Tänk på detta inför förstagivan till höstrapsen
Liksom tidigare år har vintern satt sina spår i höstrapsen. Statusen för årets höstraps är mycket varierande. Vi vet från tidigare år att kraftigt vissna plantor på våren ofta repar sig och skapar en bra skörd. Det är dock för tidigt att avgöra om plantorna är döda eller om bara bladverket är visset. Överlag ser det bra ut, men bakslag kan fortfarande komma och kvävegödsling måste anpassas efter bestånden.
Februari 2023 Carl-Magnus Olsson
Gödsla efter förväntad skördenivå, kväveupptaget och hur fältet ser ut
Från 1 mars är det tillåtet att sprida mineralgödsel i alla områden under förutsättning att marken inte är vattenmättad, snötäckt eller tjälad. Om det är mycket vatten i markytan får vi ofta syrefattiga förhållanden och nitratkväve riskerar gå förlorad genom denitrifikation. Det behövs inte heller mycket regn för att skapa ytavrinning. Detta är varken bra för plånboken eller miljön.
Höstrapsens kvävebehov på våren avgöras av mängden biomassa på hösten innan invintringen. Gröna och frodiga plantor har under hösten lagrat in mycket kväve och har därför ett lägre kvävebehov under våren. Dessutom har frodiga bestånd inget behov av en kväve i ett tidigt stadie. En tidig kvävegiva ökar dessutom risken att vi sätter igång alltför tidig tillväxten och om vi då får ett återfall med riktigt låga temperaturer ökar risken för utvintring. Vid normalstor raps (eller raps som frusit ner helt) läggs halva kvävegivan så snart fälten bär och spridning är tillåten. Resten läggs när tillväxten kommit igång och skördepotentialen bättre kan bedömas.
Bestäm vårgivan med N-upptagskartan
Om du klippte och vägde plantor i höstas med Kvävevågen av Svensk Raps har du bra data för beräkningarna av vårens kvävegödslingsbehov. En nyhet från och med i år är den nya N-upptagskartan i Atfarm. Genom att välja lämplig satellitbild från i höstas är det nu möjligt att inte bara se variationen i biomassa utan även höstens kväveupptag i rapsfälten. De registrerade medelupptagen i fält kan sedan läggas in på Yaras rapskalkylator för att beräkna gödslingsbehovet. I Atfarm är det därefter enkelt att skapa en styrfil för att anpassa kvävegivan efter inomfältsvariationen.
Bildtext: Exempel från N-upptagskartan i Atfarm. Med kväveupptaget kan man sedan beräkna kvävegödslingsbehovet med hjälp av Yaras Rapskalkylator.
Glöm inte svavel, kalium och bor!
Raps behöver kväve och svavel i förhållandet 5:1. Raps som var kraftig i höstas har sannolikt tagit upp mer svavel än normalt, men eftersom svavel är svårrörligt i växten behövs ändå tillförsel på våren. När kväveprodukter utan svavel används måste svavel tillföras separat. Förslagsvis kan man sprida Polysulphate i samband med förstagivan för att täcka svavelbehovet på våren. Om rapsen inte fått K i höstas, eller vid låga markvärden, rekommenderas YaraMila Raps till första kvävegivan som även täcker borbehovet. I övriga fall läggs första kvävegivan med YaraBela Sulfan för att säkra tillräcklig svaveltillförsel. Glöm inte svavel, kalium och bor!
