och svavelgödsling är oftast en mycket lönsam åtgärd. Efter oljeväxterna är vallen den mest svavelkrävande grödan och skördeökningar på upp till 1700 kg ts i merskörd har noterats i försöken. Genomsnittlig skördeökning är 600 kg ts/ha. Till 10 kg kväve behöver vallen 1 i kg svavel. Hela svavelgivan kan ges till första skörden eftersom svavel inte lyxkonsumeras av grödan, men det går även bra att dela upp givan mellan de olika delskördarna. 

Svavelgödsla även stallgödslade fält!

Stallgödsel innehåller endast en försumbar mängd växttillgängligt svavel. En giva på 10 ton flytgödsel ger 15-20 kg N men bara 0,2 kg svavel. Kvävet i stallgödseln behöver alltså balanseras upp med svavelgödsling. 

Fält som regelbundet stallgödslas mineraliserar kväve och svavel i rätt proportioner. Men det frigörs inget extra svavel som kan balansera upp kväve som sprids i form av minerlagödsel eller stallgödsel.

Svavelgödsling

Axan (NS 27-4) innehåller kväve och svavel i rätt proportioner för vall. Sulfan (24-6) passar bra då svavelbehovet större, t ex i kombination med stallgödsel eller till första gödslingen då Kalksalpeter ska användas till återväxten. 

Behöver vallen NPK eller NK, innehåller samtliga YaraMila-produkter en svavelhalt som är lämplig för vall. 

Mer information

Både SLU och VÄXA Sverige gav 2013 ut information och råd kring höga nitrathalter i vallfoder. Vår information om betydelsen av svavel här ovan kompletterar denna information.