Kompletteringsgödsling till vårsäd

På de flesta håll har vi nu fått en del regn och det varmare vädret gör att vårsäden utvecklas mycket snabbt. De tidigaste fälten är i begynnande stråskjutning och det är dags att bedöma behovet av ytterligare kväve i vårkorn, och snart också i havre och vårvete.

2019-05-24

Anpassa kompletteringen

Med delade kvävegivor kan kompletteringsgivan anpassas efter årsmånen, vilket är förutsättningen för optimerad skörd och rätt kvalitet. Rätt proteinhalt är förstås avgörande för lönsamheten i odling av maltkorn och brödvete, men även när man odlar vårsäd för egen foderproduktion är proteinhalten värdefull.

I år har en del hållit tillbaka på förstagivan av kväve, p.g.a. att man varit osäker på hur mycket restkväve som eventuellt funnits kvar från föregående gröda. Det är viktigt att följa upp detta och kompletteringsgödsla nu om det visar sig att markkväveleveransen trots allt inte varit så stor.

Baserat på mätningar av kväveupptag i höstvete (Både Yara N-Prognos och Greppa Näringens mätningar) ser vi nu att det i södra och västra Götaland generellt inte verkar finnas mer kväve än vanligt kvar i marken för vårupptag. I östra Götaland och Mälardalen verkar nivåerna ligger högre än vanligt. Precis som alla år har vi dock en stor variation mellan fält i samma region, vilket gör att det är viktigt att så långt det är möjligt fältanpassa kompletteringsgivan. Variationen kan bero på flera saker, men låg skördenivå på förfrukten i kombination med lite regn under vintern ökar sannolikheten för att det finns större mängder restkväve kvar.

Hur bedömer jag behovet?

Mätning i nollruta är det bästa redskapet, men har man inte anlagt sådana får man ta till andra sätt.

Mätning med Yara N-tester är ett alternativ framförallt i vårkorn, där mätningen görs i begynnande stråskjutning (DC 31-32). Finns inga möjligheter att med redskap och egna erfarenheter bedöma kväveleveransen i fältet, utgå från normalleverans och gödsla efter förväntad skörd. Många har nu goda förutsättningar för en bra skörd och då gäller det att gödsla tillräckligt, för att undvika situationer som 2015, då man i många fall underskattade skördepotentialen, och därmed fick problem med för låga proteinhalter.

Exempel: 8 ton maltkorn (till ölmalt) kräver en totalgiva på 145 kg vid bredspridning och normal markkväveleverans.

8 ton vårvete med 13-13,5 % protein kräver en totalgiva på 210 kg N/ha vid normal markkvävelevarans

Riktvärden för total kvävegiva i vårsäd, kg N/ha (med stråsäd som förfrukt och normal markkväveleverans)

Ta.jpg

Maltkorn och Havre

I maltkorn kan kompletteringsgödsling göras från begynnande stråskjutning (DC 30-31). För att få full skördeeffekt bör man gödsla senast i DC 32 (stråskjutning, tvånodsstadium). Gödsling fram till stadium 37 (flaggbladet växer ut) kan också fungera, men då behövs det regn direkt efter gödsling. Senare kvävegivor kan vara aktuella, främst om de behövs för att justera proteinhalten.

I havre är strategin densamma som i maltkorn, men även senare gödslingar påverkar skörden, så tilläggsgödsling kan vara aktuell fram till vippgång.

Vårvete

I vårvete är det totala kvävebehovet större än för annan vårsäd, och man behöver planera för fler kvävegivor för att få rätt proteinhalt.

Gör den första kompletteringen i sen stråskjutning (DC 32-37), med Axan eller Kalksalpeter.

Andra kompletteringsgivan läggs i axgång (DC 51-55), med Kalksalpeter för att säkra snabb kväveverkan.