Stora variationer i markleverans – mät Nollrutan där det går

Vecka 19 och fälten i Skåne befinner sig i utvecklingsstadierna DC 31-37. Flaggblad har börjat titta fram i en del fält och vissa huvudskott har nått trenodstadiet, DC 33 (se bild nedan).  

I flera fält ses en tydlig ökning av kväveupptag i ovanjordisk biomassa – upp till 40 kg N/ha jämfört med föregående vecka. De flesta Nollrutor visar liknande upptag som tidigare, men några med hög markleverans fortsätter öka något. Spännvidden i markleverans är stor.

Gödslingsbehovet varierar därmed också.  Vid förväntad skörd på 10 ton kvarnvete varierar behovet mellan 100-250 kg N/ha och för 8 ton mellan 70-210 kg N/ha. Vissa fält med kväverika förfrukter har höga markleveranser och därmed lågt gödslingsbehov, medan andra ligger över de generella rekommendationerna. De flesta fälten med höstraps som förfrukt ser ut att leverera mindre kväve än tabellernas förfruktsvärde om 40 kg N.

Mät själv med Nollrutemätning för att bedöma det totala gödslingsbehovet i ditt fält. Mätningen sker i Nollrutan i stadium DC 32-37 och fungerar att använda även vid torra förhållanden. Komplettering bör endast ske om regn har fallit och kväveeffekt har erhållits. N-Tester kan därefter användas i gödslat fält när utvecklingen nått DC 37-59. Användning avråds om inget regn fallit efter senaste kvävegiva och det gått minst en vecka därefter.

Kask-vetet befinner sig i DC 32. Kväveupptaget ser ut att minskat något, troligen på grund av mätförutsättningar. Bortsett från det är upptaget oförändrat jämfört med föregående vecka i både ogödslat och gödslade led. Under den gångna helgen föll 30 mm regn i närheten av försöket – detta bör ge effekt till nästa mätning. För närvarande, vilket synliggörs i andra grafen, har huvudgivan knappt gett någon effekt. Led 8 (enbart huvudgiva) skiljer sig inte nämnvärt från ogödslat led. Första givan lades den 11 mars och har fått lite regn. Andra givan gavs den 11 april.

Kask-vetet är i DC 32. Beståndet är frodigt och upptaget har ökat kraftigt i gödslade led, mellan 26-52 kg N/ha sen förra mätningen. Ogödslat led ligger kvar på samma nivå. I andra grafen ses hur led 8 med 150 kg N/ha i huvudgiva börjar ta i kapp, medan led 2 med en total giva på 70 kg N/ha (30+40 kg N/ha uppdelat på tidig och huvudgiva) börjar halka efter. Bilden nedan visar skillnaden i färg på led 2 med 70 kg versus två led med totalt 200 kg respektive 150 kg tillfört kväve. Första givan lades den 20 mars med regn i anslutning och andra givan gavs den 10 april med regn efter. Ytterligare regn föll under den gångna helgen.

Mätningar har gjorts i Kalmar, Södermanland och Örebro. På de mätta platserna var utvecklingsstadiet i DC 30-32. Vissa platser har ökat i sitt upptag av gödslat kväve, andra visar svag gödslingseffekt till följd av torka. Även frostskador förekommer. I Kalmarområdet börjar man smått kunna bestämma sin markleverans med Nollrutemätning, DC 32-37. I övriga områden är det ännu för tidigt.

Kask-vetet är i utvecklingsstadium 32. Kväveupptaget har i gödslade led ökat med 13-20 kg N/ha i ovanjordisk biomassa från föregående mätning. Första givan lades den 17 mars och andra givan den 16 april. Försöket bevattnades den 25 april med 35 mm och fick även regn under den gångna helgen. Ingen skillnad syns på strategi med tidig giva eller utan.

Sorten är Informer och höstvetet är i DC 31, ennodsstadium. Trots uppmätt regn i närheten verkar fältet inte ha fått nederbörd, vilket givit utebliven kväveeffekt. Upptaget är lågt och ingen skillnad mellan olika led kan ses. Första givan lades den 21 mars och huvudgivan den 10 april.

Första mätningen för försöket och sorten är Etana. Utvecklingsstadiet är DC 31. Tidig giva gavs den 24 mars och huvudgiva den 16 april. Försöket har under april fått lite regnmängder under flera dagar – regn som verkar gett effekt. I grafen nedan kan man antyda att ledet med 30+40 kg N/ha har ett lägre kväveupptag. Huvudgivan har fått viss effekt, där mätresultaten visar att led med enbart huvudgiva fått en kväveeffekt. Ingen stor skillnad syns mellan led med tidig giva eller enbart huvudgiva.  

Utvecklingsstadiet på fälten ligger mellan DC 31-32. Många fält visar god tillväxt och upptag av gödslat kväve den senaste veckan. De fält som fick regn under påsken har fått god kväveeffekt.

Markleveransen i Nollrutor är generellt låg jämfört med tabellrekommendationer. Väst området brukar ha ett högre gödslingsbehov än generella tabeller visar. Nollrutemätning kan börja utföras i vissa fält, men det är främst kommande veckor som bedömning av kompletteringsbehov samt komplettering blir aktuell.

Etana-vetet är nu i DC 32, tvånodsstadium. Första grafen visar på hur kväveupptaget har ökat i gödslade led, mellan 10-25 kg N/ha mer än förra mätningen. Ogödslat led ligger på samma nivå sen mätstart, på 25 kg N/ha i ovanjordisk biomassa. Andra grafen visar sedan på hur led 8, med 150 kg N/ha i huvudgiva, fått ett uppsving - regnet efter påsk har nu fått effekt. Led 2 med totalt 70 kg N/ha i giva (30+40 kg N/ha uppdelat på tidig och huvudgiva) börjar halka efter. Första givan gavs den 20 mars och andra givan gavs den 14 april.

De mätta fälten i MITT befinner sig främst i tidig stråskjutning. Några fält är uppe i DC32 och ett är kvar i bestockningfas. Markleveransen varierar och upptaget av gödslat kväve är fortsatt lågt. Det är ännu för tidigt att uttala sig om gödslingsbehov.

Vetet är sorten Kask som befinner sig i DC 31. Första mätningen visar bra upptag och kväveeffekt från huvudgivan. Försöket har fått nederbörd i slutet av april. Ingen stor skillnad syns mellan led med tidig giva eller utan. Däremot börjar ledet med 30+40 kg N/ha halka efter de med högre gödselnivåer. Tidig giva lades den 20 mars och huvudgivan den 15 april.